KOGNITION VID RYGGMÄRGSBRÅCK- En kunskapsöversikt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KOGNITION VID RYGGMÄRGSBRÅCK- En kunskapsöversikt"

Transkript

1 2 Kognitiva svårigheter hos personer med ryggmärgsbråck och hur det påverkar vardagsliv och skola. Marie Peny-Dahlstrand Med Dr, överarbetsterapeut 29 sep 207 Hen kan nog men det blir liksom inte av Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset KOGNITION VID RYGGMÄRGSBRÅCK- En kunskapsöversikt Barbro Lindquist, neuropsykolog Marie Peny-Dahlstrand, arbetsterapeut Helén Jacobsson, arbetsterapeut Margareta Strinnholm, neuropsykolog Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för habiliteringen i Sverige. Grundad 994 MMCUP National Swedish quality of care registries SYFTE Att genom en systematisk kvalitetsgranskning av aktuell forskning kunna presentera kognitiva karakteristika hos barn, ungdomar och vuxna med ryggmärgsbråck med och utan hydrocefalus, vilka konsekvenser det ger när det gäller utveckling, inlärning, processfärdigheter och praktiska vardagsfunktioner samt föreslå vilka insatser habiliteringen bör erbjuda. KOGNITION: METOD Med kognition avses alla mentala aktiviteter och processer som vi använder för att tillägna oss kunskap och förståelse genom tankar, erfarenheter och sinnen (Oxford Dictionary). Kognitiva funktioner innefattar högre hjärnfunktioner som tänkande, perception, uppmärksamhet, minne och språk. Exekutiv kontroll, det vill säga förmågan att kunna sålla, prioritera och planera effektivt samt hämma inadekvat eller irrelevant beteende, hör också hit. Sökning av artiklar publicerade åren i databaserna Pubmed, Scopus, Psycinfo, ERIC, Cinahl, Amed, samt Cochrane. 26 sökord användes för att täcka in alla områden. 506 träffar Kvalitetsgradering enligt McMaster Efter kvalitetsgranskning: 67 artiklar 4 översiktsartiklar

2 RESULTAT Intelligens mätt med test: 30% normal IQ (>85), 40% subnormal (IQ 70-84), 30% intellektuell funktionsnedsättning. Signifikant starkare verbal IQ. Men pragmatiska SPRÅKSVÅRIGHETER är mycket vanligt och observeras tidigt(<3 år) (att förstå och använda språket fumktionellt) VISUELL PERCEPTION OCH TIMING: svårigheter vid aktivitetsbaserad perceptuell funktion (mental rotation, rita, figur-bakgrund) men inte objektbaserad (känna igen ansikten, former, bedöma storlek). Signifikanta svårigheter med RYTM och ATT UPPSKATTA TIDSÅTGÅNG MINNE - Svårigheter med både auditivt och visuellt minne från mycket tidig ålder. Prospektivt minne försämras efter 30. EXEKUTIVA FUNKTIONER svårigheter med metakognition, d v s planering, initiering, självkontroll, organisation, arbetsminne, samt (från tidig ålder och framåt) att tolka och förstå sociala koder. UPPMÄRKSAMHET -signifikanta uppmärksamhetsproblem och långsam reaktionstid. Långsamhet i att byta fokus bakre delarna av hjärnan. (ingen evidens för adhd hos rmb) KONSEKVENSER Resultaten från granskningen avseende konsekvenser för dagligt liv och inlärning har kategoriserats enligt ICFs klassifikation av aktivitet och delaktighet RESULTAT Alla artiklar (förutom en) som hade minst kognitiv förklaringsvariabler visar att kognitiv dysfunktion är starkt korrelerat till låg självständighet och avsaknad av autonomi i vardagslivet, inlärningssvårigheter och svårigheter med social samspel. LÄRANDE OCH INHÄMTANDE AV KUNSKAP Svårigheter med matematik, läsförståelse och problemlösning. Består upp i vuxenålder - dessa svårigheter har tydlig korrelation med kognitiva och exekutiva svårigheter GENERELLA UPPGIFTER OCH KRAV Färdigheter i att genomföra uppgifter, organisera rutiner, och hantera stress är nedsatt och hänger samman med exekutiv dysfunktion KOMMUNIKATION Social kommunikation beskrivs påverkas av exekutiva funktioner och svag pragmatisk språkförmåga samt minnesförmåga. 2

3 FÖRFLYTTNING Kognitiva funktioner påverkar hur personer med rmb kan utnyttja sina förflyttnings-färdigheter/möjligheter. Exekutiv funktion predicerar graden av fysisk aktivitet PERSONLIG VÅRD Dysfunktion i denna viktiga domän har starkt samband med exekutiv funktion och tidsuppfattning. Detta leder till låg självständighetoförmåga att axla ansvar för sin personliga hälsa. Saker och ting blir liksom inte gjorda HEMLIV Låg processförmåga ( exekutiv funktion) predicerar låg autonomi och svårigheter att flytta hemifrån /leva självständigt vuxen liv MELLANMÄNSKLIGA INTERAKTIONER OCH RELATIONER Korrelation mellan förmåga att skaffa och behålla kamrat/partner och exekutiva funktioner VIKTIGA LIVSOMRÅDEN Detta är den domän där vuxna med rmb behöver mest stöd - låg kognitiv förmåga är en förvärrande faktor SAMHÄLLSGEMENSKAP, SOCIALT OCH MEDBORGERLIGT LIV Få studier de som finns visar att svårighet/oförmåga att engagera sig i samhälleliga och sociala sammanhang har samband med kognitiva funktioner EXEKUTIV DYSFUNKTION (planering, initiering och problem-lösning) beskrivs som den mest hindrande faktorn i dagligt liv oavsett personens IQ nivå och ålder T I D Görandeprocessen ( MPoD) Idé/Motivation Planera, sekvensera Starta Genomföra Feed-back, anpassa Avsluta Peny-Dahlstrand M. Arbetsterapi för barn och ungdom. Studentlitteratur Tidsuppfattning och tidhantering i vardagen hos barn med ryggmärgsbråck Marika Persson, Gunnel Janeslätt, Marie Peny-Dahlstrand Daily time management in children with spina bifida Accepted J of Pediatric Rehabilitation Medicin Syfte Att undersöka om det föreligger nedsatt förmåga i tidsuppfattning och tidshantering hos barn och ungdomar med ryggmärgsbråck. Syfte Att undersöka om det föreligger nedsatt förmåga i tidsuppfattning och tidshantering hos barn och ungdomar med ryggmärgsbråck. 8 3

4 Preliminära resultat Jämförelse mellan medianen RMB och matchad kontrollgrupp 9 Resultat Ingen signifikant skillnad beroende på bråckets nivå, hydrocefalus, kön eller skolform samt att även barnen utan hydrocefalus fanns inom alla nivåer 20 Störst svårigheter inom: tidsplanering Diskussion Studien visar att barn med rmb har nedsatt tidsuppfattningsförmåga i förhållande till barn med typiskt utvecklade barn. Ny kunskap och ny viktig pusselbit i förståelsen varför självständighetsförmåga är så låg 2 INTERVENTION STUDIER Endast 5 artiklar (4 studier) hittades i vilken minst en kognitiv komponent ingick I metoden. Metoder som syftar till att stärka förmågan att hitta och använda strategier och metoder som baseras på självidentifierade mål visar på viss effekt. Påminnelser ( sms och larm )förefaller inte vara nog för att initiera aktiviteter. DISKUSSION Kunskapsöversikten visar tydligt att kognitiva bedömningar måste göras tidigt och följas upp parallellt med bedömningar och interventioner för motorisk utveckling och blås- och tarmkontroll. De kognitiva och exekutiva svårigheterna påverkar avsevärt skolprestationer, social förmåga, att klara dagligt liv och utveckla autonomi vilket tidigt måste tydliggöras för familj och skola. Rekommendationer Tidig information till föräldrar om hur kognitiva förmågor och kognitiv utveckling brukar te sig hos barn med rmb samt stöd till föräldrar att fortlöpande med anpassning till utv. nivå göra barnet medvetet om sina styrkor och begränsningar. Tidig kartläggning av barnets vardagsfungerande, och förmåga till lek och samspel samt råd till föräldrar och förskola om hur utveckling kan stimuleras. Interventionsmodeller som fokuserar på de kognitiva /exekutiva funktionsnedsättningarna måste utvecklas och testas för att utröna om det är möjligt att öka autonomi och delaktighet hos personer med ryggmärgsbråck 4

5 Rekommendationer Neuropsykologisk utredning av begåvningsnivå och kognitiva styrkor och svagheter vid fyra och sex års ålder + en till två ggr under skolåren. Vuxna vid behov. Utredning av exekutiv förmåga Logoped bör kartlägga språk och kommunikation under förskoletiden med uppföljning efter behov Rekommendationer Kartläggning av tidshantering samt kartläggning av arbetsterapeut ang motoriska och framförallt processfärdigheter i aktivitet (AMPS). Från 5 år och vid stadieövergångar och i vuxenlivet Tidig introduktion av individuellt anpassade stöd för minne, struktur, planering, igångsättning och tidshantering Intensifierat stöd i transitionsprocessen. Personlig mentor som startmotor Erbjud psykologstöd. Dessa rekommendationer finns inkorporerade i psykolog resp. arbetsterapi formulären i MMCUP De återspeglas också i Nationella riktlinjer för arbetsterpeuter 27 CO-OP studien Behandlingsmetoden Cognitive Orientation to daily Occupational Performance (CO-OP) har prövats i en pilotstudie på unga vuxna med Ryggmärgsbråck. Resultatet är mycket lovande; Deltagarna uppnådde sina mål, ökade sin planeringsförmåga och självskattade exekutiv funktion och fick ökad tillit till sin egen förmåga 28 Är Cognitive Orientation to daily Occupational Performance (CO-OP) mer effektiv än konventionell habilitering för att nå uppsatta mål för barn och ungdomar med CP eller ryggmärgsbråck. En randomiserad kontrollerad studie Marie Peny-Dahlstrand, arbetsterapeut, Med dr Regionhab. DSBUS Göteborg Universitet, projektledare Caisa Hofgren, psykolog Med dr H&H VG-region Lena Bergqvist, arbetsterapeut, doktorand H&H VG-region Ann-Marie Öhrvall, arbetsterapeut, Med dr H&H Stockholm Barbro Lindquist Med Dr, leg psykolog Habiliteringen Halland Kristina Vroland Nordstrand Med dr, leg arbetsterapeut Habiliteringen Gävleborg Kate Himmelmann docent regionhabiliteringen DSBUS Göteborg Syftet med CO-OP. Måluppfyllelse 2. Använda strategier Generell ( mål-plan-gör-kolla) Specifika ( mina planer) 3. Generalisera/överföra Använda de specifika strategierna för en aktiviteten i olika miljöer Använda den generella strategin för att lösa nya aktivitetsproblem 5

6 Metod Barn och ungdomar 9-6 år med cp och rmb 60 barn indelas i två gruppen en får CO-OP direkt, en får vänta. Båda grupperna sätter 4 mål med COPM VG-region, Halland, Stockholms och Gävleborgs habiliteringar. VG-region planerad start vt -8 Tidsuppfattning och tidhantering hos barn med ryggmärgsbråck En ny studie visar att barn med ryggmärgsbråck har nedsatt förmåga att hantera tid, speciellt svårt med att förhålla sig till och hantera tid. Persson M et al, Journal of Pediatric Rehabilitation Medicin 207, accepted Uppföljning /vårdprogram Enligt beslut från 205 ang omhändertagande för barn med Ryggmärgsbråck i VG-region skall erbjuda barn med ryggmärgsbråck återkommande utredningar Vid nyckelåldrar 2 ( kortare sccreening),6,0,5 år. Alla 2-åringar inbjuds med början hösten 207 marie.peny-dahlstrand@vgregion.se 6

Kognitiva utmaningar i vardagen för barn med ryggmärgsbråck FBH-dagen 131115 Marie Peny-Dahlstrand Med dr, leg arbetsterapeut. Regionhabiliteringen

Kognitiva utmaningar i vardagen för barn med ryggmärgsbråck FBH-dagen 131115 Marie Peny-Dahlstrand Med dr, leg arbetsterapeut. Regionhabiliteringen 1 Kognitiva utmaningar i vardagen för barn med ryggmärgsbråck FBH-dagen 131115 Marie Peny-Dahlstrand Med dr, leg arbetsterapeut Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

MMC - KOGNITIVA KONSEKVENSER OSLO 2010-11-01

MMC - KOGNITIVA KONSEKVENSER OSLO 2010-11-01 MMC - KOGNITIVA KONSEKVENSER Barn- och ungdomshabiliteringen i Halmstad Specialist neuropsykologi Med dr 20-25 barn med MMC föds i Sverige per år Tidigare forskning om ryggmärgsbråck: 70-talet: motorisk

Läs mer

Kognitiv funktion med fokus på tidsuppfattning och tidshantering i vardagen

Kognitiv funktion med fokus på tidsuppfattning och tidshantering i vardagen Kognitiv funktion med fokus på tidsuppfattning och tidshantering i vardagen Hur tidsuppfattning kan påverka föräldraskapet för personer som har egna kognitiva svårigheter och vad man kan göra åt det med

Läs mer

Universal Design (UD)

Universal Design (UD) Universal Design (UD) FKS konferens 25 mars 2019 Gunnel Janeslätt, med. dr., leg arbetsterapeut Gunnel Janeslätt Habiliteringen i Dalarna och Centrum för Klinisk Forskning, CKF i Dalarna Associerad till

Läs mer

Barbro. Lindquist. Margareta. Strinnholm

Barbro. Lindquist. Margareta. Strinnholm Föreningen Sveriges Habiliteringscheferr Rikstäckande nätverk för habiliteringen i Sverige. Grundad 1994 Kognition vid ryggmärgsbråck en kunskapsöversikt Barbro Lindquist Helén Jacobsson Marie Peny-Dahlstrand

Läs mer

Att få något gjort. En utmaning i vardagen för barnet med ryggmärgsbråck

Att få något gjort. En utmaning i vardagen för barnet med ryggmärgsbråck Att få något gjort. En utmaning i vardagen för barnet med ryggmärgsbråck Marie Peny-Dahlstrand Ågrenska 120301 Han kan nog med det blir liksom inte av Ryggmärgsbråck (RMB) Ofullständigt sluten ryggmärgskanal

Läs mer

KOGNITIVA SVÅRIGHETER

KOGNITIVA SVÅRIGHETER KOGNITIVA SVÅRIGHETER Hur blir det i vardagen? Ingegerd Åhsgren, 29/10, 2010 Habiliteringsöverläkare, Sundsvall Kognition vår förmåga att lära, tänka och bearbeta informationen i hjärnan är inte samma

Läs mer

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Children, Health, Intervention, Learning and Development Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Universitetslektor Elisabeth Elgmark Adjunkt Michael Sjökvist Doktorand

Läs mer

Agenda. Samverkansgruppen,

Agenda. Samverkansgruppen, 11 Samverkansgruppen, 170914 Anpassad undervisning för barn och ungdomar med hjärntumör Tony Gavik Konsultssjuksköterska Barncancercentrum, DSBUS och Camilla Törngren, Specialpedagog. Drottning Silvias

Läs mer

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt

Läs mer

Handouts från föreläsning Turners syndrom, Kristina Lalos, psykolog Barn- och Ungdomscentrum, Umeå

Handouts från föreläsning Turners syndrom, Kristina Lalos, psykolog Barn- och Ungdomscentrum, Umeå Handouts från föreläsning Turners syndrom, 181207 Kristina Lalos, psykolog Barn- och Ungdomscentrum, Umeå Utgångspunkter Psykologisk bedömning Kognitiva & sociala svårigheter Hjälp & stöd Bemötande TS

Läs mer

Utbildning om tidsuppfattning och tidshantering

Utbildning om tidsuppfattning och tidshantering Utbildning om tidsuppfattning och tidshantering till professionella Gunnel Janeslätt Forskare, Leg arbetsterapeut Forskare på SUF KC, Uppsala gunnel.janeslatt@lul.se Centrum för Klinisk Forskning, CKF

Läs mer

Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI

Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI Kognitiv rehabilitering Vad är rätt insatser vid kognitiv nedsättning? Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI ERSTA

Läs mer

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg. HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg. psykoterapeut EXEKUTIVA FUNKTIONER KAPTENEN PÅ KOMMANDOBRYGGAN EXEKUTIVA FUNKTIONER

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Skutskär Måndag den 28 maj Lydia Springer och Sandra Melander SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner & Region Uppsala

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

UNIKA patienter och familjer: kognition, beteende och psykiatrisk samsjuklighet vid sällsynta syndrom och intellektuell funktionsnedsättning

UNIKA patienter och familjer: kognition, beteende och psykiatrisk samsjuklighet vid sällsynta syndrom och intellektuell funktionsnedsättning UNIKA patienter och familjer: kognition, beteende och psykiatrisk samsjuklighet vid sällsynta syndrom och intellektuell funktionsnedsättning Centrum för sällsynta diagnoser Karolinska universitetssjukhuset

Läs mer

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling Lära på egna villkor utmaningar och utveckling 2 Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom

Läs mer

Universell design för kognitiv tillgänglighet

Universell design för kognitiv tillgänglighet Universell design för kognitiv tillgänglighet Kunskapsdagen 31 oktober 2018 Gunnel Janeslätt, med. dr., leg arbetsterapeut Lydia Springer, leg psykolog, specialist i klinisk psykologi SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

Universelldesign för kognitiv tillgjengelighet

Universelldesign för kognitiv tillgjengelighet Universelldesign för kognitiv tillgjengelighet Ikkeveiledningsbar? Konferanseom forsknings och utvecklingsarbeidi barnevernethvoren eller beggeforeldrehar kognitive vansker, språkvanser eller generelle

Läs mer

Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv

Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv Tidiga interventioner ur ett ESSENCE-perspektiv 26/8 2014 Ulrika Johansson Pedagog, Enheten för Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Innehåll Introduktion Vad säger

Läs mer

OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn?

OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn? Tvåspråkiga barn Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv Marie-France Champoux-Larsson Doktorand i Psykologi Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn? Tvåspråkighet är vanligare

Läs mer

Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion

Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ ESSENCE och adaptiv funktion Ida Lindblad Leg psykolog Med.Dr ida.lindblad@gnc.gu.se Early Symptomatic Syndroms Elicting Neurodevelopmental Clinic Examination

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn. Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn 2017 09 01 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Jenny Pörjebäck SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner

Läs mer

MANUAL 1(6) Arbetsterapeutuppgifter inkl bedömningsdatum. Genomförs och registreras av leg arbetsterapeut.

MANUAL 1(6) Arbetsterapeutuppgifter inkl bedömningsdatum. Genomförs och registreras av leg arbetsterapeut. MANUAL 1(6) MMCUP Arbetsterapeutformulär 1. LÄS FÖRST ANVISNINGARNA - för registrering i 3Cs inmatningsapplikation. 2. Registrera dig efter inloggning, OBS endast första gången, i Registrera bedömare 6.0

Läs mer

Kognitiv psykologi 100430. Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller

Kognitiv psykologi 100430. Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller Utredningsmodeller Kognitiv psykologi 100430 Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi Metodorienterad utredning Befintlig metod, t.ex. testbatteri Datainsamling Slutsatser Utredningens mål måste

Läs mer

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning Kognitiv funktion Kognition allmän beteckning på alla former av tankeverksamhet t.ex. vid varseblivning, inlärning, hågkomster, problemlösning och språklig

Läs mer

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Äldres behov i centrum. Erik Wessman Äldres behov i centrum Erik Wessman Behovsinriktat arbetssätt Äldres behov i centrum systematiskt arbetssätt Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Äldres behov i centrum 2 Det ska bli bättre

Läs mer

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter?

ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter? Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Del 2 2013 01 11 Vem kan ha kognitiva svårigheter? Intellektuell Funktionsnedsättning (IF); Utvecklingsstörning ADHD

Läs mer

Att träna vardagsplanering med hjälp av en surfplatta för ungdomar i särskolan

Att träna vardagsplanering med hjälp av en surfplatta för ungdomar i särskolan Institutet för Handikappvetenskap (IHV) är ett samarbete mellan universiteten i Linköping och Örebro samt Högskolan i Jönköping. IHV bedriver världsledande forskning och forskarutbildning inom handikappvetenskap.

Läs mer

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se

Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD Innehåll Förskolans betydelse för barns utveckling och lärande Samband mellan förskolans miljö och barnets beteende Vilka barn

Läs mer

När huvudet känns som en torktumlare

När huvudet känns som en torktumlare När huvudet känns som en torktumlare Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting Nordens största specialbibliotek Allmännyttig ideell förening Teknikstöd

Läs mer

Psykiska funktionshinder och kognition

Psykiska funktionshinder och kognition Psykiska funktionshinder och kognition Vaasa 13.11 2014 Leif Berg, verksamhetsledare Pol.mag/Leg.psykoterapeut Omaiset mielenterveystyön tukena, Uudenmaan yhdistys ry- Anhörigas stöd för mentalvården,

Läs mer

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för? Vad är autism? Presentationsrunda Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för? Förstå Barnets diagnos och beteende Mitt eget beteende Förändra/Acceptera Autism samt en beskrivning av

Läs mer

Habiliteringsprogram autism

Habiliteringsprogram autism Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(8) Habiliteringsprogram autism En autismspektrastörning innebär att en person har varaktiga brister i social och icke-verbal kommunikation, brister i känslomässig ömsesidighet

Läs mer

Undersökning av levnadsförhållanden för människor med funktionshinder

Undersökning av levnadsförhållanden för människor med funktionshinder Undersökning av levnadsförhållanden för människor med funktionshinder Om Socialstyrelsens uppbyggnad av ett system för uppföljning Representant för sjulänsregionen vid samverkan med Socialstyrelsen anita.nyquist@liv.se

Läs mer

Neuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog.

Neuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog. Neuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog Neuropsykologisk utredning Psykologen ansvarar för vilka funktioner som ska bedömas, med vilka instrument samt ansvarar för utvärderingen Neuropsykologisk

Läs mer

FORSKNING OCH UTVECKLING 2015

FORSKNING OCH UTVECKLING 2015 FORSKNING OCH UTVECKLING 2015 FoU-MEDEL Habilitering & Hälsa förfogar över egna FoU-medel. Varje år i oktober kan anställda söka doktorand-, meriterings- eller planeringsbidrag som beviljas för ett budgetår

Läs mer

Hur går utredningen till?

Hur går utredningen till? Hur går utredningen till? En utredning på Dart börjar med ett remissmöte där vi bestämmer om vi ska arbeta med handledning eller gemensam problemlösning. På remissmötet kan du ställa frågor och få förslag

Läs mer

Min Tid Metod för att träna tidsuppfattning hos förskolebarn?

Min Tid Metod för att träna tidsuppfattning hos förskolebarn? Min Tid Metod för att träna tidsuppfattning hos förskolebarn? En pilotstudie FKS 2015-03-11 2 Varför? En RCT-studie med väntelistekontrollgruppsdesign n Barn 10-17 år n=61 med måttlig utvecklingsstörning

Läs mer

BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018

BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018 BHV Uppsala län Föräldraskap och NPF 23 och 24 oktober, 2018 SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar

Läs mer

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för?

Presentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för? Vad är autism? Presentationsrunda Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för? Förstå Den unges diagnos och beteende Mitt eget beteende Förändra/Acceptera Biologiska

Läs mer

Stöd och anpassningar inom MHV för personer med kognitiva svårigheter. Vår Gård

Stöd och anpassningar inom MHV för personer med kognitiva svårigheter. Vår Gård Stöd och anpassningar inom MHV för personer med kognitiva svårigheter Vår Gård 2019 03 21 Lydia Springer Sandra Melander SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner &

Läs mer

Sökexempel Arbetsterapeuter T3

Sökexempel Arbetsterapeuter T3 Sökexempel Arbetsterapeuter T3 En repetition om hur man söker i olika databaser och hur man (i bästa fall) kan få ut den aktuella artikeln i fulltext. Som exempel har vi valt en sökning om arbetsterapi

Läs mer

Workshop om tydlighet under samtal - kommunikativt och kognitivt stöd

Workshop om tydlighet under samtal - kommunikativt och kognitivt stöd Workshop om tydlighet under samtal - kommunikativt och kognitivt stöd Uppsala Torsdag den 18 jan 2018 Lydia Springer och Sandra Melander SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala

Läs mer

Hur går utredningen till?

Hur går utredningen till? Hur går utredningen till? En utredning på Dart börjar med ett remissmöte där vi bestämmer om vi ska arbeta med handledning eller gemensam problemlösning. På remissmötet kan du ställa frågor och få förslag

Läs mer

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada? Förvärvad hjärnskada vad är det? ABI = Acquired Brain Injury TBI = Traumatic Brain Injury Christina Jacobsson Neuropsykolog BarnReHab Skåne i Lund En skada som inträffar efter nyföddhetsperioden hos ett

Läs mer

Inspirationsdag. Föräldraskapsstöd med fokus på förebyggande arbete Dalarna. Lydia Springer

Inspirationsdag. Föräldraskapsstöd med fokus på förebyggande arbete Dalarna. Lydia Springer Inspirationsdag Föräldraskapsstöd med fokus på förebyggande arbete 2018 10 31 Dalarna Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns

Läs mer

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling

Lära på egna villkor utmaningar och utveckling Lära på egna villkor utmaningar och utveckling Annelie Westlund och Johanna Benfatto, rådgivare SPSM Stockholm 19 november 2018 https://www.spsm.se/om-oss/ Förfrågan om rådgivning Npf och/eller Tal & språk,

Läs mer

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt

Läs mer

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

Mottagningsenheten. Uppsala kommun. Mottagningsenheten Uppsala kommun 2019 03 12 Sandra Melander Lydia Springer www.regionuppsala.se/suf SUF-KC Metodutvecklare Sandra Melander sandra.melander@regionuppsala.se Forskare och arbetsterapeut

Läs mer

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika

Läs mer

Barbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering Stockholms läns sjukvårdsområde barbro.lagander@sll.se

Barbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering Stockholms läns sjukvårdsområde barbro.lagander@sll.se Gemensamma värderingar och strategier arbetssätt där delad kunskap och kompetens främjar barn med funktionsnedsättningars utveckling och levnadsvillkor Barbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner & Region Uppsala Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter

Läs mer

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog

NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog NPF hos föräldrar Susanna Grund Leg psykolog Innehåll Vad är NPF Beskrivning och konsekvenser Hur går en utredning till och varför Anpassningar och bemötande Neuropsykiatriska funktionshinder, NPF Primära

Läs mer

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö Mötet? störning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling Anna Liljestrand Leg psykolog Resurscenter tal och språk förskolekonferensen Hässleholm 2012-08-24 INRE YTTRE OSYNLIGT

Läs mer

Varför? I Time use. Bristande tidsuppfattning hos. Tidsuppfattning och Tidshantering Vad vet vi idag? Asperger Syndrom eller högfungerande

Varför? I Time use. Bristande tidsuppfattning hos. Tidsuppfattning och Tidshantering Vad vet vi idag? Asperger Syndrom eller högfungerande Gunnel Janeslätt och Vad vet vi idag? FKS inspirationsdagar Tisdagen 12 mars 2013 Centrum för Klinisk Forskning, CKF i Dalarna Forskare på SUF KC, Uppsala Associerad till Institutionen för hälsa och vårdvetenskap,

Läs mer

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Vardagsteknik i hem och samhälle en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Anders Kottorp, dekan och professor, leg arb ter Malmö Universitet, Malmö, Sverige Tillgänglighet Inte

Läs mer

ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn

ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn 26/8 2014 Bibbi Hagberg Leg psykolog, specialist i neuropsykologi, PhD Gillbergcentrum, BNK Göteborg Neuropsykologisk utredning av förskolebarn Tidig utredning

Läs mer

Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt

Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Rosenbad Ann-Kristin Granberg Äldres behov i centrum Behovs inriktat och systematiskt arbetssätt Gemensamt språk Strukturerad dokumentation

Läs mer

EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV

EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV Bea Stöckemann, specialpedagog (utarbetad i samverkan med Emma Edvinsson, leg. Psykolog). 18-10-19 Hur arbetar ni med NPF på er skolor? EXEKUTIVA

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

ATT ANMÄLA EN KLIENT TILL DART

ATT ANMÄLA EN KLIENT TILL DART ATT ANMÄLA EN KLIENT TILL DART En utredning på DART börjar alltid med en remissträff. På remissträffen bestämmer vi om vi ska arbeta med handledning eller gemensam problemlösning. Handledning innebär att

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart. Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning - vinster, hinder och förutsättningar Eva Holmqvist Arbetsterapeut och specialist i arbetsterapi inom habilitering

Läs mer

Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011. 6 mars 2013 1

Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011. 6 mars 2013 1 Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011 6 mars 2013 1 Syfte ta fram vårdprogram med nationella riktlinjer för sjukgymnastisk bedömning och uppföljning

Läs mer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994. 1 Rekommendationer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994. 1 Rekommendationer Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 1 Rekommendationer Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric

Läs mer

Att ta på sig rätt glasögon

Att ta på sig rätt glasögon Att ta på sig rätt glasögon Gunilla Westman Andersson Specialpedagog, Med dr Göteborgs Universitet Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Gillbergcentrum Innehåll Forskning Förskolans roll i

Läs mer

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI

ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI vid Psykossektionen, Psykiatri Sahlgrenska Vad är arbetsminne?

Läs mer

Mappning av BDA till ICF

Mappning av BDA till ICF Mappning av BDA till ICF BEDÖMNING AV DELAKTIGHET I AKTIVITET BDA version 2.0 (2013) svensk version av Occupational Circumstance Assessment Interview and Rating Scale (OCAIRS), version 4.0 (2005) av K.

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Kognition i aktivitet

Kognition i aktivitet Kognition i aktivitet Ann Björkdahl Leg Arbetsterapeut, Docent 1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Arbetsterapi och Fysioterapi, Rehabiliteringsmedicin 2 Ersta Sköndal Högskola, Campus Bräcke 3 Sahlgrenska

Läs mer

När föräldern har kognitiva svårigheter Konferens för personliga ombud

När föräldern har kognitiva svårigheter Konferens för personliga ombud När föräldern har kognitiva svårigheter Konferens för personliga ombud Den 14 november, 2018, Eskilstuna Christine Eriksson-Mattsson Agnetha Hammerin SUF-Kunskapscentrum www.regionuppsala.se/suf www.regionuppsala.se/suf

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

SPRÅKSTÖRNING I SKOLÅLDERN. Lina Holmén, Jessica Axelsson, Martina Carlsson Leg. Logopeder Elevhälsan

SPRÅKSTÖRNING I SKOLÅLDERN. Lina Holmén, Jessica Axelsson, Martina Carlsson Leg. Logopeder Elevhälsan SPRÅKSTÖRNING I SKOLÅLDERN Lina Holmén, Jessica Axelsson, Martina Carlsson Leg. Logopeder Elevhälsan INNEHÅLL Vad är språkstörning? Hur märks språkstörning? Vilka konsekvenser kan en språkstörning leda

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer

ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg

ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg ICF för intyg Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Mottagande av en ny idé Helt med Anhängare Sympatisörer Ögontjänare Helt emot Bakåtsträvare Tid Vad är ICF? Internationell klassifikation

Läs mer

Exekutiva funktioner. Dagens agenda. Vad är exekutiva funktioner? - i vardagen och föräldraskapet. Vad är exekutiva funktioner?

Exekutiva funktioner. Dagens agenda. Vad är exekutiva funktioner? - i vardagen och föräldraskapet. Vad är exekutiva funktioner? Maria Johansson Leg. psykolog, Fil.dr. inger.maria.johansson@regionvastmanland.se Exekutiva funktioner - i vardagen och Dagens agenda Vad är exekutiva funktioner? Teori, När brister dessa funktioner? Konsekvenser

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd

Läs mer

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog beata.terzis@frosunda.se Nationella riktlinjer För vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Nationella

Läs mer

Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset

Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Innehåll När och varför ska vi utreda? Vad kan vi utreda? Vad behöver

Läs mer

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog

Konsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog Konsekvensanalys F18, F22, F17 Elisabeth Åkerlund neuropsykolog F 18 F 22 Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Rad Tillstånd

Läs mer

Klarar alla barn skolans mål?

Klarar alla barn skolans mål? Klarar alla barn skolans mål? 2014-10-29/Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Gillbergcentrum Barn och ungdomscentrum

Läs mer

FKS 2014-03-10 www.lul.se/suf

FKS 2014-03-10 www.lul.se/suf FKS 2014-03-10 www.lul.se/suf Projekt i samverkan mellan Regionförbundet och kommunerna i Uppsala län och FUB Gunnel Janeslätt Med dr. leg arbetsterapeut Forskare på SUF KC, Uppsala Associerad till Institutionen

Läs mer

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA

Läs mer

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk

Läs mer

MS och kognitiv påverkan

MS och kognitiv påverkan Kognition dysfunktion: En starkt bidragande orsak till handikapp vid MS Ia Rorsman Neurologiska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund MS och kognitiv påverkan Ca hälften Arbete, sociala aktiviteter,

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI MNV233 Neuropsykologi för arbetsterapeuter och fysioterapeuter inom barn- och vuxenhabilitering, 7,5 högskolepoäng Neuropsychology for occupational therapists

Läs mer

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap

Läs mer

När föräldern har kognitiva svårigheter

När föräldern har kognitiva svårigheter När föräldern har kognitiva svårigheter Den 6 december, 2018, Uppsala socialtjänst Agnetha Hammerin Eleonor Belin SUF-Kunskapscentrum www.regionuppsala.se/suf www.regionuppsala.se/suf Anpassat föräldraskapsstöd

Läs mer

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET

ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET ARBETSTERAPEUTEN I BEDÖMNINGSTEAMET Pröva olika bedömningsmetoder för att hitta instrument som ger kunskaper om personens möjligheter och hinder BEDÖMNINGSINSTRUMENT Handstatus COPM-Canadian Occupational

Läs mer

Tidsuppfattning. Tidsuppfattning är. Tidigare forskning. Teorier som inkluderar tidsuppfattning. Begrepp. Litteraturstudie om tidsuppfattning;

Tidsuppfattning. Tidsuppfattning är. Tidigare forskning. Teorier som inkluderar tidsuppfattning. Begrepp. Litteraturstudie om tidsuppfattning; Tidsuppfattning Vad är det? Vad vet man idag? Definitioner av begrepp och vad man idag vet om hur tidsuppfattning utvecklas Litteraturstudie om tidsuppfattning; Begrepp, utveckling och intervention. Master

Läs mer

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in

Läs mer

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015

Välkommen till TAKK för Språket. september- oktober 2015 Välkommen till TAKK för Språket september- oktober 2015 Värdegrund för flerspråkighet Interkulturalitet Mänskliga rättigheter Nationell lagstiftning. AKK- Alternativ och kompletterande kommunikation Metoder

Läs mer

Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo

Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo 2016-11-28 Lydia Springer SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget & Regionförbundet Stöd till barn och föräldrar

Läs mer