Åtgärder ADHD. Genom att få bli självständig över den tidsrymd man kan överblicka Kan man bli tidhållare i sitt eget liv

Transkript

1 Vad kan man göra? Om struktur, rutiner, strategier, hjälpmedel & kognitivt stöd Del 3 Genom att få bli självständig över den tidsrymd man kan överblicka Kan man bli tidhållare i sitt eget liv Åtgärder ADHD Medicinering påverkar tidsplanering men inte tillräckligt (Abikoff et al, ) Rekommendation Pröva allt annat först Medicinering + andra åtgärder Intervention )

2 Intervention Utbildning (re definition) Träning, pedagogiskt stöd (Remediation, behöver utvecklas!) Kompensation/göra på annat sätt/hjälpmedel (Reeducation) Utbildning Utbildning till individen Föräldrautbildning (tex. COPE, Barkley ) Anpassade föräldragrupper Fortbildning till kringpersoner Omdefiniera Använda samma begrepp Kognitivt stöd Träning i tidsplanering Kommande metoder med visst vetenskapligt stöd: Meta Cognitive therapy (Solanto, Marks et al. 2008) Lets get Organized (White, Riley et al. ; White 2007)

3 Kompensation Rutiner Strategier Struktur, tidsordning inkl tidshjälpmedel Kognitivt stöd, anpassa förenkla förtydliga Att genomföra daglig rutin: definition Att genomföra enkla eller sammansatta och samordnade handlingar för att planera, hantera och fullfölja vad de dagliga rutinerna kräver såsom att beräkna tid och göra upp planer för olika aktiviteter under dagen (ICF CY 2010) Rutin= göra lika i tid och rum dvs lika tidsordning i samma miljö Rutiner ger Trygghet Förutsägbarhet Grund för tidskänsla Struktur grund för tidsperspektiv Sparar tid (!) effektiviserar tidsanvändning Men kan vara hot mot självbestämmande

4 Tex Duscha Träna in nya rutiner Hur? Överenskommelse med individen/klienten och/eller närstående Foto: Lotta Mannerhagen Klara avsteg från rutiner Rutiner hot mot självbestämmande Hur kan man ge stöd när det behövs avsteg från rutinen? Bildstöd? Tidshjälpmedel Evidens att tidshjälpmedel tex påminnelser är effektiva i dagliga rutiner (Gillespie 2012) Stöd för att datorbaserat stöd för struktur är effektivt (Gillespie 2012)

5 TIDS UPPLEVELSE TIDS ORIENTERING Träna och kompensera tid Bildschema med få bilder. MinTid. Träna känslan för tid, Vad hinner jag göra på 5 min? Träna eller kompensera med äggklocka, timglas, timstock, tidtagarur. SYNLIG TID är enklast. Bildsekvens på vad som händer under dagen = första klockan, Färgat veckoschema, Färgade dagar, månadsalmanacka att kryssa över, alla årstider i rund ring, filofax med bilder/färg TIDS PLANERING Bildschema över dagens veckans händelser. Bild filofax.vanlig almanacka. Handdator. Mobilkalendern. Datorprogram Min plan. Synlig planering. Tidshjälpmedel Tidskänsla/tidsupplevelse (Hur länge?) Kvarturs principen Tidshjälpmedel tidsorientering Vad behövs för att personen ska kunna orientera sig i tiden och veta VAR? NÄR? Klocka; vilken? Var? Hur? Väggalmanacka Kalender i mobilen?

6 Tidsplanering Hjälpmedel för planering har vi alla behov av. Individuell kognitiv anpassning kan vara färgsättning, systematisering av info och särskilda appar i Smartphonen Tekniska hjälpmedel tidsplanering Kartläggning av behov och förskrivning av kognitiva hjälpmedel görs av arbetsterapeut Strategier Tex Undvika aktiviteter Förbereda innan Ge referens Äggklocka för väntan Bra strategier? Dåliga strategier?

7 Kognitivt stöd stöd för vårt tänkande behöver vi alla Källa: Lotta Mannerhagen leg arbetsterapeut, Landstinget Dalarna Kognitionens funktioner ta emot bearbeta lagra producera information Principer för informationsanpassning Motsvara ett uttalat informationsbehov hos mottagaren Översätta information från en abstrakt nivå till en konkret Ge stöd genom konkret manipulerbar information, tex ljud eller bild, ibland i kombination Bygga på mottagarens erfarenhetsvärld och kunskapsbas (Bond & Granlund 2000)

8 Ex. på stöd för vårt tänkande som många använder: Almanackan Klockan Kokbokens recept Tvättrådet i kläderna Kaffemåttet Termostaten i duschen Medicindosetten Telefonkatalogen Faktaböcker Underlättar för oss, vi spar energi Minskar vår stress Gör oss mindre beroende av andra Vår självkänsla ökar Självgående Vi styr oss själva med ett tyst inre tal. När vi kommer i nya eller svåra situationer börjar vi prata högt med oss själva, för att kunna styra oss bättre. HALLÅ! MÅL! Jag LYCKADES! Om man har ett långsamt tänkande kan man oftare behöva prata högt med sig själv, för att bättre styra sig, kunna hålla tråden och därmed lyckas genomföra det man tänkt. En person med kognitiva funktionshinder: Är mera beroende av det konkreta som syns och upplevs här och nu. Är mer hjälpt av att ha egen erfarenhet, att själv ha upplevt något för att bättre förstå en företeelse. Tar in mindre mängd information på en gång Har behov av mer ordning och struktur på information Behöver många fler upprepningar för att befästa nya färdigheter Behöver ofta längre tid på sig för att utföra saker. Har svårt med abstrakta symboler för tex. tid, pengar, text, ordspråk.

9 FUNKTIONSHINDER (HANDIKAPP) MIN FÖRMÅGA Min funktionsnedsättning OMGIVNINGENS KRAV Funktionshindret ägs inte av människan men upplevs av henne när den egna förmågan inte når upp till omgivningen krav Källa: Mannerhagen 2005 LD STRESS MIN FÖRMÅGA Min funktionsnedsättning OMGIVNINGENS KRAV Stress ägs inte av människan själv, men upplevs av henne när den egna förmågan inte når upp till omgivningens krav/förväntningar. Stress upplevs individuellt samma situation kan uppfattas helt olika. Källa: Mannerhagen 2005 LD Kognitivt stöd stöd för vårt tänkande Ger stöd för att bättre förstå vad som händer runt oss Ger stöd för att kunna vara så självständig som möjligt, i vardagen Ger stöd för att klara vardagen smidigt och utan stress, att ha koll på det som händer Ger stöd för att förstå abstrakta symboler som tex. tid och pengar Källa: Mannerhagen 2005 LD

10 Kognitivt stöd kan vara: Välkända vardags rutiner som jag tränat in eller som jag kan följa på ett tydligt bildschema. Vanliga funktionella prylar tex. mikro, vattenkokare, enkel diskmaskin, dos förpackat diskmedel, bildkokbok med lite mängd text. Enkla anpassningar med färgmärkning för vilken knapp/platta som hör ihop på spisen. Färgmärkning hur varmt kläder ska tvättas, mörkt eller ljust? Bostadsanpassning med spisbrytare eller annan ökad säkerhet i hemmet. Särskilda hjälpmedel för tid, planering och pengar. Strategier att jag får stöd på samma sätt oberoende av vem som hjälper mig. Källa: Mannerhagen 2005 LD Att inte förstå eller kunna föreställa sig något man inte varit med om, ger en osäkerhet Nej, jag vill inte blir då det tryggaste valet Förbered gärna nya händelser så konkret och synligt som möjligt, med bilder och fotografier. Det ökar möjligheten att förstå nya sammanhang och ger större trygghet för att våga prova okända Källa: Mannerhagen Turner 2005 LD saker. Gör det svåra SYNLIGT! Synlig TID Synliga vardags RUTINER Synlig PLANERING Synliga MÅL Synliga MINNEN Tex. foton Källa: Mannerhagen 2005 LD

11 Kognitivt stöd fungerar bäst när det är individuellt utformat Vilka behov har just jag? Vad klarar jag av att förstå på en nivå som är bekväm för mig? Träna eller kompensera för det jag har svårt med? Väldigt olika lösningar beroende på den begåvningsnivå jag har och det stöd jag kan få i min omgivning. När du är motiverad för att lägga energi på att förändra något runt tid, pengar eller annat som kräver kognitivt stöd. Diskutera gärna tillsammans eller ring din arbetsterapeut på hemorten. Källa: Mannerhagen Turner 2005 LD Att stötta vuxna med funktionshindret ADHD. Medicinering om det är möjligt. Ge vardagen struktur, dygnsrytm. Skapa yttre ordning när man själv är rörig i huvudet. Skriv ner rutiner för det som ska hända, veckostädning eller annat man ska klara själv. Träna in nya vanor. Planeringshjälp behövs och regelbunden uppföljning av den. Planeringen måste göras synlig på papper eller i telefon/handdator. Väggalmanacka. Synlig tid när man inte känner den i kroppen. Gärna telefon med påminnelse signaler. Äggklocka. Timstock. Beröm när egna belöningssystemet är svagt. Morötter är alltid smartare än piskan. Belöna goda beteenden! Ekonomisk planerings hjälp och uppföljning. Misslyckanden kommer. Stöttning behövs ofta hela livet. Källa: Mannerhagen 2005 LD Samarbeta! Oftare lättare för andra än närstående att komma med nya krav/förändringar Att höra samma sak i flera miljöer ger bra effekt Att bolla ideér på vad som är läge att träna/prova, kan underlätta

12 Tack för att ni är här och för visat intresse Om du vill veta mer Ansvarig för innehållet i dessa delar av utbildningsdagen Gunnel Janeslätt Forskare på SUF KC, Uppsala gunnel.janeslatt@lul.se