Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa"

Lars Henriksson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Verksamhetsbeskrivning för Synverksamheten inom Habilitering & Hälsa

2 2 Synverksamheten Synverksamheten riktar sig till personer i alla åldrar med en varaktig måttlig till svår synnedsättning eller blindhet, samt deras anhöriga, närstående och andra personer i närmiljön. Organisation Synverksamheten är organiserad utifrån 4 geografiska områden, Skaraborg, Södra Älvsborg, Göteborg o Södra Bohuslän samt Fyrbodal. Placeringsorter är Borås, Göteborg, Skövde och Vänersborg. Arbetet bedrivs i tvärprofessionella team där pedagogisk, psykosocial, teknisk och medicinsk kompetens ingår. Personalen har specialistkompetens om funktionsnedsättningar och dess konsekvenser inom synområdet. Insatserna planeras och genomförs i samråd med patienten och bygger på en habiliterings- respektive rehabiliteringsplan efter varje individs behov. Insatserna görs dels på Syncentralen men kan vid behov förläggas i närmiljön som till exempel hemmet, förskola eller skola. Insatserna ges framförallt individuellt men även gruppverksamhet är vanligt förekommande. Synverksamheten provar ut, tränar in och förskriver synhjälpmedel, vilka är en integrerad del av både habilitering och rehabilitering. Såväl insatser som förskrivna hjälpmedel följs upp. Man räknar med att cirka 85 % av all information från omvärlden är visuell och därmed är synnedsättning till största delen ett informationshinder. För barn innebär informationshinder problem med tidig anknytning till förälder, svårigheter med begreppsbildning, självständighet och kamratrelationer. För vuxna innebär informationshinder svårigheter i det vardagliga livet, vid orientering och förflyttning samt i arbets- och samhällsliv.

Placeringsorter är Borås, Göteborg, Skövde och Vänersborg. Arbetet bedrivs i tvärprofessionella team där pedagogisk, psykosocial, teknisk och medicinsk kompetens ingår.

3 3 Enligt WHO:s klassificering definieras måttlig till svår synnedsättning och blindhet enligt följande: Måttlig synnedsättning = synskärpa från 0,3 0,1 Svår synnedsättning = synskärpa från 0,1 0,05 Blindhet = Synskärpa från 0,05 avsaknad av ljusperception Ovanstående gäller synskärpan på bästa ögat och med bästa korrektion. Den mer praktiska definitionen av en person med synnedsättning som är berättigad till insatser av syncentral är en person som: Har så nedsatt synförmåga att det är svårt att läsa vanlig text med adekvata glasögon och god belysning Har svårigheter att med synens hjälp orientera och förflytta sig eller har motsvarande svårigheter i det dagliga livet. Habilitering för barn och ungdomar Uppdraget är att erbjuda habiliterande insatser på specialistnivå till barn och ungdomar med medfödd eller tidigt förvärvad måttlig till svår synnedsättning eller blindhet. Insatserna riktar sig till barn och ungdomar upp till 19 år. Målgrupper Medfödd måttlig till svår synnedsättning Barn- och ungdomar som från födseln eller i tidig ålder har en måttlig eller svår synnedsättning. Använder vanligt läs- och skriftspråk. Har behov av förstoring men även av *kompensatoriska tekniker. Vid svår synnedsättning är behov av kompensatoriska tekniker vanligt. Förvärvad måttlig till svår synnedsättning Barn- och ungdomar som i tidig ålder förvärvat en måttlig eller svår synnedsättning. Använder vanlig skrift som sitt läs- och skriftspråk. Behov av förstoring och tal för att lyssna på inläst text förekommer. Vid svår synnedsättning är behov av kompensatoriska tekniker vanligt.

Den mer praktiska definitionen av en person med synnedsättning som är berättigad till insatser av syncentral är en person som: Har så nedsatt synförmåga att det är svårt att läsa vanlig text med

4 4 Medfödd blindhet Barn- och ungdomar som föds blinda. Behov av speciella inlärningsstrategier från spädbarnstiden som tidig anknytning, begreppsuppfattning, självständighet, samspel, motorik och rörelsemönster. Använder tal och punktskrift i sitt läs- och skriftspråk. Teknikkäpp används vid orientering och förflyttning. Förvärvad blindhet Barn- och ungdomar som har en förvärvad blindhet. Använder tal och punktskrift i sitt läs- och skriftspråk. Teknikkäpp används vid orientering/förflyttning. Speciella inlärningsstrategier när det gäller begrepps- och rumsuppfattning samt självständighet och samspel * Med kompensatoriska tekniker avses till exempel punktskrift, lyssna på inläst text via olika medier samt teknikkäpp vid förflyttning. Arbetssätt Syncentralen får kontakt med barnet och ungdomen genom remiss från ögonläkare. Förinformation Telefonkontakt tas med familjen. Information om vad syncentralen kan erbjuda och planering av första mötet. Första mötet Vid första mötet görs en behovsanalys. Föräldrarna beskriver barnets och familjens vardagssituation och de aktivitetshinder som uppstår i samband med funktionsnedsättningen. Habiliteringsplan Tillsammans med föräldrarna upprättas en habiliteringsplan, utifrån barnets och familjens behov. I planen kommer man överens om mål med tillhörande aktiviteter, när dessa ska vara utförda och vem som är ansvarig. Barnet, föräldrarna och familjen ska ges förutsättningar som leder till att stärka: Familjens möjligheter att stödja barnet Utveckling och lärande Föräldrarnas kännedom om samhällets stöd och service

Använder tal och punktskrift i sitt läs- och skriftspråk. Teknikkäpp används vid orientering och förflyttning. Förvärvad blindhet Barn- och ungdomar som har en förvärvad blindhet.

5 5 Insatser Syncentralens insatser syftar till att barnet och ungdomen med måttlig till svår synnedsättning eller blindhet skall kunna leva ett självständigt och delaktigt liv och utvecklas likt andra barn och ungdomar. Några exempel på vad Syncentralens barn- och ungdomshabilitering kan erbjuda utifrån behov: Psykosocialt stöd och rådgivning till föräldrar, barn och ungdomar Kartläggning av de olika synfunktionerna Kartläggning av aktivitetsförmåga Information och vägledning till närstående och personal Utprovning och inträning av hjälpmedel Träning i dagliga aktiviteter, individuellt eller i grupp, med eller utan hjälpmedel Samverkan med externa aktörer Utvärdering Habiliteringsplanen följs regelbundet upp och revideras för att se om insatserna har lett till uppsatta mål. Föräldrar, barn och ungdom samt personal på syncentral utvärderar den tillsammans.. Habilitering och rehabilitering för vuxna Uppdraget är att utföra habiliterings- och rehabiliteringsinsatser på specialistnivå till vuxna personer med måttlig till svår synnedsättning eller blindhet. Målgrupper: Personer med måttlig till svår synnedsättning sedan barn- och ungdomen. Vuxna personer som från födseln eller tidig ålder fått en måttlig eller svår synnedsättning. De använder vanligt läs- och skriftspråk och har behov av förstoring. Vid svår synnedsättning är behov av kompensatoriska tekniker vanligt. Personer med blindhet sedan barn- och ungdomen. Vuxna personer som är födda blinda använder punktskrift i sitt läsoch skriftspråk. Tal, som att lyssna på inläst text, liksom kompensatoriska tekniker är vanligt förekommande.

Några exempel på vad Syncentralens barn- och ungdomshabilitering kan erbjuda utifrån behov: Psykosocialt stöd och rådgivning till föräldrar, barn och ungdomar Kartläggning av de olika synfunktionerna

6 6 Personer med en förvärvad blindhet i vuxen ålder. Personer som i vuxen ålder förvärvat blindhet använder punktskrift i sitt läs- och skriftspråk. Tal, som att lyssna på inläst text, liksom kompensatoriska tekniker är vanligt förekommande. Arbetssätt Syncentralen får kontakt med patienter genom remiss från ögonläkare. Man kan också ta kontakt med Syncentralen genom egenremiss förutsatt att man redan är inskriven på syncentral. Förinformation Med kallelsen skickas informationsbroschyr om Syncentralen. Första besöket Vid första mötet görs en behovsanalys. Patienten beskriver sin vardagssituation och de aktivitetshinder som uppstår i samband med funktionsnedsättningen i för patienten viktiga delar av vardags- och samhällslivet. Habiliterings- och rehabiliteringsplan Tillsammans med patienten upprättas en habiliterings- och rehabiliteringsplan utifrån patientens behov. I planen kommer man överens om mål med tillhörande aktiviteter, när dessa skall vara uppnådda och vem som är ansvarig. Patienten ska ges förutsättningar att vara delaktig i: Familj, social gemenskap och fritid Utbildning, arbete och sysselsättning Samhällsinformation och utöva medborgarskap Insatser Syncentralens insatser för vuxna personer med måttlig till svår synnedsättning eller blindhet syftar till att skapa förutsättningar för delaktighet i samhället.

Man kan också ta kontakt med Syncentralen genom egenremiss förutsatt att man redan är inskriven på syncentral. Förinformation Med kallelsen skickas informationsbroschyr om Syncentralen.

7 7 Exempel på vad Syncentralens vuxenhabilitering kan erbjuda utifrån behov: Psykosocialt stöd och rådgivning till patient och anhörig Kartläggning av synfunktionerna Kartläggning av aktivitetsförmåga Information och vägledning till närstående Utprovning och inträning av hjälpmedel Träning i dagliga aktiviteter, individuellt eller i grupp, med eller utan hjälpmedel Samverkan med externa aktörer Syncentralens mål med habilitering och rehabilitering Efter genomgången habilitering och rehabilitering ska patienten ges förutsättningar att leva ett självständigt och delaktigt liv. Det kan till exempel vara att: Sköta vardagslivets rutiner i hemmet Kommunicera med omvärlden Förflytta och orientera sig i närmiljön Delta i skola och arbeta Delta i fritids- och rekreationsaktiviteter

med externa aktörer Syncentralens mål med habilitering och rehabilitering Efter genomgången habilitering och rehabilitering ska patienten ges förutsättningar att leva ett självständigt och

Relevanta dokument

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)