AUTISM SPECTRUM DISORDERS FIRST INDICATORS AND SCHOOL AGE OUTCOME
|
|
- Carl-Johan Bengtsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 AUTISM SPECTRUM DISORDERS FIRST INDICATORS AND SCHOOL AGE OUTCOME Martina Barnevik Olsson barnpsykiater, med dr Avhandlingen baseras på: I Barnevik Olsson M., Höglund Carlsson L., Westerlund J., Gillberg C., Fernell E. Autism before diagnosis: crying, feeding and sleeping problems in the first two years of life. Acta Paediatrica 2013; 102: II Barnevik Olsson M., Lundström S., Westerlund J., Giacobini M-B, Gillberg C., Fernell E. Preschool to school in autism: neuropsychiatric problems 8 years after diagnosis at 3 years of age. Journal of Autism and Developmental Disorders 2016; 46: III Barnevik Olsson M., Holm A., Westerlund J., Hedvall Å., Gillberg C., Fernell E. Children with Borderline Intellectual Functioning and Autism Spectrum Disorder: Developmental trajectories from 4 to 11 years of age. Submitted. IV Barnevik Olsson M., Westerlund J., Lundström S., Giacobini M-B., Fernell E., Gillberg C. Recovery from the diagnosis of autism and then? Neuropsychiatric Disease and Treatment 2015; 11:
2 Avhandlingens syften Att hos barn med tidig diagnos inom autismspektrum: undersöka tidiga tecken på autism (regleringssvårigheter) studera samsjuklighet i skolåldern särskilt följa upp utvecklingen i skolåldern hos två undergrupper -barn med svag teoretisk begåvning och -barn som vid tiden för skolstart inte helt uppfyllde kriterier för ASD 3 Bakgrund 2005 startade Autismcenter för Små Barn i Stockholm Uppföljningsstudie under en 2-årsperiod Förskolebarn 2-4,5 år gamla inskrivna vid habiliteringen efter utredning och autismdiagnos Olika typer av insatser; intensiva och riktade/icke-intensiva av ABA karaktär Fernell E, Hedvall A, Norrelgen F, Eriksson M, Höglund-Carlsson L, Barnevik-Olsson M et al; Res Dev Dis 2010 Fernell E, Hedvall Å, Norrelgen F, Eriksson M, Höglund-Carlsson L, Barnevik Olsson M et al; Res Dev Dis
3 Populationsbaserad grupp barn födda som utretts före 4,5 års ålder och fått diagnos inom autismspektrum 5 Tre uppföljningstillfällen T1: 208 barn (176 pojkar, 32 flickor) 2-4,5 år T2: 198 barn (168 pojkar, 30 flickor) 4-6,5 år T3: 128 barn (110 pojkar, 18 flickor) 9-13 år 6 3
4 Studie I The Regulatory Study Autism before diagnosis: crying, feeding and sleeping problems in the first two years of life Syfte: kartlägga tidiga regleringssvårigheter hos små barn som senare får ASD och jämföra med ålders- och könsmatchad jämförelsegrupp uttalad skrikighet uppfödningsproblem sömnsvårigheter 7 Studie I 8 4
5 Studie I The Regulatory Study Studiegrupp: n=190 (barn med fullständiga bvc-journaler) 161 pojkar, 29 flickor Jämförelsegrupp: n=161 (barn av samma ålder och kön, och från samma områden, journaler via bvc- och skolsköterskor) 136 pojkar, 25 flickor 9 Studie I The Regulatory Study BVC-journaler Genomgång av första två levnadsåren (2-24 månaders ålder) Dokumenterade söktillfällen rörande problem med mat/ätande, sömn och svår skrikighet räknades och registrerades 10 5
6 Resultat Studie I The Regulatory Study Minst 2 konsultationer hos 44% av ASD-gruppen och hos 16% i jämförelsegruppen Av de 15 barn med flest konsultationer (minst 8) kom 14 från ASD-gruppen och 1 från jämförelsegruppen Antalet konsultationer var signifikant högre i ASD- än i icke-asd gruppen för varje studerad domän och vid sammanslagning av domäner 11 Resultat (BVC journaler) 12 6
7 Resultat Studie I The Regulatory Study Ingen korrelation till ålder vid diagnos kön autismtyngd kognitiv nivå grad av hyperaktivitet 13 Konklusion Studie I The Regulatory Study Barn som senare fick ASD hade fler BVC konsultationer än barn utan ASD Viktigt att spädbarnsföräldrar har god kontakt med BVC och att oro tas på allvar Barn med många regleringssvårigheter som små bör följas noggrant med avseende på såväl generell utveckling som familjens välbefinnande 14 7
8 Studie II The Preschool to School Study Preschool to school in autism: neuropsychiatric problems 8 years after diagnosis at 3 years of age Syfte: Att analysera resultat av telefonintervjun A-TAC (Autism-Tics, AD/HD and other Comorbidities) hos barn 9-13 år som fått ASD-diagnos i 2-4,5 års ålder Att relatera utfall till kognitiv nivå inför skolstart 15 Studie II The Preschool to School Study A-TAC väl validerat instrument Goda psykometriska egenskaper Fångar olika funktions-och beteendeproblem hos barn särskilt användbar för bedömning av symtom på ASD och AD/HD men även för DCD (developmental coordination disorder), ID (intellectual disability) med flera tillstånd Larson et al. Psychol Reports
9 Studie II The Preschool to School Study Föräldrar till de barn (n=198) som deltagit i första uppföljningen, T2, erbjöds medverka i A-TAC intervju vid en andra uppföljning, T3 Av de föräldrar som gick att nå, tackade 128 ja till telefonintervjun (n=128) Barnen delades upp efter kognitiv nivå vid tidigare testning strax före eller i samband med skolstart 17 Studie II 18 9
10 Resultat Studie II The Preschool to School Study Mer än 90% av barnen som i förskoleålder fick tidig ASDdiagnos hade kvarstående neuropsykiatrisk problematik vid 9-13 år enligt A-TAC intervjun En motsvarande andel uppvisade problem inom flera områden ( Autism Plus ) Inga signifikanta skillnader mellan deltagargrupp och bortfallsgrupp (barnens funktionsprofil, föräldrars etnicitet) 19 Resultat Studie II ID-gruppen signifikant högre symtomnivåer avseende både ASD, AD/HD, och inlärning Korrelation mellan ASD och AD/HD symtom såväl i hela gruppen som i respektive grupp var för sig Distribution av ODDproblem skilde sig ej signifikant mellan de kognitiva grupperna 20 10
11 Konklusion Studie II The Preschool to School Study Få longitudinella studier som följt barn med ASD upp i skolåldern tydligt att stora svårigheter kvarstår, både med autism och annan samsjuklighet trots tidigare erhållen intervention i synnerhet hos barn med samtidig intellektuell funktionsnedsättning 21 Studie III The Borderline Intellectual Functioning Study Children with Borderline Intellectual Functioning and Autism Spectrum Disorder: developmental trajectories from 4 to 11 years of age Syfte: Uppföljning av barn 9-13 år med ASD och svag teoretisk begåvning (BIF/HFA) vid T2 med ny kognitiv testning samt föräldraintervjuer med A- TAC, Vineland (mäter adaptiv förmåga) samt en halvstrukturerad kvalitativ intervju med fokus på barnets fungerande i och utanför skolan 22 11
12 Studie III The Borderline Intellectual Functioning Study Vineland (Vineland Adaptive Behavior Scales, VABS-II) Intervju med föräldrar mäter adaptiva funktioner (verbala, vardagliga, sociala färdigheter hos barnen) Halvstrukturerad föräldraintervju Sparrow et al. Vineland Adaptive Behavior Scales, (Vineland -II) Studie III The Borderline Intellectual Functioning Study WISC IV: kognitiv testning omfattande verbala och perceptuella funktioner samt arbetsminnes- och snabbhetsfunktioner A-TAC intervju: med föräldrar Målgrupp: n= 50 barn 9-13 år med ASD diagnos i tidiga förskoleåren, och kognitiv nivå IK vid skolstart 24 12
13 Studie III 25 Resultat Studie III The Borderline Intellectual Functioning Study Vineland (n=41) 26 13
14 Resultat Studie III The Borderline Intellectual Functioning Study A-TAC (n=36) 21 barn hade symtomnivåer motsv klinisk ASD och ytterligare 11 uppnådde subklinisk ASD-nivå 10 barn hade symtomnivåer motsv AD/HD och ytterligare 15 uppnådde subklinisk AD/HD-nivå 5 barn uppnådde nivån för Learning Disability/Intellectual Functioning och 6 för DCD (motoriska svårigheter) 27 Resultat Studie III The Borderline Intellectual Functioning Study Kognitiv testning (n=30) 7 barn < FSIQ 70 9 barn > FSIQ barn FSIQ (oförändrat) 28 14
15 Konklusion Studie III The Borderline Intellectual Functioning Study Kombinationen ASD och BIF benämns ibland högfungerande autism (HFA) trots kognitiv nivå i det lägre snarare än det högre normalintervallet kan vara vilseledande Barn med denna symtomkombination behöver följas upp brett avseende olika utvecklingsrelaterade områden, inklusive kognitiv funktion, samt är i behov av fortsatt stöd och insatser i skolan och på fritiden 29 Studie IV The Growing Out of Autism Study Recovery from the diagnosis of autism and then? Syfte: Uppföljning av barn 9-13 år som ej helt uppfyllde kriterier för ASD vid tiden före skolstart (T2) genom föräldraintervjuer med A-TAC (screening-intervju), Vineland (adaptiv funktion) samt halvstrukturerad kvalitativ intervju rörande barnets fungerande i och utanför skolan 30 15
16 Studie IV The Growing Out of Autism Study Studiegrupp: 17 barn, födda med tidigare ASD diagnos 13 med genomsnittlig begåvning, 4 med svag teoretisk begåvning 13 pojkar, 4 flickor 31 Vineland (VABS II) Studie IV 32 16
17 Resultat Studie IV The Growing Out of Autism Study Tre barn bedömdes enligt A-TAC ånyo uppfylla kriterier för ASD och tre för AD/HD (två för både och) Ytterligare sex barn hade fortfarande gränssymtom för ASD respektive AD/HD (tre för både och) 33 Konklusion Studie IV The Growing Out of Autism Study Även barn som under uppväxten inte längre helt bedöms uppfylla kriterier för ASD bör få fortsatt uppföljning över lång tid Flertalet hade kvarstående svårigheter som stämmer med begreppet ESSENCE (Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations) och hade fortsatt behov av stödinsatser 34 17
18 Sammanfattning avhandling Tidiga regleringssvårigheter signifikant vanligare hos små barn som senare fick ASD jämfört med matchad jämförelsegrupp I hela gruppen kvarstod ASD hos 90% av barnen i 9-13 åå och ungefär lika många hade samsjuklighet i form av AD/HD, inlärningssvårigheter, beteendeproblem mm Barnen med svag teoretisk begåvning (BIF) kring skolstart hade i mellanstadieålder varierande resultat på begåvningstest men överlag försämrad adaptiv funktion och kvarstående utvecklingsrelaterad problematik Några av de barn som vid första uppföljningen ej helt bedömdes uppfylla kriterier för ASD, gjorde det vid andra uppföljningen i 9-13 åå, och flera hade också annan samsjuklighet samt nedsatt adaptiv funktion 35 Sammanfattning avhandling Autism visar sig tidigt och har hög samsjuklighet med andra utvecklingsavvikelser ( Autism Plus ), medförande påtagliga funktionsnedsättningar Viktigt att tidigt hitta barn med ASD och att inte släppa dem! Återkommande uppföljningar är nödvändiga under uppväxten och behovet av stöd är stort, såväl för det enskilda barnet som för familj och skola 36 18
19 Tack till Barn & familjer i studierna Göteborgs universitet, Gillbergcentrum (GNC) Mina handledare Elisabeth Fernell, Christopher Gillberg och MaiBritt Giacobini Personal och forskare vid GNC Projektteamet i Sthlm Min mentor Kerstin Malmberg Jonas Olsson för grafisk design Finansiärer (PRIMA Barn och Vuxenpsykiatri, Stiftelsen Greta Johanssons & Brita Anderssons Minnesfond GU, Lundgrenska stiftelserna, Kempe Carlgrenska fonden, Centrum för Psykiatrisk Forskning Karolinska Institutet) 37 Tack! 38 19
20 Conference Glasgow Bridging Transitions: Youth Mental Health Risk and Resilience Wednesday 14 th June 2017 Queen Elizabeth Teaching and Learning Centre, Glasgow We are delighted to invite you to the 2 nd International conference on youth mental health organised by the Adverse Childhood Experience s (ACE) centre at the University of Glasgow, Scotland. The presentations will focus on innovative service provisions with mental health resilience and recovery amongst young people at the heart of it. The conference provides an opportunity for clinical professionals, researchers, policy makers, young people and their families to come together to learn of new ways of working, and share their knowledge and experience. Confirmed speakers: Professor Andrew Chanen, ORYGEN, Melbourne, Australia Professor Mikael Landén, Gothenburg University, Sweden Dr Dennis Ougrin, Institute of Psychiatry, UK Professor Max Birchwood, University of Warwick, UK 39 20
AUTISM SPECTRUM DISORDERS FIRST INDICATORS AND SCHOOL AGE OUTCOME
AUTISM SPECTRUM DISORDERS FIRST INDICATORS AND SCHOOL AGE OUTCOME Martina Barnevik Olsson, barnpsykiater med dr BUP-kongressen maj 2017 www.gnc.gu.se Avhandlingen baseras på: I Barnevik Olsson M., Höglund
Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU
Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta
Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn
Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Jönköping 2016-02-04 /Elisabeth Fernell Gillbergscentrum, GU och Barnneuropsykiatriska kliniken elisabeth.fernell@gnc.gu.se
SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING
SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Lisen Kjellmer, lektor, leg. logoped, Ph.D. Specialpedagogiska institutionen, Stockholms Universitet Specialpedagogikens
Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion
Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion Ida Lindblad Leg psykolog Med.Dr ida.lindblad@gnc.gu.se Early Symptomatic Syndroms Elicting Neurodevelopmental Clinic Examination
Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv
Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv 2012-12-03 Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad och Gillbergcentrum, GU, Göteborg BIF Lindr.utv.
ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY
ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt
Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral
Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Eva Sandberg Enheten för barnlogopedi Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Göteborg Centrala Barnhälsovården i
Lindrig utvecklingsstörning
Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn
Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet
Neuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog.
Neuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog Neuropsykologisk utredning Psykologen ansvarar för vilka funktioner som ska bedömas, med vilka instrument samt ansvarar för utvärderingen Neuropsykologisk
Klarar alla barn skolans mål?
Klarar alla barn skolans mål? 2014-10-29/Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Gillbergcentrum Barn och ungdomscentrum
UNIKA patienter och familjer: kognition, beteende och psykiatrisk samsjuklighet vid sällsynta syndrom och intellektuell funktionsnedsättning
UNIKA patienter och familjer: kognition, beteende och psykiatrisk samsjuklighet vid sällsynta syndrom och intellektuell funktionsnedsättning Centrum för sällsynta diagnoser Karolinska universitetssjukhuset
Projektbeskrivning. Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund
Projektbeskrivning Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund Elevers olika förutsättningar för att klara skolan Barn och ungdomar har olika kognitiva förutsättningar att klara skolan.
Autism Spectrum Disorder
Autism Spectrum Disorder DSM-IV Autistiskt Syndrom (Autistic Disorder) Aspergers Syndrom (Asperger syndrome) Atypisk Autism/Autismliknande tillstånd (PDD-NOS) DSM 5 Autism Spectrum Disorder (ASD) (Autismspektrumdiagnos,
Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv
Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv Elisabeth Fernell, MD, PhD Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad och Gillbergcentrum, GU, Göteborg Huvudproblemet:
Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE
Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE /E Fernell, Gillbergcentrum och Skaraborgs sjukhus DSM-5 (2013) Intellectual Disability (Intellectual Developmental Disorder) Hur blir den svenska
HjällboSamverkan Små barn
HjällboSamverkan Små barn Barnets resa i vården sammanhållen vård av barn och samverkan mellan olika specialiteter Presentation för Södra Älvsborgs Delregionala politiska samråd 2017-01-19 Gudrun Nygren
varför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team
Beteendeinterventioner för barn med autism varför, när och vad? 30 min (inkl frågor) Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team Agenda VARFÖR? Väl beforskade principer
Långtidsuppföljning av män med Asperger syndrom
Långtidsuppföljning av män med Asperger syndrom Adam Helles, Leg psykolog/medicine doktor Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin Psykiatriska kliniken Linköping, Region Östergötland Asperger syndrom(as)/högfungerande
Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus
Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus Huvudhandledare: Clara Hellner Gumpert Bihandledare: Henrik Anckarsäter,
Autism Spectrum Disorder
Autism Spectrum Disorder DSM-IV Autistiskt Syndrom (Autistic Disorder) Aspergers Syndrom (Asperger syndrome) Atypisk Autism/Autismliknande tillstånd (PDD-NOS) DSM 5 Autism Spectrum Disorder (ASD) (Autismspektrumdiagnos,
PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet
PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet De diagnostikmetoder som används för att kategorisera psykisk sjukdom
Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi?
Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? 2013-09-03 / Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och
ESSENCE-dag 2. Läkarens arbete. /Elisabeth Fernell. Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad
ESSENCE-dag 2 Läkarens arbete /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Innehåll Läkarens del i: Funktionsutredning
Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset
Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Innehåll När och varför ska vi utreda? Vad kan vi utreda? Vad behöver
Autismspektrumstörningar - Del 2 Underliggande genetiska faktorer
Autismspektrumstörningar - Del 2 Underliggande genetiska faktorer Paul Lichtenstein, professor Department of Medical Epidemiology and Biostatistics Karolinska Institutet, Sweden Outline Autismspektrumstörningar
Att ta på sig rätt glasögon
Att ta på sig rätt glasögon Gunilla Westman Andersson Specialpedagog, Med dr Göteborgs Universitet Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Gillbergcentrum Innehåll Forskning Förskolans roll i
Mild intellectual disability: Diagnostic and outcome aspects
Mild intellectual disability: Diagnostic and outcome aspects Ida Lindblad Med. Dr, Leg psykolog Huvudhandledare: Bihandledare: Professor Elisabeth Fernell Professor Christopher Gillberg Docent Eva Billstedt
Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län.
Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län. Johan Aronsson, överläkare Habiliteringscentrum Länssjukhuset Ryhov,
Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri
Samsjuklighet Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Fyra grundläggande funktionshinder ADHD Autism Tourettes syndrom Mental retardation ADHD Uppmärksamhetsstörning Hyperaktivitet/Hypoaktivitet
Neuropsykologer 9 december Ulla Ek Elisabeth Fernell
Neuropsykologer 9 december 2011 Ulla Ek Elisabeth Fernell En historisk återblick på skolan I undervisningsplanen för folkskolan som kom 1955 beskrivs hjälpklassernas funktion utförligt hur barnet får
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller
Metod för bedömning av adaptivt kriterium vid utredning av lindrig utvecklingsstörning
Metod för bedömning av adaptivt kriterium vid utredning av lindrig utvecklingsstörning Slutrapport Ulla Ek Elisabeth Fernell DNR 322 1781/05 Proj nr 634-10398 Lindrig utvecklingsstörning diagnos kräver
ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn
ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn 26/8 2014 Bibbi Hagberg Leg psykolog, specialist i neuropsykologi, PhD Gillbergcentrum, BNK Göteborg Neuropsykologisk utredning av förskolebarn Tidig utredning
Effektiva insatser för barn med autism
Effektiva insatser för barn med autism -en fråga om kunskap, inställning och handledning? Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut Medicine doktor Certifierad beteendeanalytiker ulrika.langh@sll.se 2 Early Intensive
2012-08-31. Definitioner. Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder. Innehåll
Föreläsning Göteborgs stad 6 sept 2012 Språkutveckling, språkstörning & neuropsykiatriska funktionshinder Innehåll Typisk språkutveckling Språkstörning orsak, förekomst, karaktäristiska drag, gradering
har utvecklingspsykiatriska Gillberg mest produktive forskaren Christopher Gillberg är universitetssjukhusöverläkare
Christopher Gillberg: Vart tionde barn har utvecklingspsykiatriska syndrom Minst tio procent av alla barn kan behöva stöd på grund av funktionsnedsättningar. Professor Gillberg beskriver en folkhälsoutmaning
En studie av en grupp ungdomar på IV-gymnasiet. Ulla Ek Leg. Psykolog Professor Stockholms universitet
En studie av en grupp ungdomar på IV-gymnasiet Ulla Ek Leg. Psykolog Professor Stockholms universitet 14.000 klarar inte målen Våren 2010 var det 88,2 procent som hade behörighet att söka till gymnasiet
Autism bakgrund och tidig upptäckt
Autism bakgrund och tidig upptäckt Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad och Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Hur
Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden
Ross Greene Gee e Collaborative Problem Solving (CPS) Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden Mats Johnson Enheten för Barnneuropsykiatri (BNK) Gillbergcentrum, Sahlgrenska
Svensk Intresseförening för Tal och Språk
När språkstörning föreligger samtidigt som annan funktionsnedsättning eller Vid språkstörning var observant på möjligheten av annan samtidig funktionsnedsättning Svensk Intresseförening för Tal och Språk
Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU
Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof
ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS)
ESSENCE OCH PANDAS ( PANS ELLER CANS) Susanne Bejerot docent, Karolinska Institutet ESSENCE-DAG 1, Göteborg 3 JUNI 2014 OCD / tvångssyndrom 1-2 procent av befolkningen, heterogen sjukdom neurologisk, låg
Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni
Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Håkan Nyman Dr Med, Leg psykolog, specialist i neuropsykologi Karolinska institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap
Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd
Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd Elisabeth Nilsson Jobs leg. psykolog specialist i klinisk psykologi fil. dr Projekt Småsyskon Innehåll Introduktion till autismspektrumtillstånd (AST, ASD) Beteendeexempel
Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se
Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se EXPRESS Extremely Preterm Infant Study in Sweden Samtliga levande födda barn < graviditetsvecka 27 Dödfödda graviditetsvecka 22+0 26+6 1 april 2004
Uppföljning av barn med Autism i HabQ
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Uppföljning av barn med Autism i HabQ Inför skolstart Checklista Datum Signatur Vineland II HSQ Vardagliga situationer Kognition TOM (valbar, ej obligatorisk)
VARFÖR MEDFÖR ADHD ÖKAD RISK FÖR KRIMINALIET OCH UTSATTHET?
VARFÖR MEDFÖR ADHD ÖKAD RISK FÖR KRIMINALIET OCH UTSATTHET? Annica Nilsson, Riksförbundet Attention Marie Adolfsson, Attention Utbildning www.attention.se 1 INNEHÅLL Film från projektet Attention fri (7
NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET
NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET PETRA BOSTRÖM PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PETRA.BOSTROM@PSY.GU.SE Viktigast idag: Att se problem med nya glasögon. Förmågor och bristande förmågor vs.
ESSENCE i ett livsperspektiv
ESSENCE i ett livsperspektiv Christopher Gillberg, MD, PhD Gillberg Neuropsychiatry Centre (Gillbergcentrum) vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, DSBUS, och Kochis Universitet och Prefektur
SPRÅKSTÖRNING OCH AUTISM AUTISM OCH SPRÅKSTÖRNING?
SPRÅKSTÖRNING OCH AUTISM AUTISM OCH SPRÅKSTÖRNING? Malmö 12 november CARMELA MINISCALCO, LEG LOGOPED & DOCENT, INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI, ENHETEN FÖR LOGOPEDI & GILLBERGCENTRUM, GÖTEBORGS
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON
Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland
Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik
Inte behörig till gymnasiet 14.000 ungdomar/år Misslyckande för eleven, skolan eller kanske något vi får acceptera?
Inte behörig till gymnasiet 14.000 ungdomar/år Misslyckande för eleven, skolan eller kanske något vi får acceptera? Ulla Ek Leg. Psykolog/psykoterapeut professor Många mänskliga egenskaper och kännetecken
Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)
Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården
BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING
BARN I FAMILJER DÄR MAMMAN HAR EN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Ingrid Weiber Institutionen för hälsa Blekinge Tekniska Högskola Disputation 28 maj 2015 Malmö Högskola Developmental disability Intellektuell
Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm
Tidig upptäckt av utvecklingsavvikelser hos förskolebarn i Stockholm Aalborg, 4 maj 2011 Harald Sturm och Eric Zander Neuropsykiatriska resursteamet Sydost Barn- och ungdomspsykiatri www.barnsutveckling.se
Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet
Fertilitet efter cancer Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet Gabriela Armuand 2017-08-30 Inga intressekonflikter Lärandemål KUNSKAP OM Risken för infertilitet Barnönskan och
Neuropsykiatri i förskolan
Neuropsykiatri i förskolan Leg. Psykolog George Rein Omtolkning av beteende Beteenden vid funktionsnedsättning är normala beteenden De uppträder mer intensivt och mer frekvent eftersom personer med funktionsnedsättning
SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I
SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för
Autismspektrumstörning hos barn och ungdomar vid Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke
Autismspektrumstörning hos barn och ungdomar vid Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke Jessica Sommerfors Holm Barnläkare Barn-och ungdomsmedicin, Mölnlycke Handledare: Birgitta Wickberg Docent, Leg
Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt
Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson
Tidig upptäckt av autism och andra
Tidig upptäckt av autism och andra utvecklingsrelaterade svårigheter Mötet med familjen på BVC VÄRNA VÅRA YNGSTA STOCKHOLM 16-17 OKTOBER GUDRUN NYGREN, MED DR GILLBERGCENTRUM GÖTEBORGS UNIVERSITET ÖVERLÄKARE
Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa
Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -
Ny behandling vid autism
Ny behandling vid autism Autism/autismerna är en grupp tillstånd med många olika orsaker som, om oro uppstår tidigt och diagnos ställs under de första åren ALLTID samexisterar med andra utvecklingsavvikelser
AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND INTERVENTIONER PÅ OLIKA NIVÅER. BUP-Kongressen Tylösand 24 april 2013
AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND INTERVENTIONER PÅ OLIKA NIVÅER BUP-Kongressen Tylösand 24 april 2013 Öl. Med.dr Gudrun Nygren Intervention Intervention är åtgärder/ingripanden som syftar till att förbättra eller
Ätstörningar vid fetma
Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik
Peik Gustafsson, Nóra Kerekes, Henrik Anckarsäter, Paul Lichtenstein, Christopher Gillberg, Maria Råstam
. Motorik och percep,on vid ADHD, au,sm och uppförandestörning hos barn Ar#kel i Journal of Neurodevelopmental Disorders: 2014, 6(1):11:1-10 Motor func#on and percep#on in children with neuropsychiatric
SPRÅKSCREENING PÅ BVC IDENTIFIERAR BARN MED ESSENCE
SPRÅKSCREENING PÅ BVC IDENTIFIERAR BARN MED ESSENCE Dyslexiföreningen, Malmö 10 november 2016 CARMELA MINISCALCO, LEG LOGOPED & DOCENT, INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI, ENHETEN FÖR LOGOPEDI
Tidig upptäckt och diagnostisering av utvecklingsavvikelser hos små barn
Tidig upptäckt och diagnostisering av utvecklingsavvikelser hos små barn Ann-Charlotte Smedler Psykologiska institutionen Stockholms universitet SNPF 23-24 november 2006 1 Varför är tidig identifikation
Autismspektrumtillståndförekomst
Autismspektrumtillståndförekomst och riskfaktorer Selma Idring Nordström Institutionen för Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet Utvecklingspsykiatriska Enheten BUP Sydost, SLL Handledare: Cecilia
Familjeaspekter särskilt med avseende på lindring intellektuell funktionsnedsättning
Familjeaspekter särskilt med avseende på lindring intellektuell funktionsnedsättning Ida Lindblad, Leg psykolog, Med Dr Föräldrastöd Nationell strategi för föräldrastöd som utformats utifrån förslag i
Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?
Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska
Komorbiditet ur ett dyslexiperspektiv Jakob Åsberg Johnels
Komorbiditet ur ett dyslexiperspektiv Jakob Åsberg Johnels Vad är komorbiditet? Ur medicinskt-epidemiologiskt perspektiv definieras komorbiditet som samtidig förekomst av olika sjukdomar hos samma individ
Förekomst. Förekomst. Definition ADHD. Mobbning - Stress - Skolresultat bland barn med ADHD
Mobbning - Stress - Skolresultat bland barn med Kan samverkan förbättra barnens vardag? Centrum för forskning om funktionshinder Uppsala 15 mars 212 Kirsten Holmberg Barnneurolog, med dr Institutionen
FÖRÄLDRAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING - HUR GÅR DET FÖR BARNEN?
FÖRÄLDRAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING - HUR GÅR DET FÖR BARNEN? IDA LINDBLAD, LEG PSYKOLOG, MED. DR. Individer med intellektuell funktionsnedsättning Att ha en intellektuell funktionsnedsättning
De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.
Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper
Evidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie
ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica
MMC - KOGNITIVA KONSEKVENSER OSLO 2010-11-01
MMC - KOGNITIVA KONSEKVENSER Barn- och ungdomshabiliteringen i Halmstad Specialist neuropsykologi Med dr 20-25 barn med MMC föds i Sverige per år Tidigare forskning om ryggmärgsbråck: 70-talet: motorisk
Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se
1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra
Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest
Språkscreening vid 4 år Konstruktion och normering av ett nytt screeningtest Ann Lavesson, SUS, Lund Kristina Hansson, Lunds universitet Martin Lövdén, Karolinska Institutet Varför? Rätt barnpatienter?
Handouts från föreläsning Turners syndrom, Kristina Lalos, psykolog Barn- och Ungdomscentrum, Umeå
Handouts från föreläsning Turners syndrom, 181207 Kristina Lalos, psykolog Barn- och Ungdomscentrum, Umeå Utgångspunkter Psykologisk bedömning Kognitiva & sociala svårigheter Hjälp & stöd Bemötande TS
From the Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden
From the Department of Clinical Neuroscience, Stockholm, Sweden ACT TREATMENT FOR YOUTH A CONTEXTUAL BEHAVIORAL APPROACH Fredrik Livheim Stockholm 2019 2 Till Lo, Leon, & Alve, och resten av mänskligheten.
Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället
SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland
ASD: Autismerna. www.gnc.gu.se
ASD: Autismerna Autism/autismerna är en grupp tillstånd med många olika orsaker som, om oro uppstår tidigt och diagnos ställs under de första åren ALLTID samexisterar med andra utvecklingsavvikelser eller
ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER
ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER Lisa B Thorell SEKTIONEN FÖR PSYKOLOGI, INSTITUTIONEN FÖR KLINISK NEUROVETENSKAP, KI KAROLINSKA INSTITUTET CENTER FOR NEURODEVELOPMENTAL DISORDERS
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar
Uppföljning av barn med Autism i HabQ
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Uppföljning av barn med Autism i HabQ Baslinje och insatser Checklista Signatur Underlag för autism diagnos F84 Misstänkt intellektuell funktionsnedsättning
Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
FKS 2014-03-10 www.lul.se/suf
FKS 2014-03-10 www.lul.se/suf Projekt i samverkan mellan Regionförbundet och kommunerna i Uppsala län och FUB Gunnel Janeslätt Med dr. leg arbetsterapeut Forskare på SUF KC, Uppsala Associerad till Institutionen
Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos
Från ostrukturerad till strukturerad Jörgen Medin leg ssk, lektor Process Strukturerad? Nationella forskarskolan i vård och omsorg Ostrukturerade observationer av svårigheter att äta hos personer/patienter
Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen
1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad
Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom
Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer
Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik
Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Introduktion Vanligt förekommande slutsatser från den samlade forskningen är att merparten av ungdomar med alkohol-
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga
Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?
Vardagsteknik i hem och samhälle en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Anders Kottorp, dekan och professor, leg arb ter Malmö Universitet, Malmö, Sverige Tillgänglighet Inte
The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT
The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic