1. Förmöte för representanterna för intresseorganisationerna

Transkript

1 SYNCENTRALEN VÄNERSBORG Datum Lokalt brukarråd Tisdagen den 2 oktober 2012 Kl.09,00(förmöte) Brukarråd kl.09,30-11,30 Plats: Syncentralen Vänersborg Närvarande: Representanter: Lennart Kristensson Maj-Britt Malmsten Mildred Ahlström Eric Malmgren Ulf Olausson Anette Jernberg Kurt Söderqvist Britta Johansson Syncentralen: Lena Olsson, biträdande enhetschef Sofia Evertsson, assistent Anne Granath, enhetschef 1. Förmöte för representanterna för intresseorganisationerna 2. Information från Syncentralen Lägesrapport Anne går igenom nuläget för syncentralen Vänersborg. Är totalt 18 personer anställda. En synpedagog är mammaledig, en synpedagog slutar om ett år. En ny synpedagog samt assistent är nyanställda sedan i våras. Ska ha barndag på syncentralen torsdagen den 4 oktober för att fortsätta med vårt påbörjade förbättringsarbete inom detta område.. Är just nu hårt pressade på ekonomin för beställarna är har sparkrav inför nästa år. De har lagt in sparbeting på kr. En konsekvensbeskrivning har skickats till beställarna från förvaltningen. En konsekvens kan bli att Fristadkurser dras in 2013 och att personalen får ses över. Får svar inom 2 veckor, då mailar Anne/Lena ut svar. Frågor från brukare angående sparkrav: - Hur påverkar detta tilldelningen av hjälpmedel? Svar: Det ska inte påverka tilldelningen, däremot kan rekonditionering läggas över på en synpedagog, vilket innebär mindre patienttid och längre köer i slutändan.

2 - Hur är tanken i helhet - syncentraler i landet? Svar: Det har gjorts jämförelser, senast för 2 år sen. VG-regionen ligger väldigt väl till, få landsting som har så mycket hjälpmedel i hjälpmedelshandboken som vi har. - Har det blivit bättre med utbildning av hjälpmedel, istället för att man bara delar ut? Svar: Ja. Vi kartlägger problemen/ behoven enligt evidensbaserad metod ADL taxonomin. Därefter upprättas en vårdplan med prioriterade mål. Sedan gör vi insatser inom våra målområden för att målen ska uppfyllas. När målen är uppfyllda avslutas vårdplanen. Är lösningen på ett mål ett hjälpmedel ligger det i förskrivarens ansvar att prova ut, instruera, utbilda och följa upp. - Har man en jämställdhetstanke mellan de olika syncentralerna? Svar: Idag har vi flera beställarnämnder vilket gör att vi har olika tilldelning av resurser i regionen. Synverksamhetens mål är att erbjuda lika vård i regionen varför en kvalitetsmodell för vuxna håller på att implementeras. Samtliga syncentraler arbetar efter den generiska arbetsmodellen där vi först kartlägger och utreder behov/problem och sedan åtgärdar vi. Kartläggningen är också samma i regionen. Alla använder ADL taxonomin. - Tar man hänsyn till geografin? Svar: Ja, det är en orsak till att vi fick ett mindre sparbeting i och med vår sammanslagning än vad det först var beslutat. Beställarna tog hänsyn till vårt stora geografiska upptagningsområde. Presentation av förbättringsarbete: Arbetsmodell vuxna Anne går igenom arbetsmodellen. Bifogar modellen i mail.lena går igenom regelverket för remiss och egenremiss(remissgången, både för nyremiss samt egenremiss) Alla nya patienter får börja med optisk screening samt kartläggning hos synpedagog enligt ADL-taxonomin, detta tar 2 timmar totalt. Behandlarna har team efter besöket och då planeras vilka åtgärder som ska göras, av vem och när för att brukaren ska nå målen. Alla får en patientansvarig behandlare. Antal vårdplaner redovisas kvartalsvis. En vårdplan innehåller i snitt 1-6 stycken mål. Den patientnära tiden ska öka enligt vår verksamhetsplan vilket innebär att vi ska öka antalet besök och antal individer jämfört med förra året. Vi ligger över målen både gällande antal besök och individer för närvarande vilket är strålande. Behovet av administratörer har ökat under åren, speciellt nu, t.ex. då många ombokar/uteblir - vilket påverkar hela processen, administrationen kring regelverket för remiss/egenremiss har ökat markant. - Verkar vettigt och proffsigt, jobbar man lika på alla syncentralerna? Svar: Ja det är gemensamt i VG-regionen, vilket blir tydligt för både personal och brukare.

3 - Hur gör man om man vill ändra i en vårdplan under en pågående vårdplan? Svar: Då revideras vårdplanen. Nya mål kan läggas till och mål kan tas bort. - Görs hembesök? Svar: Ja, om behovet finns. Detta finns då med i de planerade åtgärder som följer vårdplanen. Tex om målet är att orientera sig från hemmet till affären så måste den träningen göras på hemmaplan. - Var går gränsen då ögonläkare tittar på vilka krav som ställs för att få komma hit? Svar: Ett av följande kriterier måste uppfyllas: Visus = /< 0,3 med bästa fördragbara glasögonkorrektion på bästa ögat Läsförmåga =/> 8 punkter med adekvata läsglasögon och god belysning Synfältsbortfall som ger problem i vardagen Om patienten inte uppfyller något av ovanstående remisskriterier men ögonläkaren ändå anser att remiss är befogad, beskriv utförligt problemen. Synverksamheten tar då ställning till om problemen ingår i verksamhetens. Synverksamheten har en gemensam prioriteringsordning vilken bifogas. De styr hur fort patienterna ska få tid hos oss. - Går det att skicka sms-påminnelse om kallelse? Svar: Ja. Presentation av förbättringsarbete: utvärdering av telefontiden Assistent Sofia Evertsson går igenom presentationen av sitt och assistent Ragnhild Ljungkvists förbättringsarbete utvärdering av telefontiden och tar in åsikter från brukarna. Syncentralen vill använda behandlarna till att öka patientnära tid. Fråga till brukarna; vill ni utöka telefontiden, eller är den bra som det är? - Folk blir uppringda på arbetstid Kan ni ringa upp folk på mobilen? Svar: Ja - Uppmanas man på telefonsvararen att gärna lämna meddelande? Svar: Ja - Majoriteten av brukarrådsrepresentanter tycker systemet verkar fungera bra, då man inte borde ta annan onödig tid för personal till att ta de få extra samtalen (4,7 i snitt per dag) utöver telefontiden, och tycker att det är helt okej att ha telefontid 2 timmar mellan Kl Beslutas att telefontiden kommer att behållas mellan klockan 9-11 varje vardag.

4 Presentation av förbättringsarbete: produktionsplanering Lena går igenom produktionsplaneringen. Skickar med förbättringsarbetet med anteckningarna för den som vill läsa mer. Vi har styrt upp bokningen, började räkna utifrån fakta/personal och måltalen. Lagt schema året ut. Ingen behandlare bokar i sin kalender, det görs endast av produktionsplaneringen. Patienterna går i första hand, man saxar raster för personalen etc. Arbetet är ej statiskt utan det gäller att gasa och bromsa hela tiden. Det ska vara ett jämt flöde av patienter och lika många besök för alla medarbetare med kortast möjliga väntan för patienten(ca 2 veckor) - Låter bra, men måste se framåt, dra i handbromsen.. man måste se det i stora perspektiv. Bra till en viss gräns, måste ha känsla för att de handlar om människor. - Får känsla av att denna effektiviseringen är till patienternas fördel. - Tycker att detta är ett rationellt arbetssätt Syncentralen har, vilket han tycker är väldigt roligt att höra. - Tycker det är stora förbättringar sedan senaste brukarmötet säger en brukare. - Barnen förlorar en hel dag i skolan, hur gör man då? Svar: vi försöker boka tidiga / sena tider på dagen, slå ihop många insatser på en gång och lite längre besök, men det är inte alltid barn orkar för långa besök. Vi ska alltid föra en dialog med föräldrar och barn för att försöka tillmötesgå önskemål på tider. Uppföljning av gemensam gruppverksamhet bordlades till nästa möte. Utvecklingsarbete inom Synverksamheten(UIS) Lena går igenom UIS dvs utvecklingsarbete i Synverksamheten. Alla fyra syncentraler jobbar med denna kvalitetsmodell. Skickar med en översiktlig sammanfattning med anteckningarna. Flera brukare tycker att vi har kommit jätte långt med våra förbättringsarbeten. Nöjdhetsenkät v.40 Alla som kommer till syncentralen v. 40, för besök eller service och support, får svara enkäten. 3. Frågor från intresseorganisationerna - Hur besvaras mail? Svar: Mail-kontakt får inte upptas från oss (förutom kallelse om patienten begärt det), men vi får svara på mail från patienten., men får ej svara med historik eller personnr, diagnoser osv. Mail från patienterna ska skickas till funktionsbrevlådan vilken kontrolleras minst 2 ggr/dag, adress skickas med i protokoll.

5 - Vilka aktuella utbildningar/grupper finns på syncentralen? Svar: Iphone-grupp Inspirationsgrupp Finna nya vägar Kvällskurser med SRF SIT-grupp (IT för seniorer) Planer på att komma igång med barngrupp -Kan inte vi få hjälp med att integrera, ibland kanske ni på syncentralen kan ta talan för människor, som är synsvaga, som inte kan reagera på saker utåt som tex att få hjälp med sina hobby och fritids aktiviteter på sin egen dator. Anne: Vi ska göra vårt uppdrag så bra vi kan. Fritid/hobby ligger utanför vårt uppdrag varför kanske ni i SRF kan hjälpa till med detta?. Tex kvällskurs. Lena: Vi kan inte jobba med hobby/fritid ni får jobba mot politikerna i frågan. - Intresse finns från SRF Trollhättan att börja med datautbildning för sina medlemmar. Svar: Ordförande för SRF Vänersborg tycker det låter intressant och undrar om det kan bli en gemensam aktivitet? Enligt överenskommelse skickas funktionsbrevlådans mail adress: syncentralen.vanersborg@vgregion.se Nästa möte bokas den 5 feb. Kl. 09,00 förmöte, Sedan Anne och Lena tackar för ett bra möte med mycket delaktighet och dialog! Vid pennan/ Assistent Sofia Evertsson Syncentralen Vänersborg