Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:

Transkript

1 Annorlunda tänkande vid intellektuell funktionsnedsättning SvenOlof Dahlgren E-post: Grundproblem Många olika diagnoser forskning oftast utifrån specifika funktionsnedsättningar. Olika syn på intellektuell funktionsnedsättning (If) över tid försök att frångå IQ som definition förändring diskuteras av gränsvärden. I DSM 5 minskades IQ:s betydelse vid diagnos. Testen som används vid diagnostisering problematiska. Oftast med som jämförelsegrupper Grundproblem Urvalsproblem ( rena blandade diagnoser). Metodproblem (samma test används för att mäta olika funktioner; samma test kräver olika förmågor för kunna lösas korrekt, m.m.). Extrema individuella skillnader. Små grupper

2 DSM-5 Intellektuell funktionsnedsättning Tre kriterier måste vara uppfyllda Brister i intellektuella färdigheter som bedöms bl.a genom klinisk bedömning och standardiserad intelligenstestning. Brister i såväl sociala, kognitiva och vardagliga färdigheter som påverkar personens anpassningsförmåga i vardagen Svårigheterna visar sig under utvecklingsperioden (fram till ca 18 år) DSM-5 Man ska bedöma den intellektuella funktionsnedsättningens svårighetsgrad utifrån personens anpassningsförmåga i vardagen Lindrig Medelsvår Svår Mycket svår Anpassningsförmågan bedöms utifrån tre områden som alla beskrivs noggrant i diagnosmanualen: Kognitivt Socialt Praktiskt IQ har alltså fått en mindre betydelse än tidigare DSM-5 Kognitivt område rör sig t.ex. om: Inlärning Abstrakt tänkande Socialt område rör sig t.ex. om : socialt umgänge Att förstå sociala situationer Praktiskt område rör sig t.ex. om: Vardagliga situationer

3 Extrem trötthet Diagnos T.ex.: Down syndrom Autism Fragilt X Spielmeyer Vogt Williams syndrom Prader Willi Angelmans syndrom If utan känd orsak

4 Typisk Utveckling Utvecklingsnivå, pubertet, normal reaktion, personlighet, etc Kommunikation verbal icke-verbal Kommunikation Intellektuell funktionsnesättning Försenad snarare än annorlunda ofta konkret språkförståelse. Språkförmågan förefaller ha ett samband med övriga kognitiva förmågor

5 Några undantag Williams syndrom: Språket är klart bättre i förhållande till övrig kognitiv utveckling. Downs syndrom: Språket sämre än den övriga kognitiva utvecklingen. Fragilt X: Eko-tal. Angelmans syndrom: Talar bara enstaka ord men har ofta stort ordförråd och bättre språkförståelse. Spielmeyer-Vogt: Snabbt och otydligt tal som blir allt mer oförståeligt och som till slut leder till att kommunikationshjälpmedel krävs (s.k. AKK) Samtidigt förekommande funktionshinder eller sjukdomar Ep, synskada, hörselskada, infektioner, etc Perception

6 Perception Över/underkänslighet. Tolkningssvårigheter. Verklig över/underkänslighet eller svårigheter att kommunicera sinnesintryck? Vad vet vi Relativt få studier. Finns olika diagnoser som rapporterar annorlunda reaktioner på sinnesintryck t.ex.: Williams syndrom: Överkänslig för ljud Autism: Över och underkänslighet för alla sinnesintryck. Prader-Willi: Hög smärttröskel och okänslig för temperaturer. Känner ingen mättnads känsla Angelmans syndrom: En del har ökad känslighet för värme Kognition Theory of mind Central koherens Exekutiva funktioner

7 Theory of mind Att ha en theory of mind (ToM) innebär att man förstår: Att man själv och andra har mentala tillstånd (känslor, föreställningar, tankar) Att dessa mentala tillstånd påverkar allas beteenden Att dessa mentala tillstånd/uppfattningar kan vara en sann eller falsk bild av verkligheten Att människor kan ha olika uppfattningar trots samma erfarenheter eller att man befinner sig i samma situation Exempel på metoder theory of mind Sally och Anne Kyrktestet Baron-Cohen s face test Baron-Cohen s eyes-test Happe s bilder Vad vet vi Få studier oftast med som jämförelsegrupper. Generellt är förmågan sannolikt i nivå med utvecklingsåldern alla på tidig utvecklingsnivå har stora svårigheter att byta perspektiv. Finns individer i alla grupper med If som har bristande ToM beroende av utvecklingsålder

8 Vad vet vi Finns grupper där bristande Theory of Mind är mycket vanligt: Barn med cerebral pares utan talat språk (oavsett begåvning). Personer med autismspektrumtillstånd (oavsett begåvning). Personer med Downs syndrom. Personer med If utan ytterligare specifik diagnos (kopplat till utvecklings nivå). Personer med Fragilt X. Medfött döva barn som vistas i en icke-tecknande miljö Konsekvenser (ToM) Mänskligt beteende blir obegripligt. Bristande förmåga att: förstå att man behöver informera andra för att de ska förstå vad man vill. förstår hur mycket information är tillräcklig för att någon annan ska förstå. ge den informationen. Sociala regler onödiga och svårförståeliga. Kommunikation ointressant och obegripligt. Aktivitet viktigare än gemenskap. Bredvid aktiviteter Central koherens Termen kommer från visuell perceptionsforskning. Innebär en kognitiv stil som karaktäriseras av en tendens att koncentrera sig på innehållethelheten hos de flesta personer i befolkningen. Denna kognitiva stil varierar från svag central koherens (detaljer före helheten/innehållet) till stark (Helheten/meningen förstås men detaljerna missas)

9 Exempel på metoder central koherens Gömda bilder Visuella illusioner Historier Vad vet vi? Mycket få studier. Generellt sannolikt i nivå med utvecklingsnivån. Vissa grupper har en överrepresentation av personer med svag central koherens: Williams syndrom. Autismspektrumtillstånd Konsekvenser svag central koherens Kan inte använda sammanhanget för att förstå och använda språket i ett socialt sammanhang (t.ex. utsagan: kvinnor får lättare förkylning än män kan innebära tre olika saker. Endast sammanhanget kan avgöra vilken som är den korrekta). Omvärlden blir fragmentarisk. Kan inte använda sammanhanget för att förstå en annan människas intentioner. Svårigheter att förstå konsekvenser av det egna beteendet. Ökad risk för motstånd för förändringar i aktiviteter rutiner och miljö

10 Exekutiva funktioner Ett paraplybegrepp för många olika förmågor som samtliga har betydelse för hur man kan reglera det egna beteendet (dvs. analysera situationen, planera hur man ska agera i situationen, utvärdera det egna beteendet och om nödvändigt förändra det egna beteendet) Exekutiva funktioner Har ingen större betydelse i vana kända situationer. Har stor betydelse: I nya situationer. I situationer där erfarenheter ska anpassas till en ny situation (t.ex. generalisering). Kompromisser. Konflikter. Problemlösningssituationer. Stoppa pågående handlingar Exempel på metoder exekutiva funktioner Wisconsin Card Sorting Test (WCST). Det gömda godiset. Tower of Hanoi

11 Vad vet vi Få studier men alla tyder på förmågor i nivå med utvecklingsnivån dvs. personer på tidig utvecklingsnivå har svårigheter planera, utvärdera, förändra eller stoppa (inhibera) ett beteende. Vid tre års ålder - lösa problem som innehåller få regler (t.ex. om rött, lägg den här men om blått, lägg den där) dvs har en förmåga planera, styra och byta uppmärksamhetsfokus. Vid 5-6 år. Börjar barnet kunna ändra sitt beteende efter förutsättningarna t.ex om sorteringsprincipen varit färg med ändras till form så klara de av att byta sorteringsprincip dvs man kan dessutom, utvärdera, förändra och stoppa (inhibera) ett beteende Vid 7 år alla förmågor som vuxna dock ej fullt utvecklade Sen tonår fullt utvecklat Vad vet vi Finns grupper med lägre exekutiv förmåga i förhållande till utvecklingsnivån, T.ex.: Autismspektrumtillstånd Prader-Willi Konsekvenser Svårigheter att använda inlärda kunskaper och anpassa dessa till nya situationer. Mycket av det som vi tar för givet, och som sker på ett automatiserat sätt måste ske på ett medvetet plan. Svårigheter att bryta invanda mönster, man får svårt att lösa konflikter och stoppa beteenden som inte är önskvärda, trots att man har kunskapen (till exempel våldshandlingar). Man hamnar ofta i olösliga situationer p.g.a. att man inte har en förmåga att anpassa sig, utvärdera sitt handlande, och förändra beteendet i förhållande till situationen