MMC - KOGNITIVA KONSEKVENSER OSLO
|
|
- Ann-Christin Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MMC - KOGNITIVA KONSEKVENSER
2 Barn- och ungdomshabiliteringen i Halmstad Specialist neuropsykologi Med dr
3 20-25 barn med MMC föds i Sverige per år
4 Tidigare forskning om ryggmärgsbråck: 70-talet: motorisk funktion, intelligens Slutet av 90-talet: språk, perception uppmärksamhet 2000-tal: orsaker, hjärnavbildning, integration av forskningsområden Få studier av minne, exekutiva funktioner Mest forskning skolbarn Nästan alla studier utesluter barn med ryggmärgsbråck utan hydrocefalus Dennis, Fletcher
5 Tvärfackligt samarbetsprojekt Göteborgs Universitet Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Barnneurolog/Habiliteringsläkare Eva-Karin Persson Ortoptist Eva Aring Ögonläkare Susann Anderson Neuropsykolog Barbro Lindquist
6 Undersökningsgrupp 107 barn Behandlade för hydrocefalus Sydvästra sjukvårdsområdet (Västra Götaland, Värmland, Halland)
7 Barn med MMC och hydrocefalus 28 (av 32) barn 14 flickor 14 pojkar 5-12 år (median 7,8)
8 Syfte Att undersöka begåvningsnivå, inlärning, minne och exekutiva funktioner hos en populationsbaserad grupp barn med hydrocefalus Studie I Att undersöka begåvning och analysera eventuella skillnader mellan barn - med och utan ryggmärgsbråck - födda fullgångna och för tidigt - födda med hydrocefalus eller som utvecklat hydrocefalus första levnadsåret - med och utan tilläggshandikapp som cerebral pares och/eller epilepsi
9 Studie II Att undersöka förekomst av beteendeproblem och autistiska drag, samt att se om förekomsten påverkades av utvecklingsstörning, ryggmärgsbråck, cerebral pares, epilepsi eller för tidig födsel. Studie III Att undersöka neuropsykologiska funktioner (inlärning, minne, exekutiva förmågor) hos de barn som hade IQ 70 Studie IV Att jämföra barn med ryggmärgsbråck med och utan hydrocefalus, för att bättre förstå hydrocefalus inverkan på begåvning och neuropsykologiska funktioner
10 Studie I 103 barn behandlades för hydrocefalus barn testades med begåvningstest varav 28 med MMC Studie II Beteendeskattning 67 barn varav 26 med MMC Skattning autism 53 barn varav 26 med MMC Studie III IQ 70 Neuropsykologiskt testbatteri 36 varav 16 med MMC + Kontroller 36 Studie IV 8 barn MMC utan hydrocefalus + 8 barn MMC med + hydrocefalus 8 kontroller
11 Metod Begåvningsnivå: WISC III (6-16), WPPSI-R (3-7), Griffiths utvecklingsskala (<3 år) Beteende: Conners Behavior Rating Scales Autism: Child Autism Rating Scale Inlärning och minne: NIMES* *Neuropsykologiska utredningsmetoder för Inlärning,Minne och Exekutiva funktioner hos barn i Skolåldern
12 NIMES FUNKTIONER AUDITIVA-VERBALA VISUO-SPATIALA OMEDELBART MINNE Digit Span KORTMINNE Story Recall Block Span Complex Figure of Rey Recalll INLÄRNING Rey Auditory-Verbal Learning test Spatial Learning Test LÅNGTIDSMINNE Story Recall Delayed recall Rey Auditory-Verbal Learning Test Delayed recall EXEKUTIVA FUNKTIONER Verbal Fluency Test Complex Figure of Rey Delayed recall Spatial Learning Delayed recall Tower of London Trail Making Test Complex Figure of Rey (0rganisation)
13 Test Intelligens Antal WPPSI-R 3-7 år 12 WISC-III 6-16 år 15 Griffiths 0-7 år 1
14 RESULTAT I Begåvning IQ< % IQ % IQ> % Median IQ=75
15 Fördelning av IQ hos 28 barn med ryggmärgsbråck Antal < IQ
16 Verbal och Performance IQ(median) hos 27 barn med ryggmärgsbråck FSIQ 78 VIQ 86 PIQ 75 p<0.01
17 RESULTAT II Beteende Andel barn som skattats ha beteendeproblem mycket över genomsnittet (T score>65): Föräldrar (26 barn) hyperaktivitet 23% inlärningssvh. 50% (psykosom. problem 23%) Lärare (21 barn) hyperaktivitet 14% inaktiva/passiva 33% De flesta med beteendeproblem hade IQ<70
18 RESULTAT III Neuropsykologisk undersökning Minne, inlärning, exekutiva funktioner 16 (av 20) barn med ryggmärgsbråck och IQ 70< median IQ 78 (71-100) ålder 8-12 (median 11,2) 16 ålders- och könsmatchade kontroller
19 Funktioner och subtest IH MMC Kontrollbarn n Mean SD n Mean SD n Mean SD Omedelbart minne ns Corsi block ns Digit span ns Korttidsminne *** ROCF recall *** Story recall *** Inlärning *** Spatial learning *** RAVLT * Långtidsminne *** Spatial delayed recall ** ROCF delayed recall *** Story delayed recall *** RAVLT delayed recall ** Exekutiva funktioner *** Trail Making Test A *** Trail Making Test B *** ROCF organisation *** Tower of London *** Verbal fluency OSLO *** p
20 Barn med ryggmärgsbråck hade signifikant sämre resultat än kontroller på Korttidsminne Inlärning Långtidsminne Exekutiva funktioner..men inte på omedelbart minne (Corsi block, digit span)
21 Medelvärden och standardavvikelser (SD) i auditiv-verbala och visuo-spatiala domäner av neuropsykologiska funktioner hos 36 barn med hydrocephalus; 20 med infantil hydrocephalus (IH) och 16 med myelomeningocele (MMC) och 36 kontrollbarn Domäner IH MMC Kontrollbarn p n Mean SD n Mean SD n Mean SD Auditiv-verbal *** Visuospatial ***
22 IV Barn med ryggmärgsbråck utan hydrocefalus föddes 69 barn med ryggmärgsbråck -9 utvecklade inte hydrocefalus 8 barn - 5 pojkar, 3 flickor 8-13 år (medel 11,2) 8 barn med ryggmärgsbråck + HC 8 kontrollbarn
23 Resultat IQ MMC + HC: median IQ 75 (71-81) MMC - HC: median IQ 103 (46-109) (6 barn IQ > 84, 2 barn IQ < 70) MMC+HC: VIQ 85, PIQ 70 MMC - HC: VIQ 100, PIQ 99
24 Resultat NIMES De åtta barnen med MMC HC presterade signifikant bättre än barnen med MMC + HC på tre av de fem funktionerna: Omedelbart minne, långtidsminne och exekutiva funktioner. När de två barnen med IQ < 70 uteslöts: Signifikanta skillnader på alla fem funktionerna och på auditiva-verbala and visuospatiala domäner
25 Median och spridning av T- värden i auditiv-verbala och visuo-spatiala domäner av neuropsykologiska funktioner hos åtta barn med MMC utan och åtta barn med hydrocefalus samt åtta kontroller Domäner MMC n=8 MMC+HC n=8 Kontrollbarn n=8 p Media n Range Median Range Median Range Auditiv-verbal ** Visuo-spatial *** **p 0.01, ***p<0.001
26 Medianvärden av fem neuropsykologiska funktioner för åtta barn med MMC utan hydrocephalus (HC), sex barn med MMC utan HC och IQ > 69, åtta barn med MMC och hydrocephalus och IQ >69, samt åtta kontrollbarn Median RMB ej HC RMB ej HC IQ>69 RMB m ed HC Kontrollbarn 10 0 Omedelbart minne Korttidsminne Inlärning Långtidsminne Exekutiva funktioner
27 Sammanfattning Barn med ryggmärgsbråck och hydrocefalus Ca 30% normal begåvning, drygt 40% subnormal begåvning, ca 30% mental retardation Signifikant starkare språkligt (VIQ) än visuoperceptuellt (PIQ) enligt begåvningstest En stor andel hade svårt att reglera aktivitet, både över- och underaktivitet förekom Minne, inlärning och exekutiva funktioner signifikant sämre än kontroller Ingen skillnad språkliga/visuospatiala funktioner på fördjupat neuropsykologiskt test
28 Sammanfattning forts Barn med ryggmärgsbråck utan hydrocefalus Sex av åtta hade normal IQ, två mental retardation Ingen skillnad verbal (VIQ) och performance IQ (PIQ) Barn utan hydrocefalus var signifikant bättre än de med hydrocefalus på både auditiva-verbala och visuospatiala områden Detta pekar på att enbart ryggmärgsbråck inte förklarar de karakteristiska svårigheter majoriteten av barnen har. Den ytterligare påverkan på hjärnan som orsakas av hydrocefalus tycks spela en viktig roll
29 Praktiska slutsatser Viktigt med neuropsykologisk utredning före skolstart och minst ytterligare en gång under grundskolan. Lägg ner mycket energi på att informera och följa upp i skolan. Stor risk för misstolkning av barnens förmågor. Läsning matematik planering social förmåga uppmärksamhet - minne
30 SPRÅK, + och - GRAMMATIK: + ordformer, + meningsbyggnad ORDFÖRRÅD: + använda enstaka ord, + förstå enstaka ord, + ordförråd INNEHÅLL: - få ihop gammal och ny kunskap - dra slutsatser för att få sammanhang, - förstå icke-verbalt språk KOMMUNIKATION: - ordrikt språk, - stereotypa fraser ej anpassade till sammanhang, - svårt förstå kärninnehåll, - svårt få sammanhang (M. Dennis)
31 LÄSA OCH RÄKNA, + och - LÄSNING-AVKODNING: + läser orden rätt, + läser snabbt, + fonologisk medvetenhet LÄSNING-FÖRSTÅELSE: - dra slutsatser, - få innehåll, - få sammanhang MATEMATIK: + mattefakta, + basmatte, + exakt kalkylering - uppskattning, - problemlösning, - välja räknesätt, -geometri (M.Dennis)
32 VISUELL PERCEPTION + och - STATISK VISUELL PERCEPTION: + objektidentifiering, + känna igen ansikten, + bedöma storlek, längd, yta FÖRÄNDERLIG VISUELL PERCEPTION: - figur/bakgrund, - mental rotation, - objekt i rörelse HANDLINGSBASERAD VISUELL PERCEPTION: - rita, - öga-hand koordination, - hitta vägen, - planera vägen (M. Dennis)
33 MINNE/UPPMÄRKSAMHET + IMPLICIT MINNE: både visuellt och auditivt. Lagras inte, t ex siffror, Corsi-test - EXPLICIT MINNE: material som kräver analys; t ex berättelser. Innehåller komponenter av arbetsminne. KORTARE MINNESSPANN! FLUKTUERANDE UPPMÄRKSAMHET
34 BETEENDE Nästan alla har problem med att reglera aktivitetsnivån: - svårt att komma igång - svårt att bibehålla uppmärksamheten - distraherbara, både av yttre och inre stimuli - både över- och underaktivitet förekommer
35 EXEKUTIVA FUNKTIONER Svårigheter med planering och problemlösning -både i inlärning och socialt TID Vad har hänt? När? Vad ska hända? Hur länge?
36 Vardagen Beroende av hjälpmedel och/eller andra personer för att sköta blåsa och tarm Nödvändigt och svårt hålla rätt på RIK-tider Svårt överblicka, svårt planera läxor och fritid Längre tid för läxläsning Mycket hab- och sjukhuskontakt Självbild?
37 När börjar man se de karakteristiska svårigheterna? 6 mån längre tid motorisk inlärning 24 mån längre tid skifta uppmärksamhet 36 mån svårt med problemlösning, svårt återberätta saga
38 Att tänka på i förskolan: Stimulera motorisk inlärning Handmotorik och öga-hand koordination -stimulera bra aktiviteter Minneslekar Koncentrationsträning Språklekar, berätta Lek/social förmåga -rollekar, lyssna på andra
39 Skola 7-12 år Koncentration/uthållighet -avgränsa uppg. Befästa kunskaper! Planering hjälp med struktur Perception tydliga sidor, anpassade kartor Observera skillnad minne igenkänning Matematik Läsförståelse Ge utrymme att visa starka sidor! Vuxenkoll kompisrelationer
40 Skola år Information! Planering Struktur i skola och vardag Minne/uppmärksamhet hjälp att hålla koll Mer att läsa dela upp! Kunskapskontroll ledtrådar, flervalsfrågor Ökad självständighet med stöd av resursperson och omgivning
41 Unga vuxna och sedan.. Eftersom problemen kvarstår: Ge aktivt stöd!! Tidshjälpmedel Minnesstöd Vardagsplanering Vuxenutbildning
42 TACK!
ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn
ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn 26/8 2014 Bibbi Hagberg Leg psykolog, specialist i neuropsykologi, PhD Gillbergcentrum, BNK Göteborg Neuropsykologisk utredning av förskolebarn Tidig utredning
Läs merBegåvning och begåvningsbedömning hos barn med kommunikativa funktionshinder
Begåvning och begåvningsbedömning hos barn med kommunikativa Annika Dahlgren Sandberg Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Barn med typisk utveckling Försenad utveckling Typisk utveckling för
Läs merVISUELL PERCEPTION. Helén Cardesten Nygren, psykolog
VISUELL PERCEPTION Helén Cardesten Nygren, psykolog 080312 Kognition och perception Perception är inifrån och utifrån kommande stimuli (via syn, hörsel, lukt, känsel, smak) som bearbetas och får mening
Läs merKOGNITION VID RYGGMÄRGSBRÅCK- En kunskapsöversikt
2 Kognitiva svårigheter hos personer med ryggmärgsbråck och hur det påverkar vardagsliv och skola. Marie Peny-Dahlstrand Med Dr, överarbetsterapeut 29 sep 207 Hen kan nog men det blir liksom inte av Drottning
Läs merÅldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center
Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt
Läs merKognitiv psykologi 100430. Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller
Utredningsmodeller Kognitiv psykologi 100430 Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi Metodorienterad utredning Befintlig metod, t.ex. testbatteri Datainsamling Slutsatser Utredningens mål måste
Läs merKOGNITIVA SVÅRIGHETER
KOGNITIVA SVÅRIGHETER Hur blir det i vardagen? Ingegerd Åhsgren, 29/10, 2010 Habiliteringsöverläkare, Sundsvall Kognition vår förmåga att lära, tänka och bearbeta informationen i hjärnan är inte samma
Läs merArbetsminnes- testutbildning. Neuropsykolog Björn Adler. Björn Adler
Arbetsminnes- testutbildning Neuropsykolog Björn Adler Innehåll Arbetsminnet (teori) Arbetsminnestestet Praktiskt arbete -testet Didaktik (teori) Praktiskt arbete - hjälparbetet Summering Arbetsminnet
Läs merEtt Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013. Daniel Ulr
Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013 Ekängens nya olog neuropsyk i ic Daniel Ulr Neuropsykologisk utredning som ett viktigt led i vidare kartläggning och förståelse för Din klients
Läs merPerception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger
Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16 Perception (bearbetning och tolkning) Sinnesintrycken måste bearbetas, tolkas och integreras för att kunna användas (sensorisk integration-kognition):
Läs merPercep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger
Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september 2016 Hjärnan får via alla sinnen mottaga en konstant ström av stimuli, både från omvärlden och inifrån
Läs merBarbro. Lindquist. Margareta. Strinnholm
Föreningen Sveriges Habiliteringscheferr Rikstäckande nätverk för habiliteringen i Sverige. Grundad 1994 Kognition vid ryggmärgsbråck en kunskapsöversikt Barbro Lindquist Helén Jacobsson Marie Peny-Dahlstrand
Läs merMinnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter
Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Nationella BUP-kongressen 2015-04-21 Martina Hedenius Institutionen för neurovetenskap/logopedi Uppsala universitet Språk och läsförmåga varierar
Läs merNeuropsykologiskt batteri 2015-05-12. DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år
Kognitiva profiler vid förstadier till Alzheimer och vaskulär demens Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi arto.nordlund@neuro.gu.se DTS-studien patienter med
Läs merVarför är det viktigt att kunna läsa? Vad ska jag prata om? 2013-05-27
Annika Dahlgren Sandberg Institutionen för kliniska vetenskaper, avd för logopedi, foniatri och audiologi, Lunds universitet och Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet ABC annika@huh.se Vad
Läs merMinnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst
Återkoppling Minnet Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Långtidsminnet Arbetsminnet Läs- och skrivsvårigheter och arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik
Läs merDen hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merK L Ä M. Klassificeringsmodell för inlärningssvårigheter i matematik
K L Ä M Klassificeringsmodell för inlärningssvårigheter i matematik BARBARA PELICANO SOEIRO WHATCOLOURISANORANGE.WORDPRESS.COM ORANGEEDUSITE@GMAIL.COM KLÄM - Klassificeringsmodell för inlärningssvårigheter
Läs merAutism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog
Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier
Läs merVad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen?
Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen? Förgreningar dendriter 2-12 år Pruning ( ansning ) Myelinisering 0-25 år Hjärnans utveckling ej färdig förrän vid 25 år - frontalloben 6-13 år störst ökning
Läs merMinnet. Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar
Minnet Långtidsminnet Arbetsminnet Korttidsminnet KTM Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik (X-Mind) och appar Källor Björn Adler Arbetsminneskurs www.kognitivtcentrum Torkel Klingberg Den
Läs merHandouts från föreläsning Turners syndrom, Kristina Lalos, psykolog Barn- och Ungdomscentrum, Umeå
Handouts från föreläsning Turners syndrom, 181207 Kristina Lalos, psykolog Barn- och Ungdomscentrum, Umeå Utgångspunkter Psykologisk bedömning Kognitiva & sociala svårigheter Hjälp & stöd Bemötande TS
Läs merVälkommen till Temadag om problematisk frånvaro
Välkommen till Temadag om problematisk frånvaro Luleå 12 februari 2014 Föreläsare: Miriam Lindström och Marie Adolfsson www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.30 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Läs merSpråkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU
Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta
Läs merNeuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog.
Neuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog Neuropsykologisk utredning Psykologen ansvarar för vilka funktioner som ska bedömas, med vilka instrument samt ansvarar för utvärderingen Neuropsykologisk
Läs merTentamens-/instuderingsfrågor
PC1244, Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Delkurs: Kognitiv psykologi Höstterminen 2015 Ulf Dahlstrand Tentamens-/instuderingsfrågor 1) Beskriv den visuella informationens väg från näthinna till
Läs merFörvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?
Förvärvad hjärnskada vad är det? ABI = Acquired Brain Injury TBI = Traumatic Brain Injury Christina Jacobsson Neuropsykolog BarnReHab Skåne i Lund En skada som inträffar efter nyföddhetsperioden hos ett
Läs merEn studie av en grupp ungdomar på IV-gymnasiet. Ulla Ek Leg. Psykolog Professor Stockholms universitet
En studie av en grupp ungdomar på IV-gymnasiet Ulla Ek Leg. Psykolog Professor Stockholms universitet 14.000 klarar inte målen Våren 2010 var det 88,2 procent som hade behörighet att söka till gymnasiet
Läs merOm intellektuell funktionsnedsättning
Om intellektuell funktionsnedsättning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR Litet forskningsunderlag Barn, ungdomar och vuxna med Intellektuell funktionsnedsättning (If) oftast
Läs merHABILITERING. * Spastisk 2/3-3/4 * Ataktisk 5-10 % *Dyskinetisk % BARNHABILITERING VILKA DIAGNOSER? VAD MENAR VI MED CP? CP - TILLÄGGSHANDIKAPP
HABILITERING BARNHABILITERING 0-20 år Funktionshinder NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER Hab.team VILKA DIAGNOSER? Cerebral pares Missbildn/ syndrom Muskelsjukdomar Flerfunktionshinder Psykisk utv.störning ADHD,
Läs merFöräldrarutiner och kognitiva nedsättningar
Föräldrarutiner och kognitiva nedsättningar det kan kompenseras Kraftsamling 29/11 Mats Granlund Professor i psykologi och handikappvetenskap vid högskolan i Jönköping Professor i specialpedagogik, Oslo
Läs merNeuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga
Läs merNär huvudet känns som en torktumlare
När huvudet känns som en torktumlare Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting Nordens största specialbibliotek Allmännyttig ideell förening Teknikstöd
Läs merMinnets möjligheter och neurokognitiv habilitering
Minnets möjligheter och neurokognitiv habilitering Anna Derwinger leg Psykolog, Med Dr Medveten minnesprocessen Uppmärksamhet Inkodning Lagring Framplockning Hierarkisk modell för uppmärksamhet Fokus -
Läs merKomplettering WISC - IV PDF EPUB LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA. Författare: Kent Meissner.
Komplettering WISC - IV PDF EPUB LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA Författare: Kent Meissner. Annan Information Många föräldrar har svårare att veta hur man ska lära sina barn hur man tänker. Utmaningar relaterade
Läs merUppföljning av barn med Autism i HabQ
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Uppföljning av barn med Autism i HabQ Inför skolstart Checklista Datum Signatur Vineland II HSQ Vardagliga situationer Kognition TOM (valbar, ej obligatorisk)
Läs merSpråkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö
Mötet? störning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling Anna Liljestrand Leg psykolog Resurscenter tal och språk förskolekonferensen Hässleholm 2012-08-24 INRE YTTRE OSYNLIGT
Läs merVad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog
Vad är autism? Cecilia Ljungström Specialpedagog cecilia.ljungstrom@ Malin Nilsson Specialpedagog malin.d.nilsson@ Lotsen Centralt skolstöd Specialpedagoger och logopeder Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Läs merEn interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning
Ulrika Wolff En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning Göteborgs universitet Syften Presterar elever som identifierades som dåliga läsare i årskurs 2 fortfarande
Läs merMini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten
Mini-Betula Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet Mini-Betula Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula utgår från Betulastudien Betulastudien -
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och
Läs merÄr vi alla stöpta i samma form?
Är vi alla stöpta i samma form? Om olika sätt att hantera problemlösning med hjälp av våra olika intelligenser Ulla Ek Daniel Kahneman Fick 2002 Ekonomipriset till Alfred Nobels minne Har inte gått en
Läs merSPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika
Läs merBarn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen
Läs merDen hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
Läs merAUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet
AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och
Läs merPsykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:
Göteborgs Universitet Psykologiska institutionen Kurskod: PM 1609 Kursnamn: Biologisk psykologi (Psykologprogrammet) Provmoment: Kognitiv neurovetenskap Ansvarig lärare: Stefan Hansen Tillåtna hjälpmedel:
Läs merReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI
ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI vid Psykossektionen, Psykiatri Sahlgrenska Vad är arbetsminne?
Läs merLindrig utvecklingsstörning
Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
Läs merNeuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador
Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador -En klinisk studie av ett neuropsykologiskt rehabprogram Daniel Berggren, ST-psykolog i klinisk
Läs merDepression, kognition och åldrande. Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center
Depression, kognition och åldrande Alexandra Pantzar, Doktorand i psykologi Aging Research Center Depression Livstidsrisk för att utveckla depression: Kvinnor: 10-25%, Män: 5-12% Multipla episoder: 25-75%
Läs merADHD hos skolbarn från risk till frisk. Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa
ADHD hos skolbarn från risk till frisk Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa Skolan är landets största hälsocentral 1,4 miljoner elever 6 år till
Läs merFAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL
FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information
Läs merEpilepsi och kognition
Epilepsi och kognition Göran Carlsson, docent, leg.psykolog Universitetskliniken Schleswig-Holstein, Campus Kiel, Tyskland & Regionhabiliteringen, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Sahlgrenska
Läs merKOGNITIV REHABILITERING AV BARN MED FÖRVF RVÄRVADE RVADE HJÄRNSKADOR Ingrid van t t Hooft Neuropsykolog/PhD Neuropediatriska Rehabiliteringen Astrid Lindgrens Barn Sjukhus/ Karolinska Universitets SjukhusetKarolinska
Läs merKognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning
Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning Kognitiv funktion Kognition allmän beteckning på alla former av tankeverksamhet t.ex. vid varseblivning, inlärning, hågkomster, problemlösning och språklig
Läs merAnnorlunda tänkande vid utvecklingsstörning. Grundproblem. Grundproblem. SvenOlof Dahlgren E-post:
Annorlunda tänkande vid utvecklingsstörning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2014-02-27 1 Grundproblem Många olika diagnoser forskning oftast utifrån specifika funktionsnedsättningar. Olika syn
Läs merInte behörig till gymnasiet 14.000 ungdomar/år Misslyckande för eleven, skolan eller kanske något vi får acceptera?
Inte behörig till gymnasiet 14.000 ungdomar/år Misslyckande för eleven, skolan eller kanske något vi får acceptera? Ulla Ek Leg. Psykolog/psykoterapeut professor Många mänskliga egenskaper och kännetecken
Läs merEfternamn... Förnamn...
Anvisning: Ett nytt formulär ska fyllas i för varje utredning som görs. Vid ryggmärgsbråck rekommenderas utredning både vid fyra och vid sex års ålder, samt minst en gång till under grundskola/gymnasium.
Läs merMinnet - begrepp och principer
Minnet - begrepp och principer Ebbinghaus (1885)» nonsensstavelser» retention»test Två begreppsteorin för minnet» aktivitet»styrka bestämmer tillgängligheten hos ett minnesspår vid en viss tidpunkt bestämmer
Läs merResultat från LäsEttans uppföljning i årskurs 3 maj 2010
Resultat från LäsEttans uppföljning i årskurs 3 maj 2010 1 I uppföljningen åk/årskurs 3 i maj 2010 deltog närmare 300 elever från skolor runt om i landet. Det är cirka 100 färre elever än vid uppföljningen
Läs merKan neuropsykologiska test predicera olycksinblandning för äldre bilförare?
Kan neuropsykologiska test predicera olycksinblandning för äldre bilförare? Catarina Lundberg, leg psykolog, med dr Kurt Johansson, överläkare, med dr Trafikmedicinskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset,
Läs merInformation till föräldrar. Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism
Information till föräldrar Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism Insatser för små barn med autism Barn med autism har svårare än andra barn att lära utifrån sin vardagsmiljö De behöver
Läs merDyslexi. = specifika läs- och skrivsvårigheter. Vad är det? Hur blir det? Vad gör man?
Dyslexi = specifika läs- och skrivsvårigheter Vad är det? Hur blir det? Vad gör man? Piteå 1 november 2016 Kontakt logoped@hanne.se www.hanne.se Logoped Hanne bokhyllor bibliotekarie lånedisk Ljud Ord
Läs merSpråk och skrivande i årskurs 9 projektets huvudrapport Fokus på finlandssvenska elevtexter - fördjupande artiklar om skrivförmåga 29.4.
Språk och skrivande i årskurs 9 projektets huvudrapport Fokus på finlandssvenska elevtexter - fördjupande artiklar om skrivförmåga Material 1 700 elever i 30 skolor i Svenskfinland, april 2014 20 skolor
Läs merAutism en introduktion
Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra
Läs merÅsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU
Åsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU Har en tydlig funktion: Intonation, betoning, gester Personligt Uttrycks i en delad situation Skiljer sig från skrivet språk
Läs merEfternamn... Förnamn...
Anvisning: Ett nytt formulär ska fyllas i för varje utredning som görs. Vid ryggmärgsbråck rekommenderas utredning både vid fyra och vid sex års ålder, samt minst en gång till under grundskola/gymnasium.
Läs merVälkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan
Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell
Läs merDisposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)
Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården
Läs mer5.12 Psykologi. Mål för undervisningen
5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes
Läs merKognitiv ergonomi i arbetet
Kognitiv ergonomi i arbetet Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Förekomst sjukdomar som kan förknippas med
Läs merAUTISM SPECTRUM DISORDERS FIRST INDICATORS AND SCHOOL AGE OUTCOME
AUTISM SPECTRUM DISORDERS FIRST INDICATORS AND SCHOOL AGE OUTCOME Martina Barnevik Olsson, barnpsykiater med dr BUP-kongressen maj 2017 www.gnc.gu.se Avhandlingen baseras på: I Barnevik Olsson M., Höglund
Läs merAUTISM SPECTRUM DISORDERS FIRST INDICATORS AND SCHOOL AGE OUTCOME
AUTISM SPECTRUM DISORDERS FIRST INDICATORS AND SCHOOL AGE OUTCOME Martina Barnevik Olsson barnpsykiater, med dr 170313 www.gnc.gu.se Avhandlingen baseras på: I Barnevik Olsson M., Höglund Carlsson L.,
Läs merKognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt
Läs merVälkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt
Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson
Läs merHUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.
HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg. psykoterapeut EXEKUTIVA FUNKTIONER KAPTENEN PÅ KOMMANDOBRYGGAN EXEKUTIVA FUNKTIONER
Läs merKort om Sociala berättelser och seriesamtal
Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska
Läs merNeuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset
Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Innehåll När och varför ska vi utreda? Vad kan vi utreda? Vad behöver
Läs mer- Problem med olika delar av lärandet utöver matematiken. Forskning visar problem med auditivt men även
Björn Adler 2008 Forskning & Dyskalkyli Låg Number sense är huvudproblemet vid Dyskalkyli (DSM-5) - tioåringar med dessa problem presterar ofta på 5-6 årings nivå - gräns vid testning i forskning är -1,5
Läs merLässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår
Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet
Läs merUtvecklingsstörning 2
Utvecklingsstörning 2 LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Personer med utvecklingsstörning och personer med autism eller autismliknande tillstånd Personer med betydande och bestående
Läs merTidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn
Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet
Läs merBarn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck
Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk
Läs merVuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal.
Vuxna med autism Information för närstående och personal Vad är autismspektrumtillstånd? Autism Ett paraplybegrepp Atypisk autism Autistiska drag Autismspektrumstörning Autism i barndomen Aspergers syndrom
Läs merAtt träna vardagsplanering med hjälp av en surfplatta för ungdomar i särskolan
Institutet för Handikappvetenskap (IHV) är ett samarbete mellan universiteten i Linköping och Örebro samt Högskolan i Jönköping. IHV bedriver världsledande forskning och forskarutbildning inom handikappvetenskap.
Läs merAnn Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI
Kognitiv rehabilitering Vad är rätt insatser vid kognitiv nedsättning? Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI ERSTA
Läs merNeuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning
Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Sidor inom parentes läses kursivt Introduktion neuropsykologi Kap.1. The Development of Neuropsychology
Läs merPedagogisk kartläggning
Pedagogisk kartläggning FRÅGESTÄLLNING: LÄSA? ARBETSMINNE? RÄKNA? SKRIVA? STAVA? UPPMÄRKSAMHET? KONCENTRATION? FÖRMÅGA SE MÄNGD? LÄSA NON-ORD? Färdighetstest i Läsning VILKA BYGGSTENAR I ARBETSMINNE? Arbetsminnestest
Läs merLäs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten
Läs- och skrivutredningar 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten Läs- och skrivutredningar Region Skåne och Skånes kommuner/ Tips! SKED ger läs- och skrivutredningskurs Pedagogisk kartläggning Tar reda
Läs merLära på egna villkor utmaningar och utveckling
Lära på egna villkor utmaningar och utveckling 2 Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom
Läs merKognitiva utmaningar i vardagen för barn med ryggmärgsbråck FBH-dagen 131115 Marie Peny-Dahlstrand Med dr, leg arbetsterapeut. Regionhabiliteringen
1 Kognitiva utmaningar i vardagen för barn med ryggmärgsbråck FBH-dagen 131115 Marie Peny-Dahlstrand Med dr, leg arbetsterapeut Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merExtra anpassning eller ledning och stimulans?
Extra anpassning eller ledning och stimulans? Formuleringarna i mittenkolumnen är hämtade från exempel på extra anpassningar från ett flertal olika sammanhang. Tanken är inte att utvärdera dessa, utan
Läs merIntellektuell Funktionsnedsättning och vardagsplanering. Lisa Palmqvist Doktorand på avdelningen för handikappvetenskap
Intellektuell Funktionsnedsättning och vardagsplanering Lisa Palmqvist Doktorand på avdelningen för handikappvetenskap lisa.palmqvist@liu.se Lisa Palmqvist Vad är en doktorand? 2018-09-10 2 Lisa Palmqvist
Läs merGrundkurs om NPF för skolan
Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 10 april 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Läs merOBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn?
Tvåspråkiga barn Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv Marie-France Champoux-Larsson Doktorand i Psykologi Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn? Tvåspråkighet är vanligare
Läs merKOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog
KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning
Läs merNeuropsykologi i urvalsprocessen - tillskott eller ej? Håkan Nyman Dr Med Sc, leg psykolog, specialist i neuropsykologi
Neuropsykologi i urvalsprocessen - tillskott eller ej? Håkan Nyman Dr Med Sc, leg psykolog, specialist i neuropsykologi Urval - Bästa sökande? - Sortera bort olämpliga? - Hitta rätt person för jobbet -
Läs mer