Handlingsplan mot våld i nära relationer

Transkript

1 1(18) Robert Hagström Antagen i förvaltningsledningen Handlingsplan mot våld i nära relationer Postadress: Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: Fax: Org.nr: E-post: kommunen@vargarda.se Hemsida:

2 2(18) Innehåll 1 Inledning Begrepp Våld i nära relation Våld i samkönade relationer Barn som bevittnat våld Barn som lever med våld Socialtjänstens ansvar Våld i nära relationer Våld mot kvinnor i nära relationer Våldets olika uttryck och konsekvenser Särskilt utsatta grupper Barnen Män som utövar våld Stödinsatser i Vårgårda kommun Fråga om våld Handlingsplan Övergripande mål Kvalitet och uppföljning Mål Uppsökande och förebyggande arbete Mål Samverkan Mål Säkerhet Mål Dokumentation och handläggning Mål Barnets behov Mål Insatser Mål Familjerätt Mål Bilaga 1 Målmatris...16

3 3(18) 1 Inledning Handlingsplanen anger hur kommunens ska arbeta för att förebygga och motverka våld i nära relationer samt mål för att utveckla och kvalitetssäkra det arbete som bedrivs i enlighet med Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2009:22). Planen bygger på det mål som kommunfullmäktige fattade 2011 Information och ökad kunskap kring könsrelaterat våld som drabbar både män och kvinnor. 1 Det är viktigt att varje verksamhet utformar egna handlingsrutiner för det konkreta arbetet. I regeringens proposition konstateras att mäns våld mot kvinnor är ett omfattande samhällsproblem som berör många. Det är fråga om allvarlig brottslighet, det är också ett hälsoproblem, med omfattande fysiska och psykiska konsekvenser för såväl kvinnan som hennes barn. Världshälsoorganisationen (WHO) har sedan år 2002 klassificerat mäns våld mot kvinnor som en folkhälsofråga. Som samhällsproblem betraktat är det våld som riktas mot närstående kvinnor betydligt större än det våld som kvinnor eller män utövar mot närstående män (Socialstyrelsen 2011). 1.1 Begrepp Våld i nära relation När ordet våld används avses definitionen i Per Isdals bok Meningen med våld ; Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra det den vill. Isdals definition täcker in alla former av övergrepp när det gäller våld i nära relationer som t.ex. fysiska, psykiska, verbala, sexuella, ekonomiska, materiella och själsliga övergrepp samt försummelse. Begreppet omfattar även kvinnors våld mot män och våld i samkönade relationer. Utgångspunkten för om någon ska betraktas som närstående eller inte är om det finns en nära och förtroendefull relation mellan den som utövat våldet och den som utsatts för brottet. Bedömningen av vem som kan betraktas som närstående ska göras utifrån familje- och levnadsförhållanden i det enskilda fallet (prop. 2006/07:38 s.46) Våld i samkönade relationer I handlingsplanen jämställs våld i samkönade relationer med mäns våld mot kvinnor då det omfattar samma problematik och ger samma konsekvenser Barn som bevittnat våld Definitionen avser barn under 18 år (Artikel 1 Konventionen om barnets rättigheter) Barn som lever med våld I dokumentet används begreppet för att beskriva de barn som både kan ha bevittnat våld och/eller själva utsatts för våld i nära relation. 1 KF )

4 4(18) 2 Socialtjänstens ansvar Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att alla som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Det ansvaret omfattar också de män och kvinnor som utövar våld. Socialtjänsten har ansvar för att ta ett helhetsgrepp och se till att hela familjen får den hjälp och det stöd som respektive person behöver (prop. 2006/07:38 s. 25). I socialtjänstlagens 5 kap 11 regleras socialtjänstens särskilda ansvar för följande grupper; Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsätts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Bestämmelsen omfattar samtliga brottsoffer, oavsett ålder och kön. Män kan liksom pojkar vara offer för våld av närstående, och socialtjänstens ansvar omfattar även dem (prop. 2006/07:38 s. 10). Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Begreppet kvinna är inte avgränsat nedåt i ålder, utan omfattar även unga kvinnor under 18 år. Våld kan utövas i situationer där en flicka betraktas som kvinna, t.ex. hedersrelaterad brottslighet (prop. 2006/07:38 s. 31). Socialnämnden ska kunna erbjuda hjälpinsatser av olika slag på ett tidigt stadium till en kvinna som behöver det. Det finns inget krav på att den som har utövat våldet ska vara dömd eller ens polisanmäld för något brott (prop. 2006/07:38 s. 27). Det är kvinnans egen upplevelse av det som inträffat som är avgörande. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. Skyldigheten innefattar att utreda och bedöma behov hos enskilda barn, oavsett om vårdnadshavaren till barnet samtycker till detta eller inte, och att erbjuda det insatser. Till barnets rättigheter hör att få göra sin röst hörd och att ge sitt perspektiv på den situation hon eller han befinner sig i. Med att ha bevittnat våld eller andra övergrepp avses i bestämmelsen att ett barn t.ex. har sett eller hört den brottsliga gärningen begås. Med barn avses person under 18 år (prop. 2006/07:38 s. 29 och prop. Barn som bevittnat våld 2005/06:166 s. 16). Med en närstående vuxen till ett barn avses förutom barnets föräldrar, vuxna syskon, fosterföräldrar eller styvföräldrar, även personer som inte direkt ingår i den närmaste familjen, som t.ex. mor- och farföräldrar, mostrar och fastrar (prop. 2006/07:38 s. 31). Kommunen har skyldighet att sörja för att föräldrar under sakkunnig ledning kan erbjudas samarbetssamtal i syfte att nå enighet i frågor rörande vårdnad, boende och umgänge (5 kap. 3 SoL). När separerade föräldrar behöver hjälp att hantera svårigheter, problem och konflikter i sitt föräldraskap kan samarbetssamtal vara en väg att gemensamt komma fram till vad som är bäst för barnet. Samarbetssamtal är frivilliga för föräldrarna. En viktig

5 5(18) förutsättning vid samarbetssamtal är att känna till om det förekommit våld eller kränkningar. Detta är betydelsefullt bl.a. för att kunna ta ställning till om det är lämpligt att genomföra samarbetssamtal (Socialstyrelsen, 2011).

6 6(18) 3 Våld i nära relationer 3.1 Våld mot kvinnor i nära relationer Den vanligaste formen av våld i nära relationer utövas av en man mot en kvinna som han har eller har haft ett förhållande med. När det gäller polisanmälda fall år 2009 var över 90 procent av de misstänkta gärningspersonerna män. Våldet förekommer även i samkönade relationer samt av kvinnor mot män i heterosexuella relationer (Länsstyrelsen). Enligt Brottsförebyggande rådets statistik från 2010 polisanmäldes fall av misshandel av kvinnor över 15 år och i av fallen var kvinnan i en nära relation med förövaren. Dessutom anmäldes fall av grov kvinnofridskränkning. En stor andel våldsutsatta anmäler dock aldrig de övergrepp som de utsatts för i den nära relationen, vilket innebär att mörkertalet är stort. Omkring 80 procent av våldet mot kvinnor i nära relationer kommer aldrig till polisens kännedom. Våld mot kvinnor av närstående, i synnerhet en manlig partner eller f.d. partner, har uppmärksammats som en särskild form av utsatthet (prop. Kvinnofrid 1997/98:55 s. 76). Olika beroendeförhållanden gör kvinnan särskilt utsatt t.ex. om kvinnan och partnern har barn tillsammans, ekonomi, omsorgsbehov hos en kvinna med funktionsnedsättning, tillgång till droger för en kvinna i missbruk eller möjligheten att stanna i Sverige för en kvinna vars uppehållstillstånd har anknytning som grund (Socialstyrelsen, 2011) Våldets olika uttryck och konsekvenser Mäns våld mot närstående kvinnor är ofta systematiskt och kontinuerligt. Kvinnorna försätts i en beroendeställning av männen som kan intensifiera våldet då kvinnan försöker att lämna mannen (Socialstyrelsen 2011). Våld i nära relationer kan ta sig uttryck i form av fysiskt våld som knuffar, sparkar och slag och/eller olika former av sexuella, psykiska och materiella övergrepp. De kränkningar, försök till isolering och psykologisk nedbrytning som de psykiska övergreppen innebär upplevs av många som svårast att värja sig mot. Det sexuella våldet, vilket exempelvis kan innebära att utsättas för våldtäkt eller att tvingas utföra sexuella handlingar, är en kränkning som omgärdas av tystnad och tabu. Parallellt med dessa olika former av våld förekommer även hot mot den utsatta själv eller andra närstående samt attacker mot barn och husdjur (SOU 2006:65). Att leva i en relation med övergrepp kan medföra såväl korta som långvariga psykiska besvär. Depression och ångeststörningar är vanliga symtom. Våldsutsatta kan drabbas av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Det karaktäriseras av att man ständigt återupplever våldshändelser, av känslomässig avtrubbning och tillbakadragande. Påträngande tankar och minnen, mardrömmar, ångest, ökad vaksamhet, självförebråelser, försämrad självkänsla, irritabilitet och koncentrationssvårigheter hör också till bilden. Självmordstankar och självmordsförsök förekommer. Sömn- och ätstörningar kan också vara reaktioner på våld och övergrepp, liksom minnesstörningar, störd tidsuppfattning, förvirring och svårigheter att fatta egna beslut. Våldet kan även medföra sociala konsekvenser för kvinnan,

7 7(18) t.ex. om hon måste flytta till annan ort och därigenom förlorar kontakt med släkt och vänner (Socialstyrelsen 2011) Särskilt utsatta grupper I fråga om våld mot kvinnor av närstående har vissa grupper lyfts fram som särskilt sårbara (prop. 2006/07:38 s. 16 ). Det är kvinnor med funktionsnedsättning, missbruksproblematik, utländsk bakgrund, äldre kvinnor samt kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Dessa kvinnor kan sägas vara dubbelt diskriminerade. Dels diskrimineras de utifrån kön, dels utifrån faktorer som missbruk, funktionshinder, psykisk sjukdom och etnicitet. Det ska dock framhållas att det inte är några homogena grupper. Kvinnor med missbruksproblem Kvinnor med missbruksproblem befinner sig i en livssituation som ökar risken för att utsättas för våld och de kan ha svårare att få hjälp jämfört med andra våldsutsatta kvinnor. Kvinnor med missbruksproblem är inte någon homogen grupp, de finns i alla samhällsklasser och missbruket omfattar alkohol, narkotika och läkemedel liksom blandmissbruk. Gemensamt för dessa kvinnor är att de ofta har låg självkänsla tillsammans med känslor av skam och skuld, vilket inte sällan förstärks av omgivningens attityder och bemötande. En våldsutsatt kvinna med missbruksproblematik kan på flera sätt vara extra beroende av den som utsätter henne för våld, t.ex. för tillgång till droger och boende. Missbruket kan också vara ett sätt för att stå ut med övergreppen ( prop. 2006/07.38, Socialstyrelsen 2011). Äldre kvinnor Våld mot äldre kvinnor som begås av närstående är till stora delar ett dolt problem. Vissa våldsutsatta äldre kvinnor har ett omfattande beroende av sin omgivning för det dagliga livet, vilket gör dem extra sårbara. När beroendet av hjälp ökar för att klara vardagen ökar risken för våld och övergrepp. Det är inte alltid lätt att känna igen tecken på våld mot en äldre kvinna, eftersom vissa skador, som ben- och armbrott och blåmärken, kan tolkas som uttryck för normalt åldrande eller som symtom på sjukdom, i stället för att sättas i samband med utsatthet för våld. För en kvinna med t.ex. demens kan det dessutom vara svårt att alls berätta eller förmedla till sin omgivning vad hon varit med om (prop. 2006/07:38 s. 19, Socialstyrelsen 2011). Kvinnor med funktionshinder Risken för beroende och utsatthet ökar med en funktionsnedsättning. Ju mer omfattande funktionsnedsättningar en kvinna har, desto större blir hennes beroende. Handikappombudsmannen betonar kommunernas dubbla ansvar, dels för att ge stöd till kvinnor som utsätts för våld dels för att planera för sina insatser för personer med psykiska och fysiska funktionshinder (prop. 2006/07:38). Kvinnor med utländsk bakgrund En del kvinnor med utländsk bakgrund har begränsad förmåga att uttrycka sig på svenska och/eller bristande kunskaper om vilken hjälp de kan få och vart de kan vända sig. Deras sociala nätverk kan vara begränsat. Om kvinnor med utländsk bakgrund saknar permanent uppehållstillstånd kan de

8 8(18) tveka att ta kontakt med socialtjänsten på grund av rädsla för att förlora sitt tillfälliga uppehållstillstånd (prop. 2006/07:38 s. 17, Socialstyrelsen 2011). Hedersrelaterat våld Det finns ingen enhetlig och vedertagen definition av hedersrelaterat våld och förtryck. Socialstyrelsen och länsstyrelserna har beskrivit våld som hedersrelaterat när det är planerat, kollektivt sanktionerat och beslutat, i vissa fall kollektivt utövat, och motiverat av föreställningar om en familjs/släkts heder och sociala överlevnad. Ett hederstänkande spelar en avgörande roll, dvs. att kvinnors kyskhet anses vara av grundläggande betydelse för familjens heder. Det är framför allt flickor och unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld, men även vuxna kvinnor samt män (Socialstyrelsen 2011). 3.2 Barnen Barn som lever i en våldsmiljö riskerar att fara illa och deras psykiska hälsa riskerar att skadas både av våld som riktas mot dem och våld mot närstående som de tvingas bevittna. Det finns idag omfattande kunskap om att bevittnandet av våldet kan innebära ett trauma i sig självt, med allvarliga konsekvenser för barnets anknytning, och en flerfaldigt ökad risk för psykisk ohälsa. Att som barn ha bevittnat våld inom familjen kan medföra långvariga och psykiska problem av olika slag. Tio procent av alla barn bedöms enligt internationella studier ha upplevt våld i hemmet. Såväl internationella som nationella undersökningar visar att det är större risk för att barn som lever i familjer där misshandel förekommer själva blir utsatta för fysisk misshandel. Det kan vara fråga om våld från såväl den förälder som är våldsam mot den andra som från den förälder som är utsatt (Socialstyrelsen 2011). Barnet har i regel starka positiva känslor gentemot båda föräldrarna och kan vara rädd för att behöva ta ställning för eller emot någon av föräldrarna när det förekommer våld. Barnet kan också känna ilska eller hat mot den förälder som utövar våld. Samtidigt kan det finnas besvikelse på eller ilska mot den utsatta föräldern för att hon eller han inte gör något åt situationen. Barnet tycker ofta synd om båda föräldrarna och känner en stor oro för vad som ska hända med mamma eller pappa (Socialstyrelsen 2011). Av utredningen Att ta ansvar för sina handlingar (SOU 2006:65) framgår att barn till våldsutsatta kvinnor ofta har samma symtom som barn som far illa av andra orsaker medan en del barn inte visar några symtom. Åldern kan spela roll för om symtom överhuvudtaget blir synliga och på vilka sätt de i så fall kommer till uttryck. Små barn tenderar att få somatiska symtom, medan äldre barn ofta utvecklar ett eller flera specifika symtom. Symtombilden är emellertid komplex och avhängig en mängd olika faktorer. Enligt utredningen kan barnen drabbas av t.ex. svåra hälsoproblem men även av långvariga psykiska problem, koncentrationssvårigheter samt skolsvårigheter och genomsnittligt sämre skolresultat. Barnen kan också känna en oro för att det allra värsta skall hända att mamma skall dö. Vissa av barnen kan utveckla problem eller symtom som tillsammans utgör posttraumatiskt stressyndrom.

9 9(18) 3.3 Män som utövar våld Socialtjänsten har ansvar för att ta ett helhetsgrepp när det gäller frågan om våld mot kvinnor i nära relationer och se till att hela familjen får den hjälp och det stöd som respektive person behöver (prop. 2006/07:38 s. 23 f). För att motverka mäns våld mot kvinnor är det viktigt att rikta insatser inte enbart mot män som redan utövar sådant våld, utan även mot män som riskerar att göra det. Förebyggande arbete är viktigt också för att förhindra att mannen utövar våld i en ny relation. En våldsutsatt kvinna kan dessutom vara mer motiverad att söka och acceptera hjälp att förändra sin situation om hon vet att också mannen erbjuds hjälp. Om mannen är förälder är det viktigt att få honom att inse att hans våldshandlingar också drabbar barnen. Inser han det och upphör med våldet kan han bidra till barnets välmående och hälsa. Det kan dessutom vara ett led i att förhindra att även nästa generation utövar våld i nära relationer (prop. 2006/07:38 s. 23 f). När socialtjänsten får kontakt med en våldsutsatt kvinna är det angeläget att försöka få till stånd en dialog med mannen och erbjuda denne samtal. I samtal kan information ges om vilka behandlingar som kan erbjudas (Socialstyrelsen 2011).

10 10(18) 4 Stödinsatser i Vårgårda kommun Kvinnor utsatta för våld och deras barn kan vid behov erbjudas tillfälligt boende Råd- och stöd samtal både enskilt och i grupp för samtliga berörda, delvis med stöd av Utväg Familjerådgivning Bistånd enligt SoL 2 i form av tex kontaktperson och/eller familjepedagog Råd och stöd i myndighetskontakter och att söka boende 2 Socialtjänstlagen

11 11(18) 5 Fråga om våld För att socialtjänsten i högre grad ska kunna identifiera våld i nära relationer är det grundläggande att personalen vågar se och fråga om detta. Genom att frågor ställs om eventuellt våld ges berörda en möjlighet att berätta om en utsatthet som annars riskerar att förbli okänd för socialtjänsten. Frågor om våld kan avdramatiseras genom att personalen framhåller att våld är ett vanligt problem och att man brukar ställa frågor om våld. Genom att fråga signalerar myndigheten också tydligt att våld i nära relationer inte är acceptabelt. En positiv effekt av att fråga är att personalens medvetenhet om kvinnors våldsutsatthet ökar. Nedan ges några exempel på frågor; Jag vet inte om det är ett problem för dig, men många av dem jag träffar i mitt arbete har upplevt våld i sina relationer. Jag har därför börjat fråga alla rutinmässigt om detta. Har du blivit utsatt för våld av någon i din familj? Eftersom många av de kvinnor jag träffar i mitt arbete lever med någon som skadar eller hotar dem, frågar jag alla om övergrepp. (Socialstyrelsen 2011).

12 12(18) 6 Handlingsplan Handlingsplanen anger hur kommunens ska arbeta för att förebygga och motverka våld i nära relationer samt mål för att utveckla och kvalitetssäkra det arbete som bedrivs. Den bygger på gällande lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd. 6.1 Övergripande mål en större andel som utsätts för våld i nära relation ska få det stöd och den hjälp som de behöver en större andel barn som lever med våld får det stöd och den hjälp som de behöver samt att en större andel personer som utövar eller riskerar att utöva våld söker och får det stöd och den hjälp som de behöver 6.2 Kvalitet och uppföljning För att utveckla och bedöma kvaliteten i verksamheten avseende stöd och hjälp till de som utsätt för våld i nära relation, barn som bevittnat våld och våldsutövare ska socialtjänsten ha rutiner för fortlöpande dokumentation, kartläggning och analys av behov samt uppföljningsbara mål. Socialtjänsten ska följa upp och utvärdera den verksamhet som bedrivs utifrån en särskild modell för uppföljning Mål Bilda en styrgrupp med övergripande ansvar för arbetet med våld i nära relation, med uppdrag att styra och leda arbetet med våld i nära relation. Upprätta en samordnartjänst med uppdrag att arbeta med kompetensstöd, verksamhetsutveckling samt samverkansrutiner. Bilda en tvärsektoriell arbetsgrupp som syftar till att samla kompetens, driva och utveckla frågor som rör våld i nära relationer. Årlig kartläggning inom utredningsenheten av förekomsten av våld i nära relationer i enskilda ärenden. Utarbeta metoder för utvärdering och analys av utförda insatser. Upprätta en utbildningsplan för kompetensutveckling inom våld i nära relation Uppsökande och förebyggande arbete Socialtjänsten ska på olika sätt informera om vilket stöd som finns i kommunen för våldsutsatta, barn som bevittnat och/eller blir utsatta våld och våldsutövare. Den skriftliga informationen ska finnas tillgänglig på ett flertal språk. Socialtjänsten ska bedriva ett uppsökande arbete för våldsutsatta och barn som utsätts och/eller bevittnat våld. 3 Avser kompetensutveckling på olika nivåer och för kommunens olika verksamheter

13 13(18) Mål Utforma informationsmaterial riktat till målgruppen äldre kvinnor. Utforma informationsmaterial riktat kvinnor med funktionshinder. Utforma informationsmaterial riktat till personer som utövar våld. Förbättra och förtydliga informationen på hemsidan Utforma informationsmaterial som är anpassat till barn i olika åldersgrupper. Sprida information till allmänheten genom att anordna informationstillfällen och via media. Utarbeta verksamhetsrutiner för att ställa frågor om förekomsten av våld i nära relationer. 6.4 Samverkan Det ska finnas rutiner för samverkan med berörda verksamheter både inom och utanför kommunen Mål Utarbeta skriftliga interna samverkansrutiner Utarbeta skriftliga rutiner för samverkan med externa aktörer såsom primärvård, psykiatri, polis etc. 6.5 Säkerhet Socialtjänsten ska tillgodose en våldsutsatts behov av skydd. Hot och riskbedömningar ska genomföras vid handläggning av ett ärende som rör våld i nära relationer. Socialtjänsten ska ha rutiner som beskriver hur hur skyddade personuppgifter ska hanteras i ärenden som rör våld i nära relationer Mål Upprätta rutiner för hot och riskbedömningar. Upprätta rutiner för säkerhetsplanering. Upprätta rutiner för hantering av skyddade personuppgifter både under handläggning och vid genomförande av insatser. 6.6 Dokumentation och handläggning Socialtjänstens handläggning och beslut i ett ärende som rör våld i nära relationer ska tillgodose den enskildes rättssäkerhet enligt gällande föreskrifter. I alla ärenden som rör en våldsutsatt kvinna ska följande dokumenteras: kvinnans behov av stöd och hjälp akut våldets karaktär och omfattning risken för att kvinnan kan utsättas för ytterligare våld kvinnans behov av hjälp på kort och lång sikt om något barn bevittnat våldet

14 14(18) I alla ärenden som rör barn som bevittnat våld ska följande dokumenteras; barnets behov av stöd och hjälp akut, våldets karaktär och omfattning, Hur våldet har påverkat barnet och dess relation till föräldrarna, barnets egen uppfattning om våldet, vardera förälders uppfattning om våldets konsekvenser för barnet, om barnet också har blivit utsatt för våld, och vilket behov barnet har av stöd och hjälp på kort och lång sikt Mål Utarbeta verksamhetsrutiner för användandet av riskbedömningsinstrument i ärenden som rör våld i nära relationer Upprätta en mall för säkerhetsplan Utforma en särskild utredningsmall för personer som utsätts för våld i nära relation 6.7 Barnets behov När ett barn bevittnat våld ska det skyndsamt göras en förhandsbedömning om utredning ska inledas. Om barnet misstänks vara utsatt för brott ska ansvarig nämnd alltid ta ställning till om en polisanmälan ska göras. En utredning om ett barn som bevittnat våld ska beskriva hur våldet har påverkat barnet och barnets behov av insatser Mål Skapa rutiner för när anmälan till socialtjänsten ska göras 6.8 Insatser Socialtjänsten ska ha insatser för att möta de behov av stöd och skydd som våldsutsatta och barn i nära relationer har. Socialtjänsten ska särskilt uppmärksamma kvinnor med funktionsnedsättning, missbruksproblematik, utländsk bakgrund, äldre kvinnor samt kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Socialtjänsten ska ha insatser för att möta det behov av stöd och skydd som barn som bevittnat våld har. Socialtjänsten ska ha insatser att erbjuda för personer som utövar våld mot närstående Mål Skapa rutiner för akuta ärenden/insatser Fördjupa kunskaperna om särskilt utsatta grupper. Utarbeta rutiner för samverkan med personer som utövar eller riskerar relationsrelaterat våld 6.9 Familjerätt Följande rutiner skall gälla vid samarbetssamtal;

15 15(18) familjerättens handläggare bör erbjuda föräldrarna enskilda samtal och ställa frågor om om det förekommit våld inom familjen innan samarbetssamtal påbörjas. om det framkommer uppgifter om våld ska personalen erbjuda föräldrarna enskilda samtal om en förälder uppger att det har förekommit t.ex. våld eller hot, ska samtalsledaren alltid göra en bedömning av vilka säkerhetsåtgärder som behövs vid samtalen och om samtalen ska fortsätta familjerättens handläggare ska kartlägga i vilken utsträckning barnet har bevittnat våld, andra övergrepp eller annan kränkande behandling och hur barnet har reagerat, om barnet självt har blivit utsatt, och hur föräldrarna ser på barnets behov av stöd. i utredning om vårdnad, boende och umgänge ska handläggaren särskilt uppmärksamma och kartlägga uppgifter om våld. familjerättens handläggaren ska alltid informera den enhet som handlägger barnavårdsärenden om det framkommit uppgifter om våld i familjen förekomsten av våld ska dokumenteras i snabbupplysningar till domstolen Mål Skapa rutiner för att ta reda på om det förekommer våld innan samarbetssamtal inleds. Upprätta planer för samverkan inom utredningsenheten Skapa rutiner för uppföljning i familjerättsärenden, riktat både till barn och föräldrar

16 7 Bilaga 1 Målmatris Målområden Mål Ansvarig När Klart Kommentar Kvalitet och uppföljning Bilda en styrgrupp med övergripande ansvar för arbetet med våld i nära relation, med uppdrag att styra och leda arbetet med våld i nära relation. Samordnare 1/9-13 Förvaltningsledningen Upprätta en samordnartjänst med uppdrag att arbeta med kompetensstöd, verksamhetsutveckling samt samverkansrutiner. Chef IFO/FH Bilda en tvärsektoriell arbetsgrupp som syftar till att samla kompetens, driva och utveckla frågor som rör våld i nära relationer Samordnare 1/10-13 Finns idag med ej på papper I samråd med styrgruppen Uppsökande och förebyggande arbete Årlig kartläggning inom utredningsenheten av förekomsten av våld i nära relationer i enskilda ärenden. Samordnare 15/1-14 Utarbeta metoder för utvärdering och analys av utförda insatser. Samordnare VT-14 Upprätta en utbildningsplan för kompetensutveckling inom våld i nära relation Samordnare VT-14 Utforma informationsmaterial riktat till målgruppen äldre kvinnor. Samordnaren 31/12-13 Utforma informationsmaterial riktat kvinnor med funktionshinder. Samordnaren 31/12-13 Årligen för perioden 1/1-31/12

17 Samverkan Säkerhet Utforma informationsmaterial riktat våldsutövare. Samordnaren 31/12-13 Förbättra och förtydliga informationen på hemsidan Samordnaren 31/12-13 Utforma informationsmaterial som är anpassat till barn i olika åldersgrupper Samordnaren 31/12-13 Sprida information till allmänheten genom att anordna informationstillfällen och via media. Samordnaren Löpande Ska pågå kontinuerligt Utarbeta verksamhetsrutiner för att ställa frågor om förekomsten av våld i nära relationer Samordnaren VT-14 Utarbeta skriftliga interna samverkansrutiner Samordnaren VT-14 Utarbeta skriftliga rutiner för samverkan med externa aktörer såsom primärvård, psykiatri, polis etc. Arbetsgruppen VT-14 Tillsammans med styrgruppen Upprätta rutiner för hot och riskbedömningar. Arbetsgruppen VT-14 Dokumentation och handläggning Upprätta rutiner för säkerhetsplanering. Arbetsgruppen VT-14 Upprätta rutiner för hantering av skyddade personuppgifter både under handläggning och vid genomförande av insatser. Samordnaren VT-14 Tillsammans med styrgruppen Utarbeta verksamhetsrutiner för användandet av riskbedömningsinstrument i ärenden som rör våld i nära relationer Samordnaren HT-14 FREDA-farlighet Upprätta en mall för säkerhetsplan Utredningsenheten HT-14 Tillsammans med samordnaren

18 Barnets behov Insatser Familjerätt Utforma en särskild utredningsmall för personer som utsätts för våld i nära relation Samordnaren VT-14 Skapa rutiner för när anmälan till socialtjänsten ska göras Arbetsgruppen VT-14 Skapa rutiner för akuta ärenden/insatser Samordnaren HT-14 Fördjupa kunskaperna om särskilt utsatta grupper. Samordnaren HT-14 Inventera behovet av särskilda insatser för särskilt utsatta grupper Samordnaren HT-14 Utarbeta rutiner för samverkan med personer som utövar eller riskerar relationsrelaterat våld Samordnaren HT-14 Skapa rutiner för att ta reda på om det förekommer våld innan samarbetssamtal inleds. Samordnaren 31/12-13 Upprätta planer för samverkan inom utredningsenheten Samordnaren HT-14 Skapa rutiner för uppföljning i familjerättsärenden, riktat både till barn och föräldrar Samordnaren HT-14 Tillsammans med vuxenhandläggaren Ansvarig: Avser den funktion som ansvaret för att målet bli utförd. Detta innebär inte att funktion måste själv genomföra målet. Samordnare = Samordnaren för våld i nära relationen Arbetsgruppen = Avser den kommunövergripande arbetsgruppen våld i nära relation IFO/FH = Enheten Individ och familjeomsorg, funktionshinder L&O = Sektor Lärande och omsorg