Eskilstuna En FriStad för kvinnor

Transkript

1 Eskilstuna En FriStad för kvinnor Handlingsplan och kunskapsöversikt Kortversion 1

2 Inledning I denna förkortade version av Eskilstuna en FriStad för kvinnor kan du ta del av Eskilstuna kommuns mål i arbetet med att stoppa mäns våld mot kvinnor under åren Du kan också läsa om vad våld är, vilka grupper som är mest utsatta, hur vi arbetar för att våld aldrig ska uppkomma och vilket stöd som finns till våldsutsatta och våldsutövare. Originalversionen av Eskilstuna en FriStad för kvinnor består av en handlingsplan och en faktadel. Handlingsplanen innehåller fem övergripande mål och en fördjupning av dem. Vi fokuserar på mäns våld mot kvinnor eftersom det är ett stort och allvarligt samhällsproblem. Ett av Sveriges nationella jämställdhetspolitiska mål är att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det är ett mål som berör alla verksamheter i Eskilstuna kommun eftersom vi dagligen möter kvinnor och barn som utsätts för våld, samt män som utövar våld. Eskilstuna kommun är Sörmlands största arbetsgivare, så det finns troligtvis våldsutsatta kvinnor och våldsutövande män även bland våra anställda. Det är viktigt att förstå att kvinnors och barns skador, ohälsa och olika problem kan bero på våld. För att förstå det krävs kunskap om vad våld är och i vilka situationer det kan uppkomma. Handlingsplanen ska användas i alla kommunens förvaltningar och bolags ordinarie verksamheter. Under åren kommer vi att arbeta extra mycket med det förebyggande arbetet, det vill säga arbete för att våld aldrig ska uppkomma, och på att utveckla kunskap om arbetet med mäns våld mot kvinnor ur barnets perspektiv. För att kunna följa upp arbetet kommer mätbara mål, indikatorer, att tas fram under Alla förvaltningar och bolag ska skriva egna handlingsplaner som kommer att följas upp varje år. Det är viktigt att vi alla vågar se, fråga och agera om vi misstänker att det förekommer våld! Handlingsplanens fokus: mäns våld mot kvinnor Eskilstuna en FriStad för kvinnor fokuserar på mäns våld mot kvinnor. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är mäns våld mot kvinnor ett av världens största folkhälsoproblem. Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem, en allvarlig typ av brottslighet och ett demokratiproblem eftersom det kränker kvinnors och barns mänskliga rättigheter. Ett exempel på detta är när kvinnor som uttalar sig i media blir utsatta för hot om våld, vilket kan göra att de inte vill uttala sig mer. Mäns våld mot kvinnor består av psykiskt, fysiskt, materiellt och sexuellt våld, hot om våld och olika former av utnyttjanden och förtryck. Det innefattar också kvinnofridsbrott och hedersrelaterat våld, sexuella trakasserier, prostitution, trafficking och kvinnlig könsstympning. Mäns våld mot kvinnor kan också vara hot och trakasserier via internet och mobiltelefoner, som bland annat kan få till konsekvens att kvinnor begränsas i sina möjligheter att engagera sig i samhällsdebatten och använda sina demokratiska rättigheter. I värsta fall kan det leda till självmord eller mord. Våldet kan förekomma både inom familjen och i det offentliga livet, det vill säga exempelvis på stan, i skolan eller på arbetet. Genom att läsa statistik över anmälda brott kan man konstatera att kvinnor generellt sett blir utsatta för våld i hemmet, av en man som hon har eller har haft en kärleksrelation till. Kvinnor och barn är de som oftast drabbas av våld från någon i familjen eller släkten, så kallat våld i nära relation. Män misshandlas och utsätts oftare för våld i den offentliga miljön, oftast av en för dem okänd man. Det är viktigt att motarbeta allt slags våld i nära relationer. Det är också viktigt att påpeka att heders relaterat våld och förtryck inte bara drabbar kvinnor och flickor, utan också pojkar och män. Att bara prata om våld i nära relationer kan dock göra att vi inte ser att det vanligaste våldet är att en man utövar våld mot en närstående kvinna. Det är därför viktigt att prata både om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och om arbetet mot våld i nära relationer. Många av aktiviteterna i handlingsplanen riktar sig till kvinnor och barn. Eftersom våldet också medför stora konsekvenser för männen som utövar våld innehåller handlingsplanen även aktiviteter riktade till män som utövar våld mot kvinnor. Samarbete med andra För att Eskilstuna kommun ska kunna bedriva ett framgångsrikt arbete mot mäns våld mot kvinnor krävs samarbete inom en rad olika områden. Exempel på myndigheter och organisationer vi samarbetar med är Brottsofferjouren, Kriminalvården, kvinnojouren MOA/tjejjouren Meja, Landstinget Sörmland, Länsstyrelsen Sörmland, Mälardalens högskola, Polisen och Åklagarmyndigheten. 2

3 Detta är våld Våld är handlingar som skadar, gör ont, skrämmer eller kränker. Det kan vara fysiska handlingar som exempelvis sparkar och slag, men också hot och elaka ord eller att någon förstör personliga ägodelar. Våld kan leda till att den som blir utsatt gör saker mot sin vilja, eller att personen låter bli att göra saker den vill göra. Olika typer av våld Fysiskt våld är till exempel örfilar, knuffar, sparkar, slag, bett, stryptag och att bli dragen i håret eller fasthållen. Det går att kategorisera våld från lindrigt till allvarligt, där lindrigt fysiskt våld kan vara skojbråk, knuffar och slag på axeln. Det kan sedan övergå i att förövaren håller fast, gör illa och misshandlar sitt offer lindrigt. Allvarligt fysiskt våld är exempelvis grov misshandel, tortyr och mord. Psykiskt våld är till exempel hot, kontroll samt kränkande och nedsättande ord. Psykiskt våld kan utövas både vid fysiska möten mellan personer och via internet eller mobiltelefoner. I psykiskt våld ingår även att leva under risk för nytt våld. Exempel på psykiskt våld, från lindrigt till allvarligt: elaka kommentarer, trakasserier, att bli retad eller utfryst. Detta kan övergå i systematiska kränkningar, mobbing och hot av olika slag. Allvarligt psykiskt våld är exempelvis hot mot offret och dennes anhöriga, samt psykisk tortyr. Sexuellt våld är till exempel påtvingade sexuella handlingar och våldtäkt. Sexuella trakasserier, prostitution, trafficking och könsstympning ingår också i sexuellt våld. Exempel på sexuellt våld, från lindrigt till allvarligt: blickar, bilder, kommentarer och objektifiering, som kan övergå i oönskade kroppsberöringar, sexuella trakasserier och sexuellt ofredande. I sin allvarligaste form handlar det om sexuella övergrepp, våldtäkter, i ncest, sexslavhandel och sexualmord. Materiellt våld är att någon slår sönder eller förstör exempelvis inredning, möbler, dagböcker och foton. Ekonomiskt våld är exempelvis att tvingas skriva under handlingar eller att inte få bestämma över sin egen ekonomi. Försummelse är till exempel att medvetet ge felaktig medicinering eller att lämna någon som behöver tillsyn ensam långa stunder. Försummelse drabbar främst äldre kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning. De olika våldsformerna hör ihop och oftast använder förövaren flera av dem mot sitt offer. Det är viktigt att vi uppmärksammar de lindriga formerna av våld som nämns i uppräkningen ovan, och att vi förstår att det faktiskt är våld. Med tanke på att våld som startar med exempelvis skojbråk, knuffar och sexistisk jargong, kan utvecklas till mobbing, misshandel, våldtäkt och mord, är det mycket viktigt att vi inom alla verksamheter i kommunen har en nolltolerans mot alla former av våld. 3

4 Särskilt utsatta grupper Mäns våld mot kvinnor drabbar kvinnor och flickor i alla samhällsgrupper oavsett ålder, sexualitet, etnicitet, religionstillhörighet och funktionsförmåga. Vissa grupper av kvinnor, men även barn, är dock särskilt utsatta. Det är viktigt att känna till det när vi i kommunens verksamheter utformar åtgärder/ insatser, riktlinjer och information. Barn som upplevt våld bland närstående vuxna betraktas enligt lagen som offer för brott. Det finns en stor risk att de också blir utsatta för våld i familjen och en risk att de tar med sig ett våldsamt beteende eller ett osunt förhållande till våld in i vuxenlivet. Kommunen har en skyldighet att erbjuda stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor och barn. Kvinnor med funktionsnedsättning är beroende av andra i sitt dagliga liv och kan utifrån graden av funktionsnedsättning vara särskilt sårbara. Studier visar att våld mot kvinnor med funktionsnedsättning är mer omfattande än våld mot kvinnor utan funktionsnedsättning. Kvinnor med funktionsnedsättning ses ofta som könlösa och inte som kvinnor. De identifieras med sin funktionsnedsättning, vilket kan leda till att sexuella övergrepp som de utsätts för osynliggörs. Kvinnor över 65 år. Ju äldre vi blir, desto mer hjälp brukar vi behöva från andra. Därför kan det med stigande ålder bli svårare att själv ta sig ur en våldsam relation. Det är vanligare att äldre kvinnor utsätts för upprepat våld, än att äldre män blir det. Bland äldre personer är det nästan enbart kvinnor som utsätts för sexuellt våld. Unga kvinnor är den grupp kvinnor som utsätts för mest våld i nära relationer. Samtidigt har de ofta svårt att identifiera sig med samhällets bild av kvinnor som utsätts för mäns våld och ser därför ofta det våld de utsätts för som mindre allvarligt än vanlig misshandel av kvinnor. Sexuella övergrepp är betydligt vanligare i nära relationer än överfallsvåldtäkter. Sexuellt tvång och våld i ungas relationer behöver uppmärksammas mer av verksamheter som möter unga kvinnor och män. Kvinnor med tillfälliga uppehållstillstånd på grund av anknytning till någon i Sverige och kvinnor som är i Sverige utan tillstånd, papperslösa kvinnor blir ofta utsatta för våld och sexuella övergrepp av män. Kvinnan kan ha gift sig med en svensk man eller så har hon en man som invandrat till Sverige före henne. Kvinnorna har ofta en mycket begränsad möjlighet att söka hjälp för att ta sig ur våldet på grund av hotet om utvisning, ett litet socialt nätverk, bristande kunskap i svenska språket och om det svenska samhället. Kvinnor med missbruks- eller beroende problem befinner sig många gånger i livssituationer som ökar risken att utsättas för våld. De tycks ha svårare än andra våldsutsatta att få stöd och hjälp. Många tror att våldet beror på missbruket eller ser det som en del av missbruket. Därför riskerar kvinnan att inte få den hjälp hon behöver. 4

5 Hemlösa kvinnor är mer våldsutsatta än hemlösa män. Studier har också visat att hemlösa kvinnor utsätts för allvarligare våld än andra kvinnor. Läs mer om särskilt utsatta och sårbara grupper i originalversionen av Eskilstuna en FriStad för kvinnor på sidan Vision och mål Den långsiktiga visionen för Eskilstuna kommuns arbete mot mäns våld mot kvinnor är att Eskilstuna ska vara en FriStad för kvinnor. Det betyder att ingen kvinna och inget barn ska utsättas för våld eller hot om våld från en man. Målen för Eskilstuna kommuns arbete mot mäns våld mot kvinnor är: 1. Att arbeta för jämställdhet mellan kvinnor och män. 2. Att arbeta förebyggande så att våld aldrig uppkommer. 3. Att synliggöra och öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor och barn. 4. Att arbeta för att alla de kvinnor och barn som utsätts för mäns våld får stöd och skydd, vård och behandling, så att de kan leva utan rädsla och själva bestämma över sina liv. 5. Att arbeta för att de män och pojkar som utövar våld hålls ansvariga för sina handlingar, samt får stöd/behandling så att de kan ta ansvar för sina problem och förändra sitt beteende. Förebyggande arbete I Eskilstuna arbetar vi aktivt för att våld aldrig ska uppkomma. Grunden är ett aktivt jämställdhetsarbete med målet att flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. En viktig del i arbetet är att upptäcka våldsutsatta innan våldsprocessen trappats upp men också att upptäcka personer som är våldsbenägna. Så här arbetar vi för att våld aldrig ska uppkomma: Förändrar negativa normer kring maskulinitet med koppling till makt och våld. Verksamheter som träffar barn och unga har en särskilt viktig uppgift här. Såväl högstadie- och gymnasieskolor som fritidsgårdsverksamheter arbetar med förebyggande insatser riktade till flickor och pojkar, bland annat med metodmaterialet Machofabriken. Tuffhet och aggressivitet som tecken på manlighet är värderingar som inte bara finns i gäng och brottsliga miljöer. Studier av mobbing och trakasserier i bland annat skolor har visat att synen på vad som kännetecknar manlighet har betydelse för risken att utöva en våldsam eller kränkande handling. Risken är högre bland dem som har en traditionell syn på vad som är manligt och vad som är kvinnligt. Forskningen visar att framförallt unga män ser olika former av våld som en självklar del av samvaron med andra jämnåriga män. Vidare finns det forskning om ungas arbetsmiljö i skolan som visar att sexuella trakasserier är så vanliga att eleverna inte längre definierar kränkningar som trakasserier eller våld. Utifrån denna Under perioden kommer särskilt fokus att läggas på det våldsförebyggande arbetet. Vi ska också öka våra medarbetares och allmänhetens kunskap om mäns våld mot kvinnor och utveckla arbetet med att stödja våldsoffer och våldsutövare, med särskilt fokus på barnens utsatthet. Läs mer om våra delmål och hur vi arbetar med dem i originalversionen av Eskilstuna en Fri- Stad för kvinnor på sidan Där kan du också se vem som är ansvarig för respektive aktivitet, hur de ska genomföras och hur de ska följas upp. 5

6 en kurs för personer med intellektuell/psykisk funktionsnedsättning om känslor, relationer och våld. Ökar kvinnors maktresurser och medvetande mot våld. Det minskar kvinnors beroende av den våldsamme mannen. Unga kvinnor som utsätts för våld av sin partner behöver få kunskap om att det inte är acceptabelt. De behöver stöd så att deras egna maktresurser stärks empowerment. kunskap är det viktigt att vi har en nolltolerans mot skojbråk, knuffar och en sexistisk jargong; de första stadierna av våld. Förebyggande arbete behövs även för de män som utövar våld. Stärker kunskapen om vad våld mot kvinnor är, både hos allmänheten och hos med arbetare inom kommunen. Det är viktigt att alla förstår att våld mot kvinnor är en brottslig handling. Det är angeläget att fler känner igen varningstecknen på att våld är på väg att utvecklas i en relation, men även generellt i samhället och i olika kommunala verksamheter. Det är också viktigt att fler våldsutsatta kvinnor och deras barn bemöts på rätt sätt, får rätt hjälp, stöd och omhändertagande. Ju fler som känner till våldets uttryck och konsekvenser, desto fler lär sig se, våga fråga och ingripa vid misstanke om mäns våld mot kvinnor. Vår kampanj Våld är mer än sparkar och slag (2015) är ett exempel på hur vi når ut till allmänheten med hjälp av information på bio, informationstavlor och bussar. En annan insats är arbetet med VIP Aktivt jämställdhetsarbete med målet att flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Alla verksamheter i Eskilstuna kommun ska ha med jämställdhetsperspektivet i sitt arbete från beslut och planering, i genomförandet och uppföljningen. Kartläggningar och analyser baserade på könsuppdelad statistik ska genomföras i alla verksamheter som möter flickor och pojkar, kvinnor och män. Målet är att kommunens service och bemötande ska vara jämställt. Kommunens resurser ska fördelas efter behov och inte utifrån könsstereotypa normer om vad kvinnor/flickor eller män/pojkar anses behöva. Interna rutiner Eskilstuna kommun har som mål att vara en jämställd arbetsgivare. Eftersom kommunen är en stor arbetsgivare, Sörmlands största, med cirka anställda finns det med all sannolikhet både våldsutsatta och våldsutövare bland våra med arbetare. Därför har rutiner för stöd till medarbetare som utsatts för våld eller utsätter andra för våld utarbetats. Rutinerna finns från januari 2016 beskrivna på kommunens internportal så att chefer och medarbetare lätt ska hitta dem. Särskild kunskap om mäns våld mot kvinnor finns hos HR-avdelningarna, kommunhälsan, bland chefer och fackliga företrädare. 6

7 Verksamheter som erbjuder stöd till våldsutsatta och våldsutövare Kommunen har skyldighet enligt socialtjänstlagen att erbjuda stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor, män och barn. Lagen betonar särskilt kvinnor som utsatts för våld i hemmet. Vid våld i nära relation är det viktigt att våldsutövaren hålls ansvarig för sina handlingar, förmås ta ansvar för sitt problem och förändra sitt beteende. De våldsutsattas säkerhet ska alltid stå i centrum för insatser till våldsutövare. Rutiner för riskbedömningar och säkerhetsarbete måste finnas i alla kommunala verksamheter som möter våldsutsatta. Eskilstuna kommun erbjuder flera olika typer av stöd, både för den som upplevt våld och för den som utsätter någon för våld. Förutom socialtjänsten och familjerätten finns följande permanenta verksamheter som erbjuder kostnadsfritt stöd: Stoppverksamheten erbjuder stöd genom samtal till kvinnor och män som upplevt våld i nära relationer. Verksamheten är HBT-certifierad, vilket betyder att medarbetarna har särskild kunskap om homosexuella, bisexuella och trans personer. Se Oss är till för barn och unga i åldrarna 4 till 20 år som upplevt våld i nära relation. Verksamheten erbjuder stöd i form av samtal för enskilda eller i grupp enligt en modell som heter Trappan. I samtalen används lek, färg, lera och musik som stöd för samtalet. Mansmottagningen är till för män och kvinnor över 18 år som använder våld. Mansmottagningen erbjuder enskilda samtal eller samtal i grupp. Målsättningen är att bearbeta händelser och hitta alternativ till våldet vid ilska, frustration och känsla av maktlöshet. Stödcenter för unga brottsoffer är ett samarbete mellan Polisen och socialtjänsten i Eskilstuna. Verksamheten vänder sig i första hand till barn och ungdomar upp till 20 år som blivit utsatta för rån, misshandel, olaga hot, ofredande, våldtäkt eller någon annan form av kränkning. Genom Eskilstuna kommun kan kvinnor och män som utsatts för våld i nära relation, med eller utan barn, få tillgång till olika former av skyddade boenden och akutboenden. Särskilda akutboenden finns för missbrukande eller tillfälligt alkohol-/ drogpåverkade kvinnor och män, med eller utan barn, som upplevt våld. Eskilstuna kommun samarbetar med den ideella föreningen Kvinnojouren MOA/Tjejjouren Meja som bland annat erbjuder stödsamtal för flickor och kvinnor som utsatts för våld, samt skyddat boende/akutboende för nyktra kvinnor och deras barn. Läs mer om Eskilstuna kommuns verksamheter och det stöd som finns att få för våldsdrabbade och våldsutövare på eskilstuna.se/vald. Där hittar du kontaktuppgifter till respektive verksamhet. Läs mer om Eskilstuna kommuns jämställdhetsarbete på eskilstuna.se/jamstalld. 7

8 Eskilstuna kommun, Konsult- och Uppdrag 2015