Handlingsplan för arbetet mot våld i nära relationer

Transkript

1 Styrdokument Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutat av: Socialnämnd Fastställelsedatum: Ansvarig: Verksamhetschef Revideras: Januari 2015 Följas upp:januari 2015 Handlingsplan för arbetet mot våld i nära relationer Svenljunga kommun 2014 Maja Lundqvist (12)

2 Våld i nära relationer Utbredningen av våld mot kvinnor av närstående och det våldets karaktär, i form av systematiskt våld med syfte att kontrollera kvinnan, är av sådan omfattning att det är betydelsefullt att fokusera på kvinnors utsatthet för våld. Våld i nära relationer utövas alltså oftast av en närstående man mot en kvinna. Denna kunskap har lett till att socialtjänstlagen har skärpts i 5 kap. 11 andra stycke där det står att Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Detta innebär dock inte att våld inte förekommer i samkönade relationer, både mellan två män och två kvinnor, eller i heterosexuella relationer där kvinnan utsätter mannen för våld. Kommunens ansvar för alla som vistas där innebär att erbjuda adekvat hjälp och stöd oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning, ålder, funktionsförmåga. I denna handlingsplan använder jag mig av begrepp utifrån socialstyrelsens skrivelser, och nyckelbegreppen definieras nedan. Våld eller andra övergrepp Med våld eller andra övergrepp avses systematisk misshandel som innefattar en eller flera olika former av våld. Fysiskt våld så som slag, knuffar, fasthållande Psykiskt våld, så som hot, trakasserier, kontroll, utpressning, bristande omvårdnad i form av att t.ex. inte ge medicin till den man vårdar Sexuellt våld, så som våldtäkt, hot om våldtäkt, tvång till sexuella handlingar mot personens vilja Ekonomiskt våld, så som undanhållande av gemensamma tillgångar, ta lån i den andra personens namn utan tillåtelse Materiellt våld, så som att slå sönder möbler/inredning Våldsutsatthet Syftar i handlingsplanen på utsatthet för våld i nära relation. Nära relation Syftar på varje person som en våldsutsatt i det enskilda fallet bedöms ha, eller ha haft, en nära och förtroendefull relation till. Även föräldrar och andra nära släktingar, oavsett kön, innefattas i begreppet. Sammanfattning från kartläggning På socialtjänsten har man kännedom om ett 20-tal våldsutsatta vuxna, ett 20-tal våldsutövare och ett 40-tal barn som bevittnat våld de senaste 12 månaderna. Kartläggningen visar att handläggare/utredare inom alla delar av socialtjänsten kommer i kontakt med våldsutsatta kvinnor, och att det i två av tre fall rör sig om kvinnor som även har andra sårbarhetsfaktorer, så som missbruk, att de är äldre, funktionsnedsatta. Handläggare på ekonomiskt bistånd möter våldsutsatta ur alla särskilt sårbara grupper, och handläggare/utredare på alla delar av socialtjänsten möter våldsutsatta missbrukande kvinnor. Det finns varken uppdaterade rutiner inom verksamheten 1 eller baskompetens inom personalgruppen. I dagsläget arbetar man inte med några standardiserade bedömningsmetoder vilket får som följd att arbetet mot våld i nära relationer riskerar bli godtyckligt, rättosäkert och ojämlikt. Av de våldsutsatta och de våldsutövare som handläggare/utredare har kännedom om de senaste 12 månaderna har endast ett fåtal fått beviljade insatser. Vad som har hänt med resterande, vilket stöd, vilken hjälp och vilka insatser de har haft behov av och vilka de har fått beviljat behöver kartläggas. 1 Under detta projekts gång har en arbetsgrupp tillsatts för att uppdatera och revidera rutinerna. De nya rutinerna ska vara färdigställda och redo att implementeras under våren (12)

3 Handläggare/utredare inom vuxengruppen och omsorgsgruppen skattar generellt sin egen teoretiska och praktiska kunskap inom området som mycket låg relaterat till i vilken mån man kan/vet hur man ska hantera och utreda ärenden kring våld i nära relationer. Handläggare/utredare inom familjegruppen skattar generellt sin egen teoretiska och praktiska kunskap högre än de som handlägger vuxna. Detta har förmodligen bland annat att göra med att man inom familjegruppen använder sig av instrumentet BBIC som innehåller frågor kring våld i nära relationer. Det råder en osäkerhet bland personal kring ansvars- och rollfördelning och samverkan både internt på socialtjänsten och externt med andra verksamheter behöver stärkas och struktureras. Sammantaget kan sägas att socialtjänsten har kännedom om ett litet antal av det totala antalet våldsutsatta och barn som bevittnat våld i kommunen och bör utveckla sitt uppsökande och identifierande arbete. Av de som kommer till socialtjänstens kännedom är det dock få som får beviljade insatser, och arbetet för att förbättra utredningarna och det stöd och den hjälp som erbjuds behöver stärkas. Socialnämndens ansvar Våldsutsatta kvinnor Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. (5 kap. 11 andra stycket SoL) Alla som utsätts för våld eller kränkningar har, efter individuell prövning, rätt att få det stöd och den hjälp de kan behöva. Socialnämnden skall dock särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld kan vara i behov av stöd och hjälp. Att vara eller ha varit utsatt för våld av just en närstående är en omständighet som i många fall minskar benägenheten att berätta och polisanmäla våldet. Socialtjänstens har dock ett ansvar att uppmärksamma att en person som söker hjälp av något slag kan vara utsatt för brott. I fråga om våld mot kvinnor av närstående har vissa grupper lyfts fram som särskilt sårbara. Dessa grupper är kvinnor med funktionsnedsättning, missbruksproblematik, utländsk bakgrund, äldre kvinnor samt kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Även kvinnor i samkönade relationer har lyfts som ett eget problem- och kunskapsområde. Behoven kan variera mycket inom och mellan dessa grupper. Grupperna är inte heller homogena eller att betrakta som statiska. Det som gör dessa grupper särskilt sårbara kan vara faktorer som: Okunnighet om sina rättigheter Heteronormativitet i omgivande samhälle Isolering och ensamhet Starkt beroende av våldsutövaren Socialt och ekonomiskt beroende av närstående eller av samhället Barn som bevittnat våld Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. (5 kap.11 tredje stycket SoL) Nämndens skyldighet att uppmärksamma behov av stöd och hjälp hos alla barn som bevittnat våld av eller mot en närstående vuxen innefattar att utreda och bedöma behov hos enskilda barn och erbjuda insatser. Detta är socialnämndens skyldighet oavsett om vårdnadshavaren till barnet samtycker till det eller inte. Med att ha bevittnat våld eller andra övergrepp avses att barn har sett eller hört den brottsliga gärningen begås. Med närstående 3 (12)

4 vuxen avses förutom barnets föräldrar, t.ex. vuxna syskon, fosterföräldrar eller styvföräldrar, mor- och farföräldrar. Våldsutövare Socialnämnden har ett ansvar för att den som utövar våld erbjuds adekvat stöd och hjälp för att kunna förändra sitt beteende. Detta är dessutom en viktig del i det förebyggande arbetet. Handlingsplanens fokus Socialnämnden bör, för att fullgöra sina skyldigheter enligt 5 kap. 11 SoL sammanställa en handlingsplan med fastställda uppföljningsbara mål för sitt arbete mot våld i nära relationer. Denna handlingsplan är framtagen i enlighet med Socialstyrelsens Allmänna råd SOSFS 2009:22 och är att betrakta som ett stöd i det grundläggande arbetet för år 2014, med ett behov av att uppdatera och utveckla handlingsplanen år Handlingsplanen fokuserar socialtjänstens ansvar och arbete mot våld i nära relationer i Svenljunga kommun. Det är dock ett arbete som skall bedrivas i samverkan med andra myndigheter och aktörer, och handlingsplanen innehåller därför även tvärsektoriella uppdrag. Handlingsplanen fokuserar på ansvarsområdena organisation, kompetens, kvalitet och samverkan. Dessa ansvarsområden är de som omfattats av kartläggning som föregått utformningen av handlingsplanen. Rekommendationer avseende de olika ansvarsområdena är i enlighet med rekommendationerna i Socialstyrelsens VÅLD Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld (2011) Handlingsplanens syfte Denna handlingsplan syftar till att påbörja ett kvalitetsutvecklingsarbete inom socialtjänsten i Svenljunga kommun, både vad gäller kompetens bland ledning och socialsekreterare/utredare och vad gäller deltagandet i existerande samverkansforum i kommunen. Syftet är således att förbättra förutsättningarna för en fungerande verksamhet gällande arbetet mot våld i nära relationer. Uppföljning I och med att detta bör ses som en uppstart för att utveckla arbetet mot våld i nära relationer behöver handlingsplanen följas upp med kort intervall under de första åren. Denna (år 2014) ska revideras efter ett år, det vill säga i början av år Om man vid den revideringen ser att arbetet fortskrider enligt handlingsplanen, kan intervallen förlängas till att revidering ska ske vart annat år. Denna handlingsplan är inte uttömmande och en reviderad handlingsplan bör även innefatta bland annat hur socialtjänsten svarar mot målgruppernas behov, kontroll och uppföljning av externa utförare, informationsspridning och uppsökande verksamhet, införande av standardiserade bedömningsmetoden FREDA samt beskriva hur skyddade personuppgifter ska hanteras. Nya föreskrifter väntas från Socialstyrelsen under våren 2014, och handlingsplanen ska vid uppdatering revideras med hänsyn till de nya föreskrifterna. Det är socialnämndens ansvar att uppföljning och revidering av handlingsplanen sker så som det beskrivs ovan. Att besluta om denna handlingsplan innebär även ett accepterande av detta framtida ansvar. 4 (12)

5 Mål I handlingsplanen används ett antal olika målnivåer ; övergripande mål, långsiktiga mål, områdesmål och vägen dit. Övergripande mål är utgångspunkten för allt arbete mot våld i nära relationer i Svenljunga kommun och fungerar som ledstjärna för det framtida arbetet. De långsiktiga målen fokuserar på socialtjänsten arbete och områdesmål kan förstås som de långsiktiga målen nedbrutna i ansvarsområden. Vägen dit är de konkreta och direkta aktiviteter som krävs för att nå områdesmålen och i förlängningen de långsiktiga och övergripande målen. Vägen dit beskriver vad som ska göras, hur det ska göras, när det ska göras och vem som ansvarar för att det blir gjort. Övergripande mål Det övergripande målet för arbetet mot våld i nära relationer är, i likhet med regeringens jämställdhetspolitiska mål, att våld i nära relationer ska upphöra. Långsiktiga mål för personer som utsätts för våld av närstående, barn som bevittnar våld och våldsutövare Att förvaltningen arbetar på ett sådant sätt så att personer som utsätts för/bevittnar våld vågar, kan och vill kontakta socialtjänsten för att få stöd och hjälp. Att personer som kommer i kontakt med förvaltningen uppmärksammas och erbjuds kvalitativt, professionellt och tryggt stöd. Att personer som utsätts för/bevittnar våld känner sig trygga med de insatser som förvaltningen erbjuder. Att våldsutövare får stöd och hjälp i att komma från sitt destruktiva beteende. 5 (12)

6 Ansvarsområde: Politik och organisering I enlighet med den kommunala självstyrelsen är det upp till varje kommun att bestämma hur arbetet organiseras och hur socialtjänsten är uppbyggd. Kommunen har dock ansvar för att organisera nämndverksamheten så att socialtjänstlagens krav på bl.a. god kvalitet kan uppfyllas. Socialtjänstens roll och organisation behöver analyseras i relation till uppdraget, ansvaret och behoven. Detta för att säkerställa att våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld uppmärksammas inom hela socialtjänsten och får den hjälp och det stöd som de behöver. Socialnämnden har ansvar för att arbetet organisers så att det främjar personalens arbete med metoder som bygger på den bästa tillgängliga kunskapen. Exempelvis gällande hur verksamheter organiseras, personalens kompetensutveckling, vilka utredningsmetoder som ska användas och vilka insatser som kommunen kan erbjuda en våldsutsatt kvinna eller ett barn som bevittnat våld. Områdesmål Att socialnämnden organiserar socialtjänsten på ett sätt som möjliggör ett långsiktigt arbete av hög kvalitet avseende våld i nära relationer. Att handlingsplanen följs upp och revideras år 2015, efter det 1 gång vart annat år. Att socialnämnden prioriterar arbetet mot våld i nära relationer avseende resurser för kompetensutveckling för personal Vägen dit Vad Hur Vem När Förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart arbete mot våld i nära relationer skapas Uppföljning av arbetet inom förvaltningen 3 resurspersoner utses och deras arbete följs kontinuerligt upp och stöds Socialnämnd Ledning (SLG) Årligen Januari 2014 Kvalitetsutvecklingen på socialtjänsten är kontinuerlig Handlingsplanen följs upp och revideras Omfattningen i kommunen av våld eller andra övergrepp mot kvinnor av närstående kartläggs regelbundet Omfattningen i kommunen av barn som bevittnat våld kartläggs regelbundet Socialnämnden Januari Sedan vart annat år Vart annat år Vart annat år 6 (12)

7 Ansvarsområde: Kvalitet Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. När socialnämnden får kännedom om att ett barn kan ha bevittnat våld bör nämnden skyndsamt göra en förhandsbedömning av om en utredning ska inledas. Socialtjänsten bör sträva efter att införa en standardiserad bedömningsmetod för att kvalitetsutveckla sitt arbete mot våld i nära relationer och för att säkerställa att våldsutsatta och barn som bevittnat våld får rättssäkert och jämlikt stöd och hjälp av hög kvalitet. Standardiserade bedömningsmetoder är baserade på forskning och beprövad erfarenhet. De skall vara prövade för relevans, tillförlitlighet och innehålla instruktioner för användning. Kvalitetsbegreppet i socialtjänstlagen omfattar socialtjänstens verksamhet på alla nivåer strukturinriktade, allmänt inriktade och individinriktade insatser. Kvaliteten i verksamheten ska fortlöpande och systematiskt utvecklas och säkras. En förutsättning för att kunna utveckla och bedöma kvaliteten i verksamheten är att kunskapen systematiskt dokumenteras. Områdesmål Att förvaltningen arbetar utifrån kvalitetsledningssystemet Att det finns aktuella, uppdaterade och implementerade rutiner för verksamheten. Att alla utredningar av ärenden som gäller våld i nära relationer görs i enlighet med rutiner och dokumenteras i datasystemet. Att fler som söker stöd och hjälp, både vuxna och barn, får rätt insatser av god kvalitet Vägen dit Vad Hur Vem När Aktuella rutiner för hur socialtjänstens personal ska agera: - vid indikationer på att en person utsätts för våld av närstående, på att ett barn bevittnat våld samt på att en person utövar våld mot närstående - i akuta situationer - i ej akuta situationer - vid utredning och bedömning Skriftliga rutiner tas fram. Resurspersoner och projektledare. Beslutas på ledningsnivå. Tas fram hösten Beslutas januari 2014 Implementera rutiner i personalgruppen På APT Resurspersoner Våren (12)

8 Handläggning och utredning görs och dokumenteras enligt utredningsmall Alla handläggare använder systemet Pulsen Combine på ett korrekt sätt Anna Henriksson informerar samordnare, som i sin tur informerar på APT Våren 2014 Kvaliteten på socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer bibehålls Nyanställda informeras vid introduktionen om socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer, de rutiner, handläggningsstöd och resurspersoner som finns att tillgå. Ledning (SLG) skriver in i introduktionspaket Våren 2014 Påbörja ett arbete utifrån standardiserade bedömningsmetoder Anmäl intresse och påbörja utbildning och implementering av FREDA Ledning (SLG), resurspersoner, samordnare Hösten 2014 Säkerställa att alla insatser för våldsutsatta, barn som bevittnat våld och våldsutövare är av god kvalitet och svarar mot målgruppernas behov Kartlägga vilka insatser som finns att tillgå i dagsläget och hur de svarar mot målgruppernas behov Resurspersoner Under (12)

9 Ansvarsområde: Kompetens/Utbildning All personal som arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden enligt socialtjänstlagen bör ha teoretiska kunskaper inom området våld eller andra övergrepp av eller mot närstående samt förmåga att praktiskt kunna tillämpa dessa kunskaper (SOSFS 2009: 22) Våldsutsatta kvinnor kan komma i kontakt med olika delar av socialtjänsten och det är därför viktigt att det finns kompetens inom hela socialtjänsten hos den personal som kan tänkas möta våldsutsatta. Detta inkluderar äldreomsorg och verksamheter för funktionsnedsatta personer. Socialnämnden har ansvar för att det finns personal med lämplig utbildning och erfarenhet för att utföra socialtjänstens uppgifter. Nämnden har även ansvar för att se till att personalen har tillräcklig kompetens för det arbete den ska utföra samt för att ge personalen förutsättningar för kompetensutvecklingar som svarar mot verksamhetens behov. Personalens kunskap är avgörande för att socialtjänsten ska kunna upptäcka och förstå våldsproblem och att på ett respektfullt sätt ta upp frågor om våld med de berörda. Även personal som arbetar på äldreboende, inom hemtjänsten, dagverksamheter m.fl. bör regelbundet får kompetensutveckling om våld eller andra övergrepp av eller mot närstående. Personal som handlägger ärenden som avser barn och unga bör ha socionomexamen och minst ett års yrkeserfarenhet inom socialt arbete. Områdesmål Att alla handläggare på socialtjänsten har genomgått grundläggande utbildning inom våld i nära relationer. Att resurspersonerna har en utvidgad kunskap inom våld i nära relationer. Att alla handläggare på socialtjänsten vågar fråga om våld i nära relation i mötet med klienter. Att våld i nära relationer är ett återkommande inslag i diskussionen kring socialtjänstens ansvar i kommunen Vägen dit Vad Hur Vem När Baskompetens i personalgruppen Hela personalen (inklusive ledning) genomgår grundutbildning inom våld in nära relation Ledning (SLG) Våren 2014 Spetskompetens i personalgruppen Resurspersonerna deltar i fördjupad kompetensutveckling Ledning (SLG) Våren (12)

10 Våldsutsatta upptäcks/våga fråga Alla handläggare/utredare frågar om våld i mötet med klienter Ledning (SLG) och resurspersoner Under 2014 Kompetensen lever Som stående punkt på APT Resurspersonen har ordet. Ledning (SLG), samordnare, resurspersoner Under (12)

11 Ansvarsområde: Samverkan Våld i nära relationer är ett mångsidigt problem och kräver samverkan mellan många myndigheter. Med samverkan menas de aktiviteter som olika myndigheter måste bedriva gemensamt inom området. Det betyder att tillföra sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man har att gemensamt utföra. Socialnämnden bör i sin verksamhet som rör våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld fastställa på vilka områden det finns behov av att samverka så väl externt som internt, både på en övergripande nivå och i enskilda ärenden. Samverkan är nödvändig för att komma i kontakt med våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och personer som utövar våld samt för att ge dem det stöd och den hjälp som de har rätt till. Samverkan fungerar både som en kvalitetsutveckling för kommunens arbete mot våld i nära relationer och som en kompetenshöjning för personal inom socialtjänsten. Områdesmål Socialtjänsten har en kontinuerlig och välfungerande samverkan med övriga aktörer som möter våldsutsatta personer, barn som bevittnat våld och våldsutövare i sin verksamhet. Ansvarsfördelningen mellan socialtjänsten och övriga aktörer i kommunen är skriftlig och tydlig för alla inblandade. Samverkan mellan de olika delarna inom socialtjänsten är välfungerade och följs upp kontinuerligt. Ansvarsfördelningen inom socialtjänsten är skriftlig och tydlig för alla inblandade. Vägen dit Vad Hur Vem När Samverkan med kvinnojouren i Mark Kvinnojouren i Mark bjuds in till socialtjänstens APT Resurspersonerna i dialog med gruppsamordnarna En (1) gång per termin. Start våren 2014 Representanter från socialtjänsten i Svenljunga deltar i samverkansträffar med kvinnojouren, socialtjänsten i Mark och socialtjänsten i Tranemo. Återkopplar till personalgruppen på APT. Resurspersonerna tar kontakt med kvinnojouren Vid inplanerade möten. Start våren 2014 Samverkan med Utväg Hela personalgruppen deltar vid studiebesök Ledning (SLG) Våren (12) Två gånger per termin.

12 Underlätta för våldsutsatta att få permanent boende Skriftliga rutiner för intern samverkan och ansvarsfördelning mellan de olika delarna inom socialtjänsten. Resurspersonerna fungerar som kontaktpersoner, deltar vid Utvägs kontaktpersonträffa s, återkopplar till personalgruppen på APT Diskutera förtursregler och förtursblankett med SvenBo Interna samverkansdokument upprättas och inkluderas i det skriftliga handläggningsstödet. Resurspersonerna Start våren 2014 Resurspersoner Våren 2014 Ledning (SLG) Våren 2014 Skriftliga rutiner för extern samverkan och ansvarsfördelning mellan socialtjänsten, skolan, vården och polisen. Ett externt samverkansavtal upprättas, som inkluderar hantering av sekretessbelagda uppgifter Ledning (SLG) och representanter från berörda verksamheter Hösten (12)