Att leva innanför, men hamna utanför att leva med neuropsykiatriska diagnoser. Eve Mandre, speciallärare, fil.dr.

Transkript

1 Att leva innanför, men hamna utanför att leva med neuropsykiatriska diagnoser Eve Mandre, speciallärare, fil.dr.

2 Vilka personer talar vi om? De som har utvecklingsrelaterade störningar avvikande utveckling sedan barndomen De finns under rubriken Genomgripande störning i utvecklingen i diagnosmanualen DSM-IV Vi kallar det neuropsykiatriskt

3 Kunskapsbrister Är basala sådant som alla förväntas veta i vuxen ålder Hög IQ betyder inte att det finns baskunskaper om så funkar världen Hög IQ kan ge en hög självuppfattning trots basala brister i vardagskunskap

4 Diagnoser - en föränderlig verklighet Diagnoser bygger på observationer av beteenden Observatören tolkar utifrån sina förkunskaper Diagnoser är tankekonstruktioner Tankekonstruktioner förändras

5 Den dynamiska DSM-manualen DSM I 60 kategorier (1950-tal) DSM II 140 kategorier (1960-tal) DSM III 230 kategorier (1980-tal) DSM IV ca 400 kategorier (1990-talet) DSM V kommer 2013

6 Varför så många nydiagnostiserade vuxna? Samhällsförändringar Funktionsförmåga finns i ett socialt och kulturellt sammanhang Funktionsförmåga är bra eller dåligt i förhållande till omgivningens krav Kognitiva trösklar blir allt högre

7 Gårdagens samhälle hade Klara regler absoluta regler, etikettsregler, tydliga hierarkier Få och tydliga valmöjligheter Social kompetens innebär uppfyllande av rollförväntningar Skola med minneskunskap Tjänster gavs på betyg och meriter Man följde reglerad befordringsgång

8 Dagens samhälle Inre strukturer, egna gränser Många valmöjligheter Problemlösande, kunskapssökande skola Personliga egenskaper lika viktiga som betyg i arbetslivet Osynliga hierarkier i arbetsliv och socialt liv Få utvägar för den som inte passar in

9 Några fallbeskrivningar Överläkaren Socionomen Peter, 40, utesluten från arbetsmarknaden Bosse, den rekordunge doktoranden

10 En genomgripande störning i utvecklingen Det nyfödda barnet är socialt från födelseögonblicket Orienterar mot det mänskliga ansiktet och rösten Härmar ansiktsuttryck redan under första levnadsveckan

11

12 Gemensam uppmärksamhet Jag ser vad du ser Jag känner vad du känner Du och jag har något gemensamt Så börjar imitationen Så börjar en kontakt och kommunikation

13

14 Begreppsbildning från ca 8 månader: Barnet läser av andras känslor och reaktioner Begreppen kommer att innehålla känsloaspekter och andras perspektiv Barn som inte kan läsa av andras känslor får en dimension mindre i språk/tankeutvecklingen

15 1-åringen Är redan socialt skicklig och kan skilja mellan kända personers intressen, reaktionssätt, humor m.m. Övar perspektivbyte Kan förstå enkla principer och generalisera (dock inte medvetet) Börjar lära av egna erfarenheter

16 2-åringen Försöker härma allt som vuxna och andra barn gör Härmar språket utan att förstå Har gott detaljminne Skapar en världsbild ur detalj som läggs till detalj Börjar lära sig hur världen funkar

17 3 åringen VET hur världen funkar, kan själv Den verkliga världen får inte ändras Rutiner är viktiga och får inte ändras Kan börja möblera om verkligheten i leken Börjar kategorisera och förstå helheter och system Orsak och verkan är subjektiva konstruktioner

18 Början på en inre monolog: Egocentriskt tal bearbetar världen och hjälper tankarna på traven Talet stoppar impulsivitet, skapar inre modeller av verkligheten Inre tal bearbetar, organiserar, planerar Inre tal orienterar mot framtiden

19 Tanken utvecklas: Från det egna perspektivet till att förstå andras perspektiv Från här och nu till värderade och planerade handlingar Från detalj till helheter Från egna förklaringar till sociala och kulturella

20 Att handskas med känslor en läroprocess Motoriska uttryck är normala tills språket och tanken tar över Känner igen känslor, kopplar ihop med inre tillstånd, hittar känslord normalt sker det i en dialog Bearbetar känslor genom tankar och språk kräver en viss mognad hos hjärnan Utbrott/våldsamt beteende är inte alltid aggressiva de kan vara relaterade till en omogen hjärna

21 Normalsamtalet Försöker läsa av den andres känslomässiga läge Skapa förtroende Träder in i en dialog med den andre Kan gemensamt fokusera på lösningar

22 Hur ska vi förstå människor med avvikande beteende? Vi kan inte använda oss av normalpsykologisk kunskap En hjärna som bearbetar information på ett annorlunda sätt har ett annorlunda lärande Annorlunda lärande ger annorlunda bild av omvärlden

23 Personer med neuropsykiatriska diagnoser Måste använda mycket energi till sådant som går automatiskt för andra Blir lätt trötta därför att hela tillvaron är energikrävande Det tar kraft att inte ha automatiseringsförmåga Att vara social ger inte utan tar energi Blir lätt stressade då det tar tid att tänka ut nya strategier

24 Svårigheter på en arbetsplats Arbetsplatsen är även en arena för social gemenskap En social gemenskap skapar hierarkier som sällan är uttalade Det finns officiella och inofficiella ledare alla vet det Personen med autism rättar inte in sig i ledet Personen med autism tar allt bokstavligt

25 Vägen mot anställningsbarhet Personen måste förstå vad en arbetsplats är Ha vardagsfärdigheter: Kunna stiga upp på morgonen för att hinna till arbetet Få reda på de sociala koderna: Hälsa på arbetskamrater och chefer när man kommer Sköta sin hygien Känna till klädkoderna

26 Det som saknas i kan uppvägas av Social förmåga. I vardagskunskap Av gott detalj- och faktaminne Öga för små avvikelser Kreativt tänkande Kunskaper inom specialområden

27 Väl på arbetsplatsen Fokusera på intressen Kompensera för bristerna Miljön kan behöva tillrättaläggas Detaljerade arbetsinstruktioner

28 Att tänka på i kommunikationen Inga budskap i kroppspråk eller mimik Inga underförstådda budskap som alla förväntas förstå Säg vad du menar och inget annat Var konkret Skriv! Alla har inte auditivt minne.

29 Behov av en mentor Som kan förklara det sociala spelet på arbetsplatsen Hjälpa till att avgränsa arbetsuppgifterna mot andras

30 Vad går att göra? Anpassa och stödja, men inte leva livet åt någon! Inte förändra den som inte vill förändras! Allt går inte att förändra man måste också acceptera olikheter!

31 Att läsa vidare Brattberg, G, Innanförskap, 2009, Mandre, E, 2007, Att skapa verkligheter, beställs från Norrö, G, 2006, Har jag verkligen Aspergers syndrom? Beställs genom Norrö, G, 2007,Arbetsboken, beställs från