Våld i nära relationer

Transkript

1 Våld i nära relationer Personer med missbruk/beroendeproblematik Katarina Andréasson o 18

2 Alkohol och våld BRÅs Nationella trygghetsundersökning (BRÅ, 2012) 74 % av männen som utsatts för misshandel uppgav att gärningsmanen var alkohol- eller drogpåverkad 53 % var själva påverkade av alkohol vid misshandeln Motsvarande siffror för kvinnor: 51 % av kvinnorna som utsatts för misshandel uppgav att gärningsmannen var alkohol- eller drogpåverkad 20 % var själva påverkade av alkohol vid misshandeln

3 Samband mellan alkoholförsäljning och våldsbrott Det är känt att: Många som begår våldsbrott är påverkade av alkohol. Dock tycks sambandet mellan alkohol och våldsbrottslighet vara komplext. Det är även så att: Många våldsbrott begås utan alkohol, och de flesta tillfällen med alkoholkonsumtion leder inte till våld. Experiment har visat att: Människor påverkade av alkohol i högre grad tar till våld i situationer präglade av frustration och stress.

4 ?

5 ?

6 Socialt välfungerade kvinnor? Socialt utsatta kvinnor

7 Socialt utsatta Våld och övergrepp är ett vanligt inslag i vardagen för de kvinnor som har ett tungt missbruk. De flesta kvinnorna blir någon gång utsatta för våld.

8 Socialt etablerade Våld och övergrepp är ett vanligt inslag i vardagen för de kvinnor som har ett missbruk? De flesta kvinnorna blir någon gång utsatta för våld?

9 103 missbrukande kvinnor deltog Kvinnorna fanns på verksamheter som till exempel behandlingshem och härbärgen. Personalen sållade bort dem som mådde för dåligt. Hur många av de 103 var då utsatta för våld, övergrepp och kränkningar?

10 88 kvinnor utsatta för mer än en typ av övergrepp, t ex både knytnävsslag och sexuellt våld 59 kvinnor utsatta av mer än en förövare 74 utsatta av tidigare manlig partner (gemensam nämnare med kvinnomisshandel)

11 22 kvinnor utsatta av s k professionella (t ex polis, behandlingspersonal eller väktare) Utsatta både i hemmet och på allmän plats

12 Brutna ben Knivsår Blåmärken Strypmärken Brutet nyckelben Brutet finger Bruten käke Artärblödning vid tinning Sprucket kindben Spruckna revben Ömhet i underlivet

13 Panikångest Depressioner Mardrömmar Total brist på tillit.

14 Kvinnorna har ofta hoppat av grundskolan eller gymnasiet. Dålig eller ingen anknytning till arbetsmarknaden. Försörjning; kriminalitet, prostitution, socialbidrag mm. Föräldrarna ofta missbrukare.

15 Missbruk kan vara ett sätt att uthärda en våldspräglad relation som man inte förmår att bryta. Sviterna av att ha levt i en misshandelsrelation kan medföra att man börjar missbruka som en form av självmedicinering även efter relationen tagit slut.

16 Kvinnor har inte sällan erfarenheter av våld från barndomen. Är ofta multiutsatta, våld från partner, andra män och kvinnor i missbruket och ibland också av professionella.

17 En majoritet av missbrukande kvinnor bär på upplevelser av att bli psykiskt nedtryckta och kränkta, att bli slagna, att bli våldtagna och hotade. Våldet beskrivs i många fall som en naturlig del av dessa kvinnors vardag. Skammen över att bli utsatt för olika former av sexualiserat våld och vara missbrukare är ofta stor och gör att det är svårt att söka hjälp. Hos många kvinnor finns även en stark misstro till myndigheter vilket komplicerar hjälpsökandet ytterligare. Kvinnokroppen blir ett symboliskt kapital som blir användbar för att förbättra den sociala positionen inom drogvärlden.

18 Droger och alkohol kan användas för att kontrollera och göra offret ännu mer beroende. Olika missbruk ger olika sociala mönster

19 Då tar dom barnen. Behovet av att dölja missbruk och/eller kriminalitet. Hot om att anmäla anhörigas kriminalitet eller missbruk. Tjuvheder och det totala förbudet mot att gola ner någon.

20 Missbruk kan bland annat leda till hälsoproblem, ekonomiska problem, bostadslöshet och kriminalitet.

21

22 Att utöver detta utsättas för övergrepp i form av psykiskt, fysiskt och sexuellt våld.

23

24 Kvinnor som lever i missbruk utsätts ofta för våld av fler olika förövare: partner, behandlingspersonal, väktare, polis eller andra missbrukare.

25

26 Normaliseringsprocessen Om hon lämnar mannen hur ska hon klara sig? Om hon stannar kvar och fortsätter bli slagen då får hon skylla sig själv.

27 I skammen kan jag inte göra någonting. I skammen är jag helt låst. I missbruket ingår att inte gola. Det spelar ingen roll vad man blir utsatt för så anmäler man inte.

28 Där och då vill man inte ha hjälp. Skulle jag berättat måste jag berätta om mitt eget missbruk. Jag kunde inte ha en vanlig man. Med de män jag valde kunde jag aldrig vara sämst. Jag valde alltid en ny likadan.

29 På flera sätt en utsatt grupp Kvinnor i missbruk befinner sig ofta i livssituationer som ökar risken för att utsättas för våld Tycks ha svårare än andra våldsutsatta att få stöd och hjälp Våldet ses ofta som en konsekvens av missbruket och därmed tenderar kvinnans våldsutsatthet att negligeras och osynliggöras Utsätts liksom andra våldsutsatta kvinnor både fysiskt, psykiskt och sexuellt De utsätts för kränkningar och våld av de samhällsinsatser som ska ge dem stöd och hjälp

30 Våldsutsatta kvinnor i missbruk eller beroende behöver få tillgång till fler skyddade boenden med personal som har kunskap om såväl våldets som missbrukets mekanismer. Utifrån ett skydds- och trygghetstänkande kan en viktig insats vara att erbjuda könsspecifik missbruksbehandling för de kvinnor som önskar det. (Socialstyrelsen, Skylla sig själv?, 2011)

31 Stöd och hjälp till våldsutsatta missbrukande kvinnor: Ta kvinnan på allvar när hon söker hjälp se henne som en kapabel person och bemöt henne med empati Uppmana inte kvinnan att vänta tills imorgon inta ett här och nu-perspektiv och möt kvinnan där hon befinner sig Ordna en plats att fly till inrikta insatserna på att ge kvinnan skydd och vård

32 Stöd och hjälp forts: Skuldbelägg inte ge kvinnan tid, tålamod och omtanke och ifrågasätt inte hennes berättelse, förmedla hopp Ge handfast hjälp så kvinnan vågar fullfölja uppbrott och anmälan agera stödperson och följ med kvinnan vid behov, erbjud konkret hjälp Se till att kvinnan får hjälp i rättsprocessen och känner trygghet i att hon får fortsatt stöd hänvisa till personer med rätt kompetens om du inte har det själv

33 Stöd och hjälp forts: Låt kvinnan göra uppbrottet i sin egen takt ge henne stöd i sin process att hitta ett nytt livssammanhang Sätt inte upp några krav och villkor för hjälpen gör en riskbedömning och säkerhetsplanering utifrån de faktiska omständigheterna, många kvinnor som levt länge med våld uppfattar inte hur allvarlig situationen är Missbrukande kvinnor är ofta påverkade fokusera på våldet, inte enbart missbruket och bekräfta kvinnan som brottsoffer Låt alltid kvinnan komma tillbaka om hon går ifrån hjälpinsatsen jobba på relationen och kontinuiteten ( Respektera mig!, Malmö stad, 2008)

34

35 Dubbelt beroende Den missbrukande kvinnans beroende av mannen kan vara starkare pga. beroende av droger, som mannen tillhandahåller eller ordnar pengar till. Separation från mannen medför fysisk abstinens efter drogen.

36 Varför får inte missbrukande misshandlade kvinnor samma stöd/hjälp som andra kvinnor som blir utsatta för misshandel?

37 Våld i nära relationer en regional handbok. Region Halland (2014) Världens sämsta brottsoffer Om mäns våld mot missbrukande kvinnor och psykiskt funktionshindrade kvinnor. Nationellt råd för Kvinnofrid (2003) Varför går hon? Om misshandlade kvinnors uppbrottsprocess. Holmberg & Enander( 2004) Hur går hon? Om att stödja misshandlade kvinnors uppbrottsprocesser. Holmberg & Enander (2012) Mäns våld mot missbrukande kvinnor ett kvinnofridsbrott bland andra Mobilisering mot narkotika (2005) Respektera mig! Handbok för yrkesverksamma om våldsutsatta kvinnor i missbruk. Sociala resursförvaltningen, Malmö stad (2008) Skylla sig själv? Utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med missbruks- eller beroendeproblem. Socialstyrelsen (2011) Dubbel utsatthet - Tidskriften Alkohol & Narkotika Nr 2/12. CAN Centralförbundet för alkohol och narkotika upplysning (2012) RESUMÈ-studien - Retrospektiv Studie av Unga Människors Erfarenheter. (Föreläsning av Anna-Karin Andershed: ) ACE Study The Adverse Childhood Experience Study. (Föreläsning av Vincent J. Felitti: Våldsutsatta missbrukande kvinnor hur hjälper vi dem? Slutrapport av länsövergripande projekt. Region Halland (2011)