Kognitiv funktion med fokus på tidsuppfattning och tidshantering i vardagen
|
|
- Siv Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kognitiv funktion med fokus på tidsuppfattning och tidshantering i vardagen Hur tidsuppfattning kan påverka föräldraskapet för personer som har egna kognitiva svårigheter och vad man kan göra åt det med hjälp av kognitivt stöd
2 Gunnel Janeslätt Forskare, Leg arbetsterapeut Forskare på SUF KC, Uppsala Centrum för Klinisk Forskning, CKF i Dalarna Habiliteringen i Dalarna Associerad till Institutionen för hälsa och vårdvetenskap, IHV, Uppsala universitet CHILD (Children, Health, Intervention, Learning and Development) flervetenskapligt forskningsprogram inriktat mot hälsa, lärande och utveckling hos barn och ungdomar och intervention för barn i behov av särskilt stöd
3 Evidensbaserad praktik Evidensbaserad praktik (Haynes, Devereaux & Guyatt, 2002).. innebär en medveten och systematisk användning av flera kunskapskällor för beslut om insatser: den bästa tillgängliga kunskapen den professionelles expertis berörda personens situation erfarenhet och önskemål Se också: Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren SOU 2008:18
4 Evidensbaserad praktik Evidensbaserad praktik (Haynes, Devereaux & Guyatt, 2002).. innebär en medveten och systematisk användning av flera kunskapskällor för beslut om insatser: den bästa tillgängliga kunskapen den professionelles expertis berörda personens situation erfarenhet och önskemål Se också: Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren SOU 2008:18
5 Målsättning Du som deltagare ska förstå vad kognitiva svårigheter och bristande tidshantering är och vad det innebär för individens vardagsfungerande förstå att det stöd man ska ge behöver anpassas och veta hur gå härifrån med idéer hur man kan förändra/förbättra sitt arbete med denna målgrupp
6 Innehåll 1.Tidsuppfattning och viktiga begrepp 2. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning tex. ADHD eller IF? Konsekvenser i vardagen 3. Vad kan man göra?
7 Del 1 Tidsuppfattning Begrepp, definitioner
8
9
10
11
12
13
14
15 Att kunna klockan är att förstå tid och att kunna använda sig av informationen som den ger Läsa av klockan är det lättaste. Det kan man göra mekaniskt utan att egentligen förstå vad det innebär. När kommer nästa viktiga händelse? Hur lång tid är det kvar tills den inträffar? Jo, 15 minuter. Vad hinner jag göra på 15 minuter?
16 Många kan läsa av klockan fast de inte kan dra nytta av den information klockan ger han gör inget annat än att titta på klockan?
17 Tid och rum; (Tore Duvner 1994) Tid är ett mycket mer abstrakt begrepp än rum. Rummet kan utforskas och upplevas med syn, känsel och kroppsupplevelse. Tidsupplevelsen är mer en tankeprocess och bl.a. beroende av förmågan till delad uppmärksamhet, dvs. att kunna hålla flera upplevelser i tankarna, växla fokus mellan upplevelser just nu och ta fram minnesbilder av passerade ögonblick.
18 Tidsuppfattning är tätt kopplat till identitet, personlighet. en förutsättning för att förstå vad som händer och när, förankring av verklighetsuppfattningen koordination och integrering av beteende ingår i många andra förmågor tex. timing av social förmåga Att förstå sin dåtid nödvändigt för att kunna se, önska och planera sin framtid
19 Den komplicerade tiden svårt att förstå hur det är att inte kunna hantera tid att förstå hur komplext det är och hur mycket man måste kompensera och nöta för att få grepp om tiden Hur kan vi professionella öka motivation till detta långsiktiga arbete?
20 Tidsuppfattning utvecklas I vardagssituationer Genom samspel och interaktion I en ständigt pågående process
21 Begrepp, definitioner (ICF WHO, 2010) Kognition Tidsuppfattning Tidsupplevelse time perception Orientering till tid time orientation Tidsplanering time management Tidshantering, tidsanpassning Självbestämmande, autonomi
22 Kognition Kognition psykiska funktioner (WHO 2010) Basala kognitiva funktioner, tankefunktion, minne, språk, kommunikation, kalkylering Högre kognitiva funktioner= exekutiva funktioner
23 Högre kognitiva funktioner [b164] (WHO, 2010) Specifika psykiska funktioner särskilt relaterade till frontalloberna, inklusive komplext målinriktat beteende såsom beslutsfattande, abstrakt tänkande, planering och utförande av planer, mental flexibilitet och att fatta beslut om vilket beteende som är påkallat under vilka omständigheter, ofta benämnda exekutiva funktioner Innefattar funktioner att göra abstraktioner och organisera tankar; tidsplanering, insikt och omdöme; begreppsbildning, kategorisering och kognitiv flexibilitet
24 Tidsbegrepp [ICF] Kroppslig funktion Upplevelse av tid Orientering till tid Tidsplanering Aktivitet delaktighet Tidshantering Tidsanpassning
25 Vad är tidsuppfattning? Upplevelse av tid [Experience in time b1802, ICF-CY] Definition: Psykiska funktioner av subjektiva upplevelser av tidens längd och gång [ICF]. Orientering i tid [Orientation in time, b1140, ICF-CY] Tidsbegrepp Objektiv tidsuppfattning [Kylén, Eisler] Tidsplanering [Time management, b1642 ICF-CY]
26 Yes No Beslutande nivå Comparator Minnes nivå Reference Memory Pacemaker Accumulator Klock nivå Attention Switch Basic structure of information-processing models of timing, including scalar timing theory (Gibbon et al 1984; Meck 2003)
27 Vad är tidsuppfattning? Upplevelse av tid[experience in time/time perception, ICF] Orientering i tid [Orientation in time, b1140, ICF-CY] Tidsbegrepp Definition: Psykiska funktioner som ger medvetenhet om dag, datum, månad och år inkl. tidsbegrepp [ICF] och tidssekvenser. Objektiv tidsuppfattning [Kylén, Eisler] Definition: medvetenhet om att det finns en fysisk tid oberoende av egen handling och kan förstå och avläsa klockan (Eisler, Kylén). Tidsplanering [Time management, ICF]
28 Vad är tidsuppfattning? Upplevelse av tid[experience in time/time perception, ICF] Orientering i tid [Orientation in time, ICF] Tidsbegrepp Objektiv tidsuppfattning [Kylén, Eisler] Tidsplanering [Time management, b1642 ICF-CY] Definition: Psykiska funktioner för att ordna händelser i kronologisk ordning, fördela tidsåtgång till händelser och aktiviteter [ICF].
29 - Vad är tidsplanering? Tidsplanering [Time management, ICF,] NÄR? VAD? HUR LÄNGE? 29
30 TIDS- UPPLEVELSE Förskoleåldern Den komplicerade tiden. Känslan för tid, min subjektiva tid. Min inre klocka. Hur lång tid tar det att äta frukost? Hur lång tid vardagliga sysslor tar att utföra. Tidsord snart, vänta lite, idag, igår, i morgon TIDS- ORIENTERING Skolåldern TIDS- PLANERING Tonåren Orientera sig i tiden: Objektiv tid, tiden går oberoende av mig, skynda sig. Relativ tid, händelsers ordning, först, sen, sist. Medveten om dag, månad, år, datum, ofta, förrgår, övermorgon. Tidsperspektiv dåtid, framtid -Hur länge sen hände det? Tidsmängd som antal dagar i en månad. Avläsa och förstå klockan. Beräkna faktisk tidsåtgång. Att fördela tidsåtgången för olika händelser/aktiviteter. Planera, starta, genomföra, avsluta. Timing, NÄR en handling ska ske, social tidsanpassning, passa tider. Källa: Lotta Mannerhagen
31 Tidshantering Att hantera sin tid (managing one's time) [d2305] i ICF-CY Att hantera den tid som krävs för att slutföra vanliga eller speciella aktiviteter, såsom att förbereda sig för att lämna hemmet, ta medicin eller använda tekniska hjälpmedel och annat stöd (WHO, 2010)
32 Tidsanpassning Att anpassa sig till tid (adapting to time) [d2306] i ICF-CY Att genomföra handlingar och beteenden på ett lämpligt sätt i den ordning som krävs och inom anvisad tid, t.ex. att springa till stationen när det annars är risk att man missar tåget (WHO, 2010)
33 Miljöfaktorer Tidshantering & tidsanpassning Person faktorer tidsplanering tidsorientering tidsupplevelse tidsuppfattning (TimeProcessingAbility, TPA) (Janeslätt 2009)
34 Autonomi Autonomi är rätten att bestämma över sig själv och att organisera sina egna aktiviteter (Woodford & Jackson, 2003) En autonom person är självständig, har kapacitet och rätt att ta ansvar för beslut i frågor som rör en själv (FSA, 2004; Proot et al., 1998) Autonomi är starkt relaterat till delaktighet (Almqvist & Granlund, 2005; Eriksson, 2006) och livskvalitet (Lachapelle et al 2005) Antal och typ av funktionshinder påverkar möjligheten till självbestämmande (Simeonsson et al 2001)
35 Autonomi Man kan själv välja VAD som skall göras och NÄR det ska göras=...själv bestämmande
36 ? Bikupa
Utbildning om tidsuppfattning och tidshantering
Utbildning om tidsuppfattning och tidshantering till professionella Gunnel Janeslätt Forskare, Leg arbetsterapeut Forskare på SUF KC, Uppsala gunnel.janeslatt@lul.se Centrum för Klinisk Forskning, CKF
Kognitiv funktion samt tidsuppfattning och tidshantering i vardagen
Seminarium Kognitiv funktion samt tidsuppfattning och tidshantering i vardagen till professionella 2014-05-06 Gunnel Janeslätt Forskare, Leg arbetsterapeut Forskare på SUF KC, Uppsala gunnel.janeslatt@lul.se
Utbildning om tidsuppfattning och tidshantering
Utbildning om tidsuppfattning och tidshantering till professionella Gunnel Janeslätt Forskare, Leg arbetsterapeut Forskare på SUF KC, Uppsala gunnel.janeslatt@lul.se Centrum för Klinisk Forskning, CKF
Varför? I Time use. Bristande tidsuppfattning hos. Tidsuppfattning och Tidshantering Vad vet vi idag? Asperger Syndrom eller högfungerande
Gunnel Janeslätt och Vad vet vi idag? FKS inspirationsdagar Tisdagen 12 mars 2013 Centrum för Klinisk Forskning, CKF i Dalarna Forskare på SUF KC, Uppsala Associerad till Institutionen för hälsa och vårdvetenskap,
Universal Design (UD)
Universal Design (UD) FKS konferens 25 mars 2019 Gunnel Janeslätt, med. dr., leg arbetsterapeut Gunnel Janeslätt Habiliteringen i Dalarna och Centrum för Klinisk Forskning, CKF i Dalarna Associerad till
Universelldesign för kognitiv tillgjengelighet
Universelldesign för kognitiv tillgjengelighet Ikkeveiledningsbar? Konferanseom forsknings och utvecklingsarbeidi barnevernethvoren eller beggeforeldrehar kognitive vansker, språkvanser eller generelle
Tidsuppfattning. Tidsuppfattning är. Tidigare forskning. Teorier som inkluderar tidsuppfattning. Begrepp. Litteraturstudie om tidsuppfattning;
Tidsuppfattning Vad är det? Vad vet man idag? Definitioner av begrepp och vad man idag vet om hur tidsuppfattning utvecklas Litteraturstudie om tidsuppfattning; Begrepp, utveckling och intervention. Master
Kognitivt stöd Har DU någonsin. Inspiration för tid och struktur i vardagen
Kognitivt stöd Inspiration för tid och struktur i vardagen Har DU någonsin Använt en almanacka? Gjort en kom ihåg-lista? Lagat mat eller bakat efter recept? Följt vägskyltar? Använt en steg-för-steg-instruktion
ADHD. Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Vem kan ha kognitiva svårigheter?
Vad vet man om tidsuppfattning och tidshantering hos personer med funktionsnedsättning? Del 2 2013 01 11 Vem kan ha kognitiva svårigheter? Intellektuell Funktionsnedsättning (IF); Utvecklingsstörning ADHD
Min Tid Metod för att träna tidsuppfattning hos förskolebarn?
Min Tid Metod för att träna tidsuppfattning hos förskolebarn? En pilotstudie FKS 2015-03-11 2 Varför? En RCT-studie med väntelistekontrollgruppsdesign n Barn 10-17 år n=61 med måttlig utvecklingsstörning
Universell design för kognitiv tillgänglighet
Universell design för kognitiv tillgänglighet Kunskapsdagen 31 oktober 2018 Gunnel Janeslätt, med. dr., leg arbetsterapeut Lydia Springer, leg psykolog, specialist i klinisk psykologi SUF-Kunskapscentrum
Tydlighet och struktur i skolmiljö
Tydlighet och struktur i skolmiljö Skoldagen 21 mars 2013 Evelyn Widenfalk Ehlin Leg. arbetsterapeut Jenny Rignell Leg. arbetsterapeut Definitioner Funktionsnedsättning: nedsättning av fysisk, psykisk
Åtgärder ADHD. Genom att få bli självständig över den tidsrymd man kan överblicka Kan man bli tidhållare i sitt eget liv
Vad kan man göra? Om struktur, rutiner, strategier, hjälpmedel & kognitivt stöd Del 3 Genom att få bli självständig över den tidsrymd man kan överblicka Kan man bli tidhållare i sitt eget liv Åtgärder
FKS 2014-03-10 www.lul.se/suf
FKS 2014-03-10 www.lul.se/suf Projekt i samverkan mellan Regionförbundet och kommunerna i Uppsala län och FUB Gunnel Janeslätt Med dr. leg arbetsterapeut Forskare på SUF KC, Uppsala Associerad till Institutionen
Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01
LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och
Vuxna med autism Vad är autismspektrumtillstånd? Två delar av autism. Information för närstående och personal.
Vuxna med autism Information för närstående och personal Vad är autismspektrumtillstånd? Autism Ett paraplybegrepp Atypisk autism Autistiska drag Autismspektrumstörning Autism i barndomen Aspergers syndrom
Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det?
Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det? 2014-05-06 Maria Svahn, Petra Eklund Annika Sjöberg Hjälpmedelskonsulenter Arbetsterapeut 018-611 68 36 018-611 67 51 Kognition
Råd och stöd kring vardagssituationer
Råd och stöd kring vardagssituationer Vardagsfärdigheter och anpassningar i miljön Anneli Cajander specialpedagog Irene Pierre specialpedagog Serie föreläsningar Vad är Autismspektrumtillstånd? Vardagsfärdigheter
Utbildningspaket 2014
Utbildningspaket 2014 Utbildningarna vänder sig till yrkesverksamma inom kommun och landsting som i sin yrkesroll träffar föräldrar med kognitiva svårigheter eller deras barn. Det kan vara yrkesverksamma
Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning)
Om intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! TILLFÄLLE 1 TILLFÄLLE 2 TILLFÄLLE 3 Information om diagnosen Hur kan vi stötta barn
BHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018
BHV Uppsala län Föräldraskap och NPF 23 och 24 oktober, 2018 SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Skutskär Måndag den 28 maj Lydia Springer och Sandra Melander SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner & Region Uppsala
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn 2017 09 01 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Jenny Pörjebäck SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner
Workshop om tydlighet under samtal - kommunikativt och kognitivt stöd
Workshop om tydlighet under samtal - kommunikativt och kognitivt stöd Uppsala Torsdag den 18 jan 2018 Lydia Springer och Sandra Melander SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala
Det placerade barnets rätt till gott umgänge när föräldern har kognitiva svårigheter
Det placerade barnets rätt till gott umgänge när föräldern har kognitiva svårigheter Det är så obehagligt när ni ändrar er fram och tillbaka hela tiden Barnrättsdagarna i Örebro,10 april, 2019 Christine
Om autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa
Att stimulera växande och utveckling genom metoden Köra för att Lära i elrullstol
Att stimulera växande och utveckling genom metoden Köra för att Lära i elrullstol Lisbeth Nilsson, dr med vet, leg. arbetsterapeut, specialist inom habilitering och handikappomsorg Associerad till Lunds
Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor i Dalarna. Version
LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor i Dalarna. ENHETEN FÖR TANDVÅRDSSTÖD LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar
HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.
HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg. psykoterapeut EXEKUTIVA FUNKTIONER KAPTENEN PÅ KOMMANDOBRYGGAN EXEKUTIVA FUNKTIONER
Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor i Dalarna. Version
LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor i Dalarna. ENHETEN FÖR TANDVÅRDSSTÖD LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar
Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt
Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA
Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo
Föräldraskap och kognitiva svårigheter Gimo 2016-11-28 Lydia Springer SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget & Regionförbundet Stöd till barn och föräldrar
INSTRUKTIONER INTYG FÖR F-TANDVÅRD. Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning
INSTRUKTIONER INTYG FÖR F-TANDVÅRD Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning F-tandvårdsintyget ska utfärdas till personer som har stora svårigheter
Grupp F1 Utdrag ur Socialstyrelsens blankett SOSFS2012:17 Läkarintyg vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning:
Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård/bedömning tandvård bedomningstandlakare@lj.se Grupp F1 3.1 Svår psykisk funktionsnedsättning b 164 Kognitiva funktioner d 2102 d 2301 d 240 Att hantera psykologiska
Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog beata.terzis@frosunda.se Nationella riktlinjer För vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Nationella
Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter
FUNGERANDE VARDAG Förutsättningar för samspel, lek och aktiviteter Att ha trygga relationer Att få vara med att vara betydelsefull Att uppleva intersubjektivitet att upplevelsen delas Att ha tillräckliga
KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog
KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning
Framtagande av normeringsvärden för kartläggningsmaterialet KaTid-Barn 5-10 år,
Örebro Universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi Nivå C Vårterminen 2012 Framtagande av normeringsvärden för kartläggningsmaterialet KaTid-Barn 5-10 år, samt en jämförelse av
Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center
Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt
Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap
Psykiatri - Anvisningar för tandvårdsstöd
ADMINISTRATIV RUTIN Sida: 1(8) Godkänt: Ver.nr: 2.0 Giltigt t.o.m: 2022-02-04 Dnr: Psykiatri - Anvisningar för tandvårdsstöd Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor i Dalarna.
Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun
Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun 2017 12 05 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Christine Mattsson christine.eriksson-mattsson@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling
Lek. Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar
FUNGERANDE VARDAG Lek Undersökande lek Symbollekar och fantasilekar Innan det blir lek Att ha trygga relationer Att bli lekt med att vara betydelsefull Att uppleva intersubjektivitet att lekupplevelsen
Lära på egna villkor utmaningar och utveckling
Lära på egna villkor utmaningar och utveckling 2 Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom
Stöd och anpassningar inom MHV för personer med kognitiva svårigheter. Vår Gård
Stöd och anpassningar inom MHV för personer med kognitiva svårigheter Vår Gård 2019 03 21 Lydia Springer Sandra Melander SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner &
Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut
Children, Health, Intervention, Learning and Development Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Universitetslektor Elisabeth Elgmark Adjunkt Michael Sjökvist Doktorand
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn 2017 03 16 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Sandra Melander sandra.melander@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling -
Kognitivt stöd och hjälpmedel
Kognitivt stöd och hjälpmedel Christina Eriksson Veronica Larsson Arbetsterapeut Kurator Nära vård och hälsa Att tänka på när man träffar en person med kognitiva svårigheter. Tydliggörande Inför ett besök
Inspirationsdag. Föräldraskapsstöd med fokus på förebyggande arbete Dalarna. Lydia Springer
Inspirationsdag Föräldraskapsstöd med fokus på förebyggande arbete 2018 10 31 Dalarna Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns
INSTRUKTIONER INFÖR IFYLLANDE AV LÄKARINTYG FÖR F-TANDVÅRD
INSTRUKTIONER INFÖR IFYLLANDE AV LÄKARINTYG FÖR F-TANDVÅRD Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning F-tandvårdsintyget ska utfärdas till personer som
Lena Almqvist. Att möta barn i förskolan. Vad innebär hälsa och att må bra. ur barns perspektiv? CHIP Children s Participation
Children Health Intervention Learning Development CHIP Children s Participation Lena Almqvist Docent och universitetslektor i psykologi MKL- dagarna, 7-8 oktober 2015 Att möta barn i förskolan Vilken betydelse
En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan. Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium
En skola som lär för livetutmaningar för gymnasiesärskolan Cecilia Olsson, fil.dr spec.ped. Häggviks gymnasium Kunskaper Eleven i centrum Tydliggörande pedagogik Delaktighet Utvecklingsstörning Självbestämmande
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller
Barn- Vet jag vad det innebär? Om rätten få göra informerade beslut
Barn- Vet jag vad det innebär? Om rätten få göra informerade beslut Barn som Anhöriga 2018-09-18 Gunnel Janeslätt SUF Kunskapscentrum, HoH, Regionuppsala CKF i Dalarna IFV, Funktionsnedsättning och Habilitering,
Mottagningsenheten. Uppsala kommun.
Mottagningsenheten Uppsala kommun 2019 03 12 Sandra Melander Lydia Springer www.regionuppsala.se/suf SUF-KC Metodutvecklare Sandra Melander sandra.melander@regionuppsala.se Forskare och arbetsterapeut
Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI
Kognitiv rehabilitering Vad är rätt insatser vid kognitiv nedsättning? Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI ERSTA
Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh
Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations
Motivation inom fysisk aktivitet och träning: Ett självbestämmande perspektiv
Motivation inom fysisk aktivitet och träning: Ett självbestämmande perspektiv Magnus Lindwall Professor i psykologi inriktning hälsopsykologi Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Gästprofessor
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner & Region Uppsala Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter
Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB
Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk
När barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson
När barnet är placerat Christine Eriksson Mattsson Upplägg för seminarium Presentation av stödgruppsmodellen Mamma Trots Allt (MTA) och Pappa Trots Allt (PTA) Anpassning av umgänge vid placering när föräldrar
KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR
KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska
Nätverk Fritid Kommunikativt och kognitivt stöd för personer med funktionsnedsättning Lydia Springer
Nätverk Fritid Kommunikativt och kognitivt stöd för personer med funktionsnedsättning 2019 01 26 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala
Familjehemsdagen Stockholm 22 maj 2017
Familjehemsdagen Stockholm 22 maj 2017 Lydia Springer Leg psykolog, Specialist i klinisk psykologi SUF-Kunskapscentrum, Habiliteringen SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns
Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö
Mötet? störning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling Anna Liljestrand Leg psykolog Resurscenter tal och språk förskolekonferensen Hässleholm 2012-08-24 INRE YTTRE OSYNLIGT
Program. Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Östersund. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Östersund 2015-11-18 2015-11-19 Lydia Springer, Sandra Melander Pernilla Rydberg Hallén och Anna Thalén Program 8.30-9.00 Fika 9.00-10.15 Identifiering
Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet
Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet Camilla Pettersson Örebro län Länsstyrelsernas uppdrag ska under åren 2014-2017 stödja kommuner, landsting och andra föräldrastödjande i arbetet med
KOGNITION VID RYGGMÄRGSBRÅCK- En kunskapsöversikt
2 Kognitiva svårigheter hos personer med ryggmärgsbråck och hur det påverkar vardagsliv och skola. Marie Peny-Dahlstrand Med Dr, överarbetsterapeut 29 sep 207 Hen kan nog men det blir liksom inte av Drottning
Inkludering. Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren
Inkludering Möjlighet eller hinder? Hur kan fler klara målen i vuxenutbildningen? Kerstin Ekengren Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Insatsernas syfte
Kognition i aktivitet
Kognition i aktivitet Ann Björkdahl Leg Arbetsterapeut, Docent 1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Arbetsterapi och Fysioterapi, Rehabiliteringsmedicin 2 Ersta Sköndal Högskola, Campus Bräcke 3 Sahlgrenska
Att träna vardagsplanering med hjälp av en surfplatta för ungdomar i särskolan
Institutet för Handikappvetenskap (IHV) är ett samarbete mellan universiteten i Linköping och Örebro samt Högskolan i Jönköping. IHV bedriver världsledande forskning och forskarutbildning inom handikappvetenskap.
När föräldern har kognitiva svårigheter
När föräldern har kognitiva svårigheter Den 6 december, 2018, Uppsala socialtjänst Agnetha Hammerin Eleonor Belin SUF-Kunskapscentrum www.regionuppsala.se/suf www.regionuppsala.se/suf Anpassat föräldraskapsstöd
IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB IHF Konferens Norrköping 9 september, 2010 Stöd till barn och föräldrar i familjer där
Kunskapsguiden.se bästa tillgängliga kunskap. Christina Loord-Ullberg Peter Lindqvist
Kunskapsguiden.se bästa tillgängliga kunskap Christina Loord-Ullberg Peter Lindqvist 2017-11-21 Är det en utmaning? Att enkelt hitta och hålla koll på bästa tillgängliga kunskap inom sitt yrkes- och/eller
Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet
Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet Thomas Jonsland Uppsala 23 september 2016 Inflytande över lättare sjukvård En tioårig pojke med ADHD kommer till skolsköterskan för att genomföra en vaccination.
Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24
Kognitiv utveckling Pär Nyström www.babylab.se Studier med barn, fördelar Ordning av kognitiva processer Mindre försöksledareffekter Bra fysiologiska förutsättningar Kan testa sånt som är omöjligt på vuxna
Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1
Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 1 2010-03-16 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga
Vägar till ökad delaktighet och förbättrad samordning
Vägar till ökad delaktighet och förbättrad samordning Pär Alexandersson och Marjana Tornmalm 2017-11-22 Utgångspunkter 2017-11-22 Grundläggande förutsättningar Mänskliga rättigheter Del av en evidensbaserad
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
När föräldern har kognitiva svårigheter Konferens för personliga ombud
När föräldern har kognitiva svårigheter Konferens för personliga ombud Den 14 november, 2018, Eskilstuna Christine Eriksson-Mattsson Agnetha Hammerin SUF-Kunskapscentrum www.regionuppsala.se/suf www.regionuppsala.se/suf
ICF-CY för att förstå barn och ungdomars vardagssituationer
ICF-CY för att förstå barn och ungdomars vardagssituationer Pågående utveckling av ett kartläggningsinstrument baserat på ICF-CY Margareta Adolfsson Leg sjukgymnast Utvecklingssamordnare Habiliteringen
Vardagsfärdigheter hos vuxna
1(6) Vardagsfärdigheter hos vuxna Lena Walleborn är arbetsterapeut på Aspergercenter för vuxna i Stockholm. Hon träffar dagligen personer som har svårigheter att klara av sitt vardagsliv. Med sina kunskaper
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum
Att gå komplicerat men meningsfullt
Att gå komplicerat men meningsfullt Ylva Cedervall med.dr, leg. sjukgymnast Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset Norrländska demensdagen 2016 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Jag känner mig så levande
ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD
ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD Förteckning av koder * Fetstilta koder: anger kod på nivå två
BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI
BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI Nacka hösten 2016 Utredning och diagnostik Föreläsning 1 21 oktober 8.30 12 Nacka konferenscenter. Föreläsare är Hannah Jakobsson, psykolog med lång erfarenhet inom detta område.
Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam
Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam Nuläge Skolan erbjuder stöd inför ungdomarnas transition men stödet upphör i samband med skolavslutning Jobbtorget erbjuder arbetsmarknadsinriktat
Projekt Kognitivt Stöd
Projekt Kognitivt Stöd Uppdrag Att utveckla en organisation för att tillgodose behov av kognitivt stöd i samband med BUP-vård Projektets mål 1. Utforma ett förslag på hur arbetsterapeuter kan arbeta med
Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se
Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD Innehåll Förskolans betydelse för barns utveckling och lärande Samband mellan förskolans miljö och barnets beteende Vilka barn
BARN MED AUTISM ATT FÖRA SAMTAL MED
ATT FÖRA SAMTAL MED BARN MED AUTISM Den här skriften beskriver de svårigheter barn med autism har och ger en vägledning för hur samtal och förhör behöver anpassas utifrån svårigheterna. Autism- och Aspergerförbundet
NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET
NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET PETRA BOSTRÖM PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PETRA.BOSTROM@PSY.GU.SE Viktigast idag: Att se problem med nya glasögon. Förmågor och bristande förmågor vs.
NPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog
NPF hos föräldrar Susanna Grund Leg psykolog Innehåll Vad är NPF Beskrivning och konsekvenser Hur går en utredning till och varför Anpassningar och bemötande Neuropsykiatriska funktionshinder, NPF Primära
Utbildning om Reality Care Baby - simulatordocka Lyda Springer och Sandra Melander
Utbildning om Reality Care Baby - simulatordocka 2017 06 02 Lyda Springer och Sandra Melander SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget och Regionförbundet
Psykiska funktionsnedsättningar - stöd i vardagen.
Psykiska funktionsnedsättningar - stöd i vardagen Eva-lena@borellme.se Uppdrag Att hjälpa människor med särskilda behov att hantera sin vardagsverklighet Att tillsammans med patienten/brukaren försöka
Fysisk aktivitet och demenssjukdom
Fysisk aktivitet och demenssjukdom Jag känner mig så levande när jag går och klarar mig själv Ylva Cedervall med.dr, leg. sjukgymnast Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset Stockholms läns demensdag
Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum
Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är
Att möta universitetsstudenter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Att möta universitetsstudenter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Malin Nestor Koordinator för studenter med funktionsnedsättning Leg. Arbetsterapeut Studenthälsan/ Linköpings Universitet 2018-10-17
ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom. Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI
ReMemo: Arbetsminnesträning för patienter med psykossjukdom Nina Möller, Arbetsinriktad Rehabilitering, AIR KOMPETENSCENTRUM FÖR SCHIZOFRENI vid Psykossektionen, Psykiatri Sahlgrenska Vad är arbetsminne?