Handlingsplan. Våld i nära relationer 2016/2017

Transkript

1 1 Handlingsplan Våld i nära relationer 2016/2017

2 2 Syfte med handlingsplanen Syftet med handlingsplanen är att säkerställa att insatser ges till våldsutsatta kvinnor, män och barn samt till barn som bevittnat våld i nära relationer. Insatserna ska svara upp mot de krav som socialtjänstlagen ställer på kommunen. Handlingsplanen ska också beskriva vilka kompetenshöjande insatser som planeras för personal inom verksamheter som möter brottsoffer. Handlingsplanen ska förankras i det lokala nätverket och göras känd i de verksamheter som finns representerade i nätverket samt läggas ut på kommunens hemsida. Målsättning Kommunens målsättning för arbetet i samband med våld i nära relationer är: Att ge den som är eller har varit utsatt för våld och hot i en nära relation skydd, stöd och hjälp att förändra sin situation. Att ge barn som bevittnat våld i familjen skydd, stöd och hjälp. Att ge den som utövar eller utövat våld mot närstående stöd och hjälp att förändra sitt beteende. Kommunens ansvar Kommunen har enligt 2 kap 2 Socialtjänstlagen (SoL) det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Enligt 3 kap 1 SoL skall kommunen svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. I 5 kap 11 SoL förtydligas kommunernas ansvar får våldsutsatta och deras barn: Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Lag (2007:225) Socialstyrelsen publicerade 2011 en handbok om socialnämndens ansvar för

3 3 våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. En ny utgåva publicerades Denna utgör ett stöd i handläggningen. Socialtjänsten måste aktivt erbjuda våldsutsatta vuxna och barn insatser akut och på kort och lång sikt med utgångspunkt i behovet av skydd, stöd och hjälp. Enligt det allmänna rådet bör socialnämnden kunna erbjuda stöd och hjälp i form av information och råd, stödsamtal, hjälp till tillfälligt eller stadigvarande boende, ekonomiskt bistånd, stöd i föräldraskap, förmedling av kontakt med frivilligorganisationer och andra aktörer och hjälp vid kontakt med hälso- och sjukvården och andra myndigheter tex polisen och skatteverket. Det är också viktigt att socialtjänsten gör en bedömning av om det föreligger risk för ytterligare våld. Vid denna bedömning bör en standardiserad bedömningsmetod användas. Om ett våldsutsatt barn eller barn som bevittnat våld behöver stöd och hjälp med anledning av våldet, akut eller på kort eller lång sikt, ska socialtjänsten erbjuda barnet insatser med utgångspunkt i barnets olika behov av skydd, råd och stöd och vård och behandling. Socialtjänsten bör också kunna erbjuda barnets föräldrar och andra till barnet närstående råd och stöd utifrån barnets behov. Socialnämnden har att följa de föreskrifter och allmänna råd som Socialstyrelsen utfärdar kring våld i nära relationer. I de föreskrifter som kom2014 skärptes kraven på att handläggare inom socialtjänsten har adekvat utbildning och tillräcklig erfarenhet för uppgiften. Därutöver skall socialnämnden följa länsstyrelsen i Dalarnas läns strategi Mot våld i nära relationer, människohandel för sexuella ändamål och prostitution Definition av och följder av våld Våld i nära relationer Våld i nära relationer inkluderar alla typer av våld som kan förekomma mellan närstående. Det lyfter fram den särställning som just detta våld har ifråga om orsaker, konsekvenser och åtgärder för alla drabbade till skillnad från det våld som sker av till exempel okända förövare på allmän plats. Våld i nära relationer inkluderar alla slags relationer mellan närstående, som heterosexuella par, samkönade par, syskonrelationer, andra familje- och släktrelationer, samt relationer till andra personer som våldsutsatta känner väl. Våld är varje handling riktad mot annan person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från något som den vill. Maktutövning är våldets kärna. Betraktad som en makthandling har våldet ett mål; att påverka andra människor. Psykiskt våld

4 4 Kränkningar med ord och handlingar som riktar sig mot den närståendes person, egendom eller människovärde. Psykiskt våld är också direkt hot om fysiskt våld, dödshot och hot om våldsamma konsekvenser, även indirekt hot om t.ex. självmord, eller hot riktat mot annan närstående, husdjur eller egendom. Begränsning av den närståendes rörelsefrihet i form av isolering och kontrollbeteende, är psykiskt våld. Barn som har bevittnat våld har utsatts för psykiskt våld. Till psykiskt våld räknas även emotionellt våld, där förövaren på olika sätt kränker den andres känslor och där partnern utan orsak ställs till svars för att ha orsakat känsloutbrott. Detta påverkar partnern till att anpassa och begränsa sig. Kontroll av ekonomi och information är också psykiskt våld, där den utsatta får mycket begränsade möjligheter att bestämma själv. Fysiskt våld Varje form av oönskad fysisk beröring och handling som skadar och orsakar fysisk smärta. Exempel på fysiskt våld kan vara knuffar, slag, hålla fast eller släpa, skaka, sparka, nypa, bita, ta strypgrepp eller att tillfoga skada genom att använda tillhyggen eller vapen. Sexuellt våld När någon blir tvingad att delta i eller se på sexuella handlingar mot sin vilja. Sexuellt våld är de handlingar som uppfattas av den närstående som sexuellt kränkande. Materiellt våld Materiellt våld kan vara riktat mot en person och dennes egendom i syfte att hota, skada, skrämma och kränka. Det innebär att slå sönder saker, föremål och inredning i och utanför hemmet. Latent våld Stark ilska och aggressivitet som visar sig genom exempelvis kroppshållning och kroppsuttryck som skapar rädsla och upplevs som hot om våldsamma konsekvenser. Detta formar våldsoffret till att vara till lags. Försummelse Kan innehålla medvetet felaktig medicinering, bristande hygien, otillräcklig föda, bli lämnad utan hjälp och tillsyn i långa perioder. Det kan handla om vanvård och att hindra den utsatte från att uppsöka sjukvård. Hedersrelaterat våld Hedersrelaterat våld och förtryck kan se ut på många olika sätt, men utmärkande är att det är planerat, kollektivt och att hederstänkande har en avgörande roll. Förtrycket sker i patriarkala system och handlar till största delen om kontroll av flickors och kvinnors sexualitet, där handlingar ses som symboler för släktens heder. Våldet kan ta sig uttryck såväl psykiskt som fysiskt, sexuellt och socialt. Ungdomar kan utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck pga sin sexuella läggning. Särskilt utsatta eller sårbara grupper Äldre kvinnor

5 5 Äldre kvinnor kan ha misshandlats under ett långt äktenskap, och för många äldre kvinnor är det särskilt svårt och skamligt att skiljas. Många är också ekonomiskt beroende av sin man. Unga kvinnor Unga kvinnor riskerar att bli utsatta för våld och sexuellt våld i t.ex. en ny relation eller under en graviditet. Flickor med osynliga funktionshinder kan vara extra utsatta. Flickorna kan vara benägna att lägga ansvaret på sig själva för att de blivit utsatta. Kvinnor med invandrarbakgrund Kvinnor som kommer till Sverige som invandrare, t.ex. som flyktingar eller för att gifta sig och som utsätts för våld är extra sårbara. Bristande språkkunskaper och avsaknad av släkt och vänner försvårar, liksom att kvinnan kanske inte känner till vilka rättigheter hon har och dessutom kan vara rädd för myndigheterna. Kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck Flickor och kvinnor som utsätts för hedersrelaterad maktutövning, våld och förtryck står under familjens, släktens kontroll. Hennes vardagsliv är starkt begränsat, och våldet är ett straff för att flickan bryter mot normerna. Enbart ett rykte kan vara förödande för flickan. Det är ett stort steg för kvinnor som lever under dessa förhållanden att söka hjälp, och kan vara förenat med stora risker. Kvinnor och män i samkönade relationer Maktstrategier finns även i samkönade relationer, d.v.s. förövaren av våld strävar efter makt och kontroll över sin partner, oavsett kön. När våld förekommer inom samkönade relationer följer det i stort sett samma mönster som i övriga nära relationer. Däremot finns det omständigheter som ytterligare kan försvåra situationen för offret. Homo-bi- och transsexuella kvinnor och män lever fortfarande under mer eller mindre hot att diskrimineras, göras osynliga och utsättas för trakasserier och våld av omgivningen. Och oförståelsen är ofta stor inför att man kan utsättas för partnervåld även i en samkönad relation. Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor med fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsnedsättningar är extra sårbara, eftersom de oftast står i starkare beroendeställning. Förutom att kvinnorna utsätts för samma typ av våld som andra kvinnor, kan övergreppen mot kvinnor med funktionsnedsättning handla om medveten felmedicinering eller underlåtenhet att vårda, att förövaren drar undan rullstolen eller att någon ställer fram annan mat än den förväntade till en synskadad kvinna. Risken är att beroende och utsatthet ökar i förhållande till hur omfattande funktionshindret är. Funktionsnedsättningen kan också göra att kvinnan har praktiska svårigheter att beskriva vad hon utsatts för och söka hjälp. Hon kan också riskera att inte bli trodd pga sin funktionsnedsättning. Kvinnor med missbruksproblem Bland kvinnor med missbruksproblem har en stor andel blivit utsatta för våld. Dessa kvinnor riskerar också att inte bli sedda eller trodda. Även om våldet synliggörs, riskerar det att ses som våld mellan missbrukare och könsaspekten uppmärksammas inte, då missbruket i stället kommer i fokus. Barn som bevittnat våld/lever med våld i familjen

6 6 Våldet har ofta sin början tidigt i parrelationen, t.ex. när paret väntar sitt första barn. I våldets spår förlorar en del kvinnor självförtroendet som förälder. Drabbas kvinnan dessutom av depression finns det stor risk att hon inte förmår knyta ett tryggt band till barnet. När våld förekommer i familjen är barnen särskilt utsatta och måste noggrant uppmärksammas. Att växa upp i ett hem där barnet bevittnar/upplever våld bedöms idag som psykisk misshandel. En del av barnen utsätts också själva för fysiskt våld. Hemmet, som ska vara en säker och trygg plats blir den plats där rädsla och otrygghet råder för barnet, som oftast inte kan fly eller söka hjälp på egen hand. Barnet är beroende av sina föräldrars omsorg, och blir barnet vittne till våld från pappa mot mamma, blir situationen skam- och skuldfylld och traumatiserande för barnet. Barn som bevittnat våld i en nära relation, som lever med våld i familjen, har högre risk att utveckla ohälsa och emotionella och beteendemässiga problem både som barn och vuxna. Utgångspunkter för arbetet mot våld i nära relationer Enhetschef Yvonne Jacobsson Arons, IFO och folkhälsoplanerare Torben Stenberg startade i januari 2013 ett lokalt nätverk för att arbeta med frågor kring Våld i nära relationer i Gagnefs kommun. Nätverket består idag av cirka femton personer som representerar olika verksamheter inom kommunens organisation, primärvården, öppenpsykiatrin, familjerådgivningen, Familjens Hus, diakonin och Brottsofferjouren. Nätverket träffas alltsedan 2013 vid fyra tillfällen/år. Träffarna har innehållit olika utbildningsinslag med filmvisning och representanter från bla polisen, kvinnojouren, länsstyrelsen, frivården och Brottsofferjouren har bjudits in och beskrivit sitt arbete kring våld i nära relationer. Syftet med nätverket är att samla resurser, att höja kunskapsnivån kring dessa frågor, att hitta strategier för förebyggande arbete och att öka samverkan för att kunna ge brottsoffer och utövare av våld ett gott stöd, både i den akuta situationen och i fasen därefter. Samverkan Samverkan mellan olika kommunala verksamheter, primärvård och psykiatri samt frivilliga organisationer har som mål att skapa naturliga kontaktvägar mellan dessa verksamheter, klargöra ansvarsområden och uppgifter samt öka samsynen. Enligt rapport från Sveriges Kommuner och Landsting har det framkommit från berörda aktörer att en fungerande samverkan är den viktigaste framgångsfaktorn i arbetet med våld i nära relationer. Vad har hänt under 2014/2015? genomförde nätverket en utbildningsdag för all personal inom Gagnefs

7 7 kommun och primärvård samt öppenpsykiatrin vid vårdcentralen med Josefin Grände om vad är våld?, våldets omfattning, konsekvenser och att ställa frågor om våldsutsatthet. Cirka 120 personer deltog. From screenar vuxenenheten inom IFO alla nybesök med Freda kortfrågor kring våld. Det är en standardiserad bedömningsmetod som Socialstyrelsen tagit fram för att identifiera och upptäcka män och kvinnor samt barn, som är eller varit utsatta för våld. Socialförvaltningen sökte under våren 2015 medel hos Socialstyrelsen för att erbjuda all personal inom äldreomsorg, hemsjukvård och LSS en webbaserad basutbildning om våld i nära relationer. Förvaltningen beviljades :-. En projektledare anställdes under perioden , vars uppdrag var att erbjuda all personal en av kvinnofridsakademien framtagen utbildning. All personal, cirka 300 personer, deltog i utbildningen som för varje arbetsgrupp skedde vid två tillfällen under hösten Därutöver har projektledaren tillsammans med en arbetsgrupp tagit fram en handbok för personalen med rutiner för hur man som anställd ska agera i olika situationer där våld förekommer eller misstänks förekomma. En föreläsning genomfördes om Våld och hälsa då forskningsrapporten med samma namn presenteras för ca 45 medarbetare i Gagnefs Kommun. Rapporten genomfördes av Nationellt Centrum för Kvinnofrid, NCK, i Uppsala och bygger på ett stort antal enkäter kring sambandet mellan utsatthet för våld och den fysiska och psykiska hälsan. I samband med föreläsningen presenterades NCK s verksamhet och det stöd som NCK kan erbjuda brottsoffer och professionella. Utvecklingsområden 2016/2017 Under 2016 ska den reviderade handlingsplanen delges alla berörda samverkansorgan inom Gagnefs kommun. När kommunstyrelsen har antagit handlingsplanen ska den delges lokal massmedia. Användningen av screeningsinstrumentet Freda kortfrågor ska utökas att även omfatta biståndshandläggarna inom äldreomsorg och LSS. Information om vilket stöd som kan erbjudas kommuninvånarna ska finnas lätttillgängligt på kommunens hemsida och inom socialtjänstens samtliga verksamheter. Nya utbildningsinsatser kommer att planeras under kommande år utifrån personalgruppernas behov. En målgrupp skulle kunna vara personal inom förskola och skola. Vi ser vikten av att fånga upp fler utsatta barn och erbjuda dem stöd. Socialtjänstens individ- och familjeomsorg ska tillsammans med andra verksamheter utarbeta en rutin för sammanställning av statistik av omfattningen av våld och andra övergrepp riktade mot kvinnor av närstående i kommunen. Dessutom ska omfattningen av barn som bevittnat våld eller utsatts för våld kartläggas regelbundet. Dessutom ska kommunen analysera hur de sociala tjänster som erbjuds svarar mot gruppers och enskildas behov.