Barn som tänker annorlunda

Transkript

1 Barn som tänker annorlunda Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd Eva Nordin-Olson Distriktsläkare, Mora Vårdcentral Skolläkare, Mora o Orsa Kommun eva.nordin-olsson@ltdalarna.se Ofta missförstådda och feltolkade Beskrivs ofta som Annorlunda Speciella Svåra att styra Svåra att förstå Väldigt ojämna

2 Diagnoser inom autismspektrum Autism Aspergers syndrom Atypisk autism Desintegrativ störning eller Hellers syndrom Autistiska drag ingen egen diagnos Autismspektrumtillstånd Funktionsnedsättningar inte sjukdomar Funktionshinder begränsning i relation till omgivningen

3 Funktionshinder - miljörelaterat Sjukdom/skada Medfödd avvikelse Funktionsnedsättning Miljö Funktionshinder Kognition sätt att tänka, bearbeta och förstå information Perception att hantera, tolka och samordna sinnesintryck

4 Tre områden Ömsesidig socialt samspel Ömsesidig kommunikation Föreställningsförmåga, flexibilitet, variation i beteenden och intressen Socialt samspel Ömsesidigt samspel Ta andras perspektiv Intuitivt läsa av Relatera till barnets allmänna utvecklingsnivå Socialt intresse ej socialt samspel

5 Språklig kommunikation Barn med autism Sen eller utebliven talutveckling Stor variation Ekotal Barn med Aspergers syndrom Ej sent men lite ovanligare tal Lillgammalt, konkret och bokstavligt Forts. hela gruppen svårt med Abstrakta begrepp, dubbeltydiga ord, olika betydelser i olika sammanhang Uppmaning formulerad som en fråga Berätta fritt Öppna frågor

6 Föreställningsförmåga, flexibilitet och variation i beteenden och intressen Nedsatt föreställningsförmåga Liten variation i beteenden och lek Specialintressen, faktabaserade Tvångsmässiga rutiner och ritualer Motoriska stereotypier Starka fixeringar vid vissa föremål eller sinnesintryck Bristande flexibilitet Yttrar sig på olika sätt i samspel med andra Avskärmade Passiva Aktiva och udda Överdrivet formella

7 Annorlunda tänkande Nedsatt förmåga till mentalisering Svag central coherens Bristande exekutiva funktioner Särskilda problemområden Perception Motoriska problem Stresskänslighet Psykiska symtom Stressutlösta Panikreaktioner, självskadande beteende, tvång, ätstörningar, lättare förvirringstillstånd Samtidig psykisk sjukdom Depression, ångesttillstånd och bipolära syndrom

8 Evrim 3,5 år Lugn och snäll som spädbarn Nu blyg. Leker bredvid andra barn Staplar klossar Lugn om han lämnas ifred Svårt för krav på förändring Lisa 6 år Talade inte alls vid fyra år Vid fem år talade hon rent och oavbrutet Hyperaktiv Påflugen Leker inte med andra barn

9 Erik 10 år Liten professor Stort faktaintresse Samlar på dinosaurier Går inte i skolan Mobbad Ensam, tappad livslust Malin 14 år Tystlåten och tillbakadragen Biblioteket på rasterna Hästintresse Tonåren intensivt intresse för Carola och längtan efter kompisar Betraktar och kopierar andra Klassbyten Ångestattacker, självskadande beteende

10 Hur vanligt är det med autismspektrumtillstånd Ca 1% av alla barn Autism 0,2% Aspergers syndrom 0,4-0,7% Dvs ca barn och unga i Sverige 2-4 gånger vanligare hos pojkar Upptäckt Autism möjligt före 2-3 år Aspergers syndrom 4-7 år Språkscreening vid 2 ½ år Fortfarande upptäcks många sent, tonår och som vuxen Utvecklingsstörning och autism

11 Flickor Inte lika tydligt avvikande Osynliga, tysta Medföljare Inte så uttalade specialintressen Ofta sociala specialintressen En del specifikt ointresserade Flickor forts Sociala imitatörer Vill ha kompisar Psykiska symtom Känns ofta inte igen som autism/aspergers syndrom Kommer senare till utredning

12 Andra samtidiga sjukdomar och funktionsnedsättningar Vanligt Skydds-och riskfaktorer Kunskap viktigaste skyddsfaktorn Särskild kunskap Räcker inte med generell kunskap Kunna skilja från symtom på brister i psykosocial miljö Stöd utifrån de grundläggande svårigheterna Tidig upptäckt Tidiga insatser

13 Inte bota främja utveckling och förhindra allvarlig ohälsa Konsekvenser Varierar från person till person Varierar i olika åldrar hos en och samma individ Många utsätts tidigt för mobbning Syskon och föräldrars hälsa Psykisk ohälsa

14 Stöd till barn, föräldrar och syskon Övergripande samordnad individuell plan Särskild kunskap om autism/asperger Insatser av habiliterande natur Psykopedagogiskt arbetssätt Hjälp att aktivt lära det andra lär intuitivt Hjälpmedel och kompensatoriska strategier Riktas mot kärnproblematiken Tidiga mångsidiga insatser Till barnet, föräldrar och syskon Gemensamma faktorer Fokus på grundläggande svårigheter Socialt samspel, kommunikation, inlärning problem beteenden, vardagsfärdigheter Intensiva (15-40 tim/vecka) Vanlig förskolegrupp Vuxenmedverkan Hög personaltäthet, ofta en till en

15 Individuellt utformade Inte en metod Ges intensivt under en begränsad tid Flesta avslutas när barnet når skolåldern Bemötande Nyfiket förhållningssätt Vilja att förstå hur barnet tänker Anpassa krav till ojämnheten i förmågor

16 Autismvänlig miljö Lugn Tydlig Förutsägbar Fri från oförutsägbara störningar Visuellt tydliggjord Var? Vad? Hur? Hur länge? Sen? Pedagogiskt arbetssätt Metodik Lärmiljö Kognitiv stil och perception Specialpedagog med särskild kompetens

17 Visuellt tydliggörande strategier Struktur Förutsägbarhet Förståelse för sammanhang Systematiskt och målinriktat socialt lärande Inkluderande förhållningssätt Se upp för fysisk integrering med social exkludering Anpassad kommunikation och socialt lärande Konkret tydligt tal Tala långsamt, korta meningar Undvik abstrakta begrepp Undvik ord som inte är exakta vänta, vi får se, kanske, sen, om en stund, snart Undvik öppna frågor Vid val ge tydliga alternativ och konsekvenser

18 Använd visuellt stöd i samtal och instruktioner Använd visuella tekniker/hjälpmedel Sociala berättelser Seriesamtal Sociala manuskript Samtalsmatta Ritprat Stödordssamtal Be om hjälp I skolan jobbar jag med många olika uppgifter. En del är lätta och en del är lite svårare. Ibland kommer jag inte på svaret på en uppgift. Då kanske jag gissar eller blir arg, men jag brukar inte säga det till någon. Istället för att gissa eller bli arg kan jag försöka be om hjälp. De vuxna i klassen är där för att hjälpa mig. De vill lära mig sånt jag inte kan. De blir glada om de får hjälpa mig. Men de vuxna vet inte att jag behöver hjälp, så jag måste säga det till dem. För att få hjälp kan jag säga kom och hjälp mig eller jag vill ha hjälp. Om alla vuxna är upptagna kan jag ta namnskylten och sätta framme på tavlan eller skriva mitt namn på tavlan. Då får jag snart hjälp och kan jobba vidare.

19 Ur boken När tålamodsburken rinner över om att ritprata Av Gunnel Lundkvist Det har blivit fel! Jag blir arg när något blivit fel. Jag brukar skrika när jag är arg. Nu har jag fått en jojo med en lapp där det står: Det är fel! När något blivit fel drar jag fram lappen till en personal istället för att skrika. När jag visar lappen Det är fel! kan personalen hjälpa mig! Jag kan berätta för personalen vad som blev fel. Det gjorde jag bra!

20 Kalles bok om Att hälsa Alla människor hälsar på varandra. När mamma och pappa kommer till jobbet säger dom hej när dom möter någon. När jag kommer till skolan så säger de vuxna hej till mig. När någon säger till mig så försöker jag svara. Det är trevligt när jag svarar tycker alla.

21 Först tvättar Åsa Stinas hår utan att det kommer vatten i ögonen

22 Problemskapande beteenden En form av kommunikation Försök förstå ur barnets perspektiv För höga krav Undvik fostrande attityder Hjälp barnet återfå kontroll Analysera vad som triggar beteendet Hjälp barnet utveckla bättre redskap och strategier Affekt Panik Utbrott Kontroll Stressorer? Stressorer? Tid

23 Etiska aspekter Personligheter eller funktionsnedsättningar Jag vill inte bli normaliserad, jag vill bli respekterad för den jag är och få hjälp i mina svårigheter Varför? För vem? Svårigheter kan vändas till styrka Diagnos viktig, men Inte allmängiltig Inget självändamål Inte mer lika varandra än andra Hjälpmedel Nyckel till kunskap och forum Lika unika individer som alla andra Ingen är autist man kan ha autism

24 Föräldrar jämbördiga parter i teamet runt barnet Information till barnet Delaktighet och inflytande Anpassa möten Föräldrar stort inflytande över val av metod Barnets bästa i främsta rummet och barnets behov i centrum Inte alltid lätt att avgöra Professionella med kunskap om autismspektrumtillstånd med i bedömningar

25