Rutiner för våld i nära relationer

Transkript

1 SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (7) Rutiner för våld i nära relationer Bilaga 3 1. Nya ärenden. När information inkommer till förvaltningen om att en vuxen person blivit utsatt för våld i nära relationer, eller att en person själv ansöker om stöd, ska en utredning av våldet och personens skyddsbehov samt behov av stödinsatser göras av mottagningsgruppen för ekonomiskt bistånd. Finns det behov utifrån missbruk, psykisk ohälsa, funktionsnedsättning eller ålder över 65 år, görs en parallellöverföring efter samtycke, till berörd enhet. 2. Om våld i nära relation kommer fram i ett aktuellt ärende hos enheten för vuxna eller enheten för äldre och funktionsnedsatta, ska utredningen av våldet och personens skyddsbehov göras av enheten för vuxna eller enheten för äldre och funktionsnedsatta. 3. Om våld i nära relation kommer fram i ett aktuellt ärende hos enheten för barn och ungdom ska utredningen av våldet och personens skyddsbehov göras av mottagningsgruppen för ekonomiskt bistånd. 4. I de fall barn under 18 kan ha bevittnat eller upplevt våld i nära relation ska mottagningsgruppen för barn och ungdom alltid göra en förhandsbedömning av om en utredning enligt 11 kap. 1 och 2 SOL ska inledas på barnen.

2 SID 2 (7) Efter att en förhandsbedömning gjorts och det framkommer att personen ansöker om stödinsatser, skall en utredning enligt 11 kap. 1 alltid inledas. Utredningen ska bland annat innefatta: - Personens behov av stöd och akut hjälp - Våldets karaktär och omfattning - Risken för att personen kommer att utsättas av ytterligare våld - Kartläggning av personens nätverk - Bedömning av kvinnans behov av skydd och andra insatser på kort och på lång sikt - Om något barn har bevittnat våldet Se mall för utredning enlig 11 kap.1 SoL.

3 SID 3 (7) Bedömning och utredning i kontakt med en person utsatt för våld i nära relation.(i det följande menas med skrivningen kvinnan den våldsutsatta personen.) Initialt i kontakten med kvinnan görs alltid en aktuell risk- och skyddsbedömning för att ta ställning till är om kvinnan är våldsutsatt och är i behov av akut hjälp. Tänk på att vid en separation ökar risken för våld! Riskbedömning vid separation Har mannen någon gång de senaste 6 månaderna före separationen: Kastat saker mot kvinnan? Knuffat eller slagit kvinnan med öppen hand? Bitit, sparkat eller slagit kvinnan med knuten hand? Hindrat eller förbjudit kvinnan att lämna sin lägenhet? Skadat eventuella barn? Hotat att skada kvinna? Sagt att kvinnan är dum eller inkompetent? Fler än fyra ja= hög risk för våld efter separationen. ( Ekbrand, 2006) Våldets karaktär och omfattning kan kartläggas utifrån följande begrepp: Fysiskt våld Sexuellt våld Psykiskt våld Materiellt våld Ekonomiskt våld Försummelse Glöm inte att ta reda på om barn finns i den familj eller det hem där våldet utövas. Barn som finns i familjer där våld utövas påverkas alltid av våldet, även om de inte är direkt närvarande när våldet utövas. Utredningen mynnar ut i en bedömning av om kvinnan har behov av insats, på kort eller lång sikt.

4 SID 4 (7) Tänk på att utredningen i sig kan innebära en möjlighet för kvinnan att sätta ord på och synliggöra våldet. Dokumentationen kan även vara av stor vikt i ett senare skede vid en eventuell rättegång. Om kvinnan inte vill ha stöd Ställ frågan vid ett senare tillfälle Ge information, helst skriftlig, om det stöd som kvinnan kan erbjudas Kräv inte ett svar omgående, kan finnas behov till eftertanke Ur rättsäkerhets - och bedömningssynpunkt bör det alltid vara två handläggare när vi möter en våldsutsatt. Att som handläggare möta våldsutsatta personer och ta mot deras berättelse kan vara svårt och påfrestande. Se till att ha stöd och avlastning av chefer, kollegor, genom handledning etc.

5 SID 5 (7) Utredning enligt 11 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) Persondata Anledning till utredning Händelser under utredningstiden Utredningsförfarande Social situation Bakgrund Familjesituation Arbete och ekonomi Bostad Hälsa

6 SID 6 (7) Nätverk Kartläggning av våldet Hur kvinnan och mannen träffades (relationshistoria) Fysiskt våld (när började våldet, hur ofta, vem utövar våldet?) Exempel: Kasta saker, knuffa, hålla fast eller släpa, beröva sömn, nypa, slå, ta strypgrepp, sparka, hota med vapen Psykiskt våld Exempel: Verbala kränkningar, förnedring, isolering, kontroll, skambeläggande, metodisk nedtryckning, utpressning eller hot i relation till barnen Sexuellt våld Exempel: Tvingas utföra eller genomlida sexuella aktiviteter som man inte vill ta del av Materiellt våld Exempel: Förstörelse av ägodelar, viktiga papper eller foton Ekonomiskt våld Exempel: Stöld av pengar eller ägodelar, utpressning, kontroll över ekonomin, utnyttjande Försummelse (gäller framförallt äldre kvinnor eller kvinnor med funktionsnedsättning) Exempel: Medvetet felaktig medicinering, bristande hygien, otillräcklig föda, lämna någon utan hjälp och tillsyn långa perioder, försvåra istället för att underlätta Släktens roll för förtrycket.(vilka utgör hot eller stöd) Har eventuella barn utsatts för våld eller bevittnat våld? Hur våldet påverkat kvinnans fysiska och psykiska hälsa Förhållande till alkohol, tabletter eller droger

7 SID 7 (7) Inställning till våldet/relationen (Vad kvinnan uppfattat som det värsta våldet, tidigare uppbrottsförsök, har hon sökt hjälp tidigare och vad ledde det i så fall till, vad känner hon för mannen nu.) Riskbedömning av mannen Frågor har ställts till NN utifrån Hans Ekbrands riskbedömningsmanual. Frågorna rör om mannen utsatt kvinnan för olika former av våld det senaste halvåret innan separationen. Vid fler ja än 4 av 7 så bedöms risken för upprepat våld som stor efter separationen. Bedömning av kvinnans behov av skydd Utifrån riskbedömningen tycks risken för våld efter separation (hög/låg). Klientens uppfattning Övrig frågor för riskbedömning (Sara) Säkerhetsplanering Tidigare behandling och erfarenheter Erbjudna insatser och erfarenheter Sammanfattning och bedömning (Enligt Kista Rinkeby utredningsmodell)