Lena Almqvist. Att möta barn i förskolan. Vad innebär hälsa och att må bra. ur barns perspektiv? CHIP Children s Participation

Transkript

1 Children Health Intervention Learning Development CHIP Children s Participation Lena Almqvist Docent och universitetslektor i psykologi MKL- dagarna, 7-8 oktober 2015 Att möta barn i förskolan Vilken betydelse har anknytning, temperament, kön, kulturell bakgrund, beteende etc. och hur påverkar det barns engagemang och delaktighet i Hur stödja barn som behöver något mer för att vara engagerade och delaktiga i sin förskolevardag? Vad innebär hälsa och att må bra ur barns perspektiv? Att leka mycket och ha mycket kompisar DELAKTIGHET!! 1

2 Vad är delaktighet, hur kan man studera det och vad påverkar mest? Delaktighet enligt WHO (ICF, ICF- CY) Att vara engagerad i sin egen livssituation Engagemang för små barn den tid som barn spenderar i utvecklingsbefrämjande samspel med sin omgivning (vuxna, kamrater, material/leksaker) på ett sätt som är lämpligt i relation till barnets mognad, förmåga OCH den rådande situationen Pedagogers lyhördhet har stor påverkan på barns engagemang 2

3 Anknytningsbeteende Hur känner man igen olika anknytningsmönster? trygg, ambivalent, undvikande 3

4 Interna arbetsmodeller Barn med trygg anknytning Hugo, 3 år, leker med en kompis i kuddrummet. De bygger en koja med kuddar, som de sen hoppar på så den rasar, skrattar och börjar bygga igen om och om igen. Signe, en av pedagogerna, säger åt barnen att avsluta leken och städa upp lite. Hugo och hans kompis skrattar och börjar istället kasta småkuddar omkring sig i rummet. Signe kommer tillbaka efter en stund och säger till på skarpen att de nu får skärpa sig och hjälpa till. Hugo böjer huvudet svagt framåt, står still en stund och börjar sen ivrigt städa tillsammans med sin kompis och Signe. När det är färdigt springer Hugo fram till Signe och ger henne en snabb kram. (modifierat exempel, Broberg et al.) 4

5 Barn med undvikande anknytning Hanna är 2 ½ år och har varit på förskolan i ett år. Hon gör inte så mycket väsen av sig, men ibland kan hon ge sig på ett annat barn utan att personalen förstår varför. Jennie, den pedagog som skolade in Hanna, tycker inte att hon kommer in i leken med andra barn. Hon leker gärna med dockorna, men inte bredvid eller med något annat barn. Hon verkar tycka om att byta kläder på dem och det är speciellt i såna situationer som hon söker Jennies eller någon annan vuxens hjälp. Om hon, trots ivriga försök, inte kan trä i armarna i en tröja t ex, går hon fram till en vuxen i närheten, vem som helst, och sträcker fram kläderna för att få hjälp. Om Jennie, eller någon annan av de vuxna passar på att ge henne en kram, ser hon lite obekväm ut och slingrar sig ur deras grepp för att återvända till leken. (modifierat exempel, Broberg et al.) 5

6 Barn med ambivalent anknytning Ninni är 2 år och 4 månader och har varit på förskolan i ca ett halvår. Hon är ofta orolig, gnällig och personalen upplever henne som krävande. En förmiddag sitter den grupp som Ninni tillhör runt ett bord och leker med playdoh tillsammans med Karolina. De knådar degen och Karolina börjar rulla små runda kulor som barnen säger är köttbullar och de vill göra likadana. Ninni, som sitter på en stol bredvid Karolina, börjar gnälla, ställer sig upp och lägger sig över Karolinas knä. Hon försöker intressera henne för leran och lyckas för en kort stund få henne att fortsätta med leran. Ninni börjar gnälla igen och då tar Karolina upp henne i knät. Hon sitter lugnt i knät en kort stund, men när ett av de andra barnen behöver Karolinas uppmärksamhet och intresse börjar hon gnälla igen. (modifierat exempel, Broberg et al.) Anknytningsbeteende Hur känner man igen olika anknytningsmönster? trygg, ambivalent, undvikande Hur påverkar egna erfarenheter? 6

7 Anknytningsbeteende Kulturell och språklig bakgrund Anknytningsbeteende Kulturell och språklig bakgrund Funktionsnedsättning /utvecklingsförsening 7

8 Anknytningsbeteende Kulturell och språklig bakgrund Funktionsnedsättning/ utvecklingsförsening Beteendeproblem Beteendesvårigheter i förskolan T ex lydnadsproblem, hyperaktivitet, emotionella symptom och problem med kamratsamspel Ibland tillfälliga Olika beteendesvårigheter hänger ihop över tid Alla barn med beteendesvårigheter får inte särskilt stöd Stöd med handledning från externa serviceinstanser ges nästan enbart till barn som är formellt identifierade 8

9 Nischer Vilka insatser är mest effektiva för att stödja barns utveckling och lärande på lång sikt? Minska barns beteendesvårigheter? Stödja barns engagemang? 9

10 TACK!! 10