Protokoll från Syncentralernas Regionala Brukarråd inom Habilitering & Hälsa på Hotell Gyllene Kärven, Herrljunga.

Transkript

1 Protokoll från Syncentralernas Regionala Brukarråd inom Habilitering & Hälsa på Hotell Gyllene Kärven, Herrljunga. Närvarande: Anette Jernberg, FSBU Väst Thomas Krantz, SRF Göteborg Pia Andersson, SRF Göteborg Berit Jildenhed, FSDB Väst Ronny Blidberg SRF Bohuslän Mildred Ahlström, SRF Bohuslän suppleant Göte Gustafsson SRF Södra Älvsborg Frida Craft, US Väst Britt Arthursson, SRF Skaraborg Britta Johansson SRF Norra Älvsborg Kicki Högström, Syncentralen Borås Lena Olsson Syncentralen Vänersborg Anne Granath, Syncentralen Uddevalla Eva Bjuke, Syncentralen Skövde Katarina Stalfors, Syncentralen Göteborg Ingvar Wennermark, Ordförande Mia Arvidsson, sekreterare

2 1. Mötets öppnande 2. Val av justerare Att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll utsågs Thomas Krantz, SRF Göteborg. 3. Presentation av medlemmar på brukar- och personalsidan 4. Föregående mötesprotokoll Detta är det första regionala brukarrådsmötet sedan syncentralerna i Göteborg och Skövde överförts till Habilitering & Hälsa. 5. Aktuella frågor från tjänstemannasidan: a) Fem syncentraler under samma hatt: Det har nu gått snart ett och ett halvt år sedan regionens fem syncentraler hamnade under gemensam huvudman, nämligen förvaltningen Habilitering & Hälsa. Förändringen genomfördes sedan samtliga berörda brukarorganisationer uttalat sig för att få Habilitering & Hälsa som huvudman. När överflyttningen väl skett kan vi konstatera att vi fått fem syncentraler med mycket olika totala resurser och delvis olika arbetssätt. Synpunkter som framkom: - Bra med ett regionalt brukarråd, men det kommer att ta tid innan man jobbat ihop sig. - Positivt att syncentralerna är under samma hatt, det bör ge samma möjligheter till likvärdig habilitering/rehabilitering och hjälpmedelsservice.

3 - Brukarrådet hoppas att syncentralerna kan få mer resurser till sin verksamhet. - Idag ges det inte likvärdig rehabilitering i hela regionen, förhoppning om att det kan bli så i framtiden. - Olika kulturer som möts, olika arbetssätt. Det krävs tålamod. - Alla syncentraler har olika resurser, då vi har fyra beställarområden som jobbar med var sin del av regionen. - En fördel med sammanslagningen är att det ömsesidiga lärandet ökar, man har större möjlighet att lära av varandra. Gemensam upphandling av synhjälpmedel har vi också nytta av, där vi kan spara en del pengar. Idag har vi tre olika datasystem för patientjournaler och upphandling av ett gemensamt system pågår. - Underlag för gruppverksamhet, t ex barngrupp ökar. - Tycker att vi gemensamt skall påverka politikerna för att få mer resurser i det beställarområde som har minst, inte skära ner så att alla får det lika dåligt. - Sammanslagningen innebär att alla har med sig olika kappsäckar och olika kulturer. Kommer att ta lång tid innan det blir lika i hela regionen. - Verksamheten jobbar idag för att vi skall ha gemensamma arbetsmodeller, balanserade styrkort m m. Personalen på alla fem syncentralerna träffas och nätverkar 1-2 gånger per år. - Viktigast är att alla brukare får det bästa av vad som finns och att det erbjuds likvärdig habilitering/rehabilitering. - Vi önskar bättre kontakt med beställarna för att påtala resursbehovet. b) Hur kan vi påtala behoven av likvärdiga resurser i de fyra beställarområdena? Beställarkanslierna består av både tjänstemän och politiker.

4 Brukarorganisationerna påtalade vikten av att de använder sig av sina kanaler för att organisationsförändringen även skall få genomslag resursmässigt. Önskemål från brukarrådet att bostadsanpassningarna främst belysningsanpassningar - görs av syncentralerna då de har kunskapen om effekter av synskador. Ett förslag att en synpedagog jobbar med detta i hela regionen. Frågan kring vem som har ansvar för bostadsanpassning utreds just nu. Synverksamheten ber att få återkomma i denna fråga, då den är under utredning. c) Märks det att syncentralerna i Skövde och Göteborg har mindre resurser än de övriga? I Göteborg är det för närvarande längre väntetider än vid övriga syncentraler i regionen. Kvalité kontra kvantitet, de behöver inte vara motsats till varandra. Viktigt är att titta på befolkningsunderlag när man jämför väntetider. 6. Behovet av datoranpassade hjälpmedel ökar alltmer i det informationsintensiva samhälle som vi lever i. Hur uppfattar man på brukarsidan att vi i synverksamheten klarar att ge de grunder i datorkunskap och tillhörande hjälpmedel som personer med synnedsättning behöver? Finns det alternativa vägar att gå? Vad kan man kräva av skolorna, vad kan man kräva av arbetsgivare, finns det projektpengar att söka för t ex datasupport, finns det bra erfarenheter från andra delar av landet? Skall skolan betala datorhjälpmedel, eftersom barn har skolplikt och dator är ett pedagogiskt hjälpmedel?

5 Lättast att syncentralen står med dator, då skolorna inte vill ha hjälpmedelsprogram i sina datorer. SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) har tagit fram en Hjälpreda i pdf-format som bifogas protokollet. Vem har ansvaret för att lära personer som inte tidigare arbetat med datorer, men nu vill börja? Vad gäller yrkesverksamma så betalar Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen anpassning på arbetsplatser. Kommunerna har visst ansvar för medborgarnas rehabilitering. Vad gäller datorsupport har syncentralerna inte möjlighet att ge brukarna så mycket utbildning som de vill ha/behöver. SRF försöker hjälpa till på olika sätt, bl a genom datafadderverksamhet. SRF Göteborg har köpt in en datastuga, där medlemmarna erbjuds tangentbordsträning och att lära sig ordbehandling i word, Internet, e-post m m. Kan samverkan ske mellan brukarorganisationerna och syncentralerna gällande datorsupport och träning/utbildning? SRF planerar att få igång fler datastugor, syncentralerna kan hjälpa till genom att hänvisa till SRF:s datastugor, men brukarna får ta kontakt själva. Förslag på datorutbildning i grupp via Skype. Söka bidrag ur fonder/stiftelser och/eller projektbidrag från Västra Götalandsregionen till att köpa hjälpmedelsprogram till SRF:s eller studieförbunds datorer.

6 Kicki Högström, synpedagog Borås syncentral informerar om att det finns gratisprogram att ladda ned, både förstoring och tal. Finns bl a ett som heter Lightning. En del av programmet måste dock installeras på dator. Frida Craft, US, kommer gärna ut till syncentralerna när de har gruppträffar för ungdomar och informerar om deras verksamhet. Diskussion kring Open Media som finns på en del bibliotek bl a i Göteborg, Uddevalla, Lidköping, Vara, Skövde och Mölndal. Informera om detta på syncentralerna? Går det att anordna regionala intensivkurser i datorkunskap på t ex Fristad folkhögskola? Förslag på att koncentrera all IT-kompetens regionalt istället för på varje syncentral? Från syncentralerna framhölls det att det sannolikt behövs ett IT-team på varje syncentral. 7. Aktuella frågor från brukarorganisationer: Frida Craft, US undrar om syncentralerna kan hjälpa till med att fram underlag på antal brukare som är mellan år. - Syncentralerna tar reda på detta och återkommer. Fråga om samverkan mellan syncentraler och dövblindteam? - Det finns kriterier vad gäller grad av syn- och hörselskada som skall vara uppfyllda för att få tillhöra dövblindteamet. Man tillhör inte automatiskt för att man har både synnedsättning och hörselnedsättning. En del brukare kan ha missats.

7 Hur är syncentralernas rutiner för brukare i yrkesverksam ålder och hur fungerar barnverksamheten? - Synverksamheterna återkommer om detta på nästa brukarråd. Barn behöver hjälp tidigt för att socialt passa in i samhället. Andra funktionsnedsättningar ursäktas ofta av att det finns en synnedsättning. Hänvisa barn och ungdomar till US och FSBU. Familjeperspektivet är är grundläggande för FSBU:s arbete. Lära ungdomar att bli självständiga. Mer utbildning vad gäller punktskrift, orienteringsmöjligheter m m behövs. Kan detta ske regionalt? Tjänsterna inom den psykosociala delen av syncentralerna behöver ses över. Hur många tjänster finns per brukare/per syncentral? Behovet är stort av kuratorshjälp och många söker hos SRF Göteborg och deras medlemsombudsmän för råd och stöd då syncentralerna är underbemannade! Varför är det så långa väntetider på syncentralerna (t ex i Göteborg)? Katarina Stalfors, Enhetschef Syncentralen Göteborg svarar: Gör så gott vi kan med de resurser som finns. Trots svåra omständigheter med en extra flytt, har syncentralen i Göteborg ändå sänkt väntetiderna till 5 månader. Kvalitén är inte sämre i Göteborg än övriga regionen. Väntetiden skall ned till 3 månader. Kan man få kallelse via SMS, e-post eller telefonbokning istället för på svartskrift? - I de datasystem som används idag går det inte att använda SMS.

8 Egenremiss skickas hem i Göteborgs upptagningsområde så att brukaren själv får fylla i den, varför? På övriga syncentraler i regionen fylls egenremiss i tillsammans med patienten direkt i telefon eller vid besök. När ett nytt journaldatasystem börjar användas, hur blir det med åtkomst till äldre data? - En del skannas in och en del sparas i pappersjournal. Kommer att finnas läsåtkomst i de äldre systemen. Har upphandlingarna gått rättvist till? - Regionen följer lagen om offentlig upphandling. Önskemål om information om upphandlingen av hjälpmedel till nästa brukarråd. Diskussion om hur många regionala brukarråd det skall vara per år. SRF Bohuslän kräver att det skall vara 2 per år. 8. Övriga frågor Anne Granath, enhetschef Syncentralen Uddevalla och Thomas Krantz, SRF Göteborg sätter samman ett brev om ökade resurser efter vad som sagts idag och skickar brevet till samtliga 12 hälso- och sjukvårdsnämnder, HSN, beställarnämnder. Skickas till brukarorganisationerna, föreningarna för kännedom. 9. Avslutning Ingvar Wennermark, ordförande tackar för ett bra möte!

9 10. Nästa möte Tisdagen den 26 oktober på Gyllene Kärven i Herrljunga. 09:15-15:00 Vi börjar med fika kl 09:15 och avslutar mötet med fika 14:30. Vid protokollet Mia Arvidsson Thomas Krantz Sekreterare Justerat den 16 juni 2010 Ingvar Wennermark Ordförande