Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Proposition om ett tryggare samhälle utan brott"

Transkript

1 Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000 personer i svenska fängelser. Vi lägger i dag fram ett förslag på hur vi kan få ett tryggare samhälle med mindre kriminalitet. Det viktigaste samhället kan göra är att förhindra att människor börjar begå brott. Samhället måste bli bättre på att fånga upp ungdomar som ligger i riskzonen för att bli kriminella. De som begår brott ska dömas för sina gärningar. Därför är det viktigt att Polisen får tillräckligt med resurser för att utreda brott. Vi ser stora problem med tiden i fängelset. Allt för många fortsätter med sitt missbruk. Många får inte den vård de behöver i fängelset, till exempel att lära sig hantera sina aggressioner. Dessutom återfaller många i kriminalitet efter sin tid i fängelse. Samhället behöver bli bättre på att hjälpa de intagna att planera sitt liv i frihet. Osäkerhet vad man ska göra efter fängelset ökar risken för återfall. Regeringen föreslår: Mer resurser så att samhället ska kunna hjälpa ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet. Mer resurser till Polisen så att de bättre kan utreda brott. Varje intagen ska få hjälp att planera sitt liv efter fängelsetiden. 1

2 Alla människor ska kunna leva sina liv utan att bli utsatta för brott. Det är viktigt för att kunna leva ett liv i frihet. Ingen ska behöva göra inskränkningar i sitt liv för att man är rädd för att drabbas av brott. Vår uppfattning är att är att samhället tydligare måste markera mot brottslighet. Vi vill att straffen skärps. Det är en tydlig markering mot att vi inte accepterar brott. Dessutom måste Polisen bli bättre på att utreda brott. Många brottslingar döms aldrig för brott som de begått. Längre straff för personer som döms för våldsbrott. Mer pengar till Polisen så att de bättre kan utreda brott. 2

3 Vi måste öka människors trygghet. Ingen ska behöva känna sig rädd för att utsättas för brott. Ett sätt att öka tryggheten är att ha fler poliser ute på gatorna. Det är väl känt att många som begår brott har missbruksproblem. Därför tycker vi att samhället måste ta i med krafttag för att färre ska hamna i missbruk av droger och alkohol. Mer pengar till Polisen så att de kan bli synligare på gator och torg. Stor informationskampanj om farorna med narkotika och alkohol. 3

4 Ingen människa föds ond. Och ingen människa vill bli kriminell. Det är nästan alltid omständigheterna som gör att en person börjar begå brott. Många som sitter i våra fängelser i dag har haft en mycket svår barndom och uppväxt. Dålig kontakt med föräldrarna, problem i skolan och missbruk är några exempel. Människor som mår bra begår ofta inte brott. Vi måste tidigt hjälpa barn och ungdomar som mår dåligt. Det tjänar alla på, både brottsoffer och förövare. Fler psykologer på skolorna. Mer resurser att stödja personer som suttit fängelse så att de inte börjar begå brott igen. 4

5 Det är en mänsklig rättighet att kunna leva ett liv utan att vara rädd för att utsättas för brott. Däremot håller vi inte med de personer som vill ha längre fängelsestraff och mindre permissioner. Vi är övertygade om att detta leder till ännu mer kriminalitet. Miljön i fängelserna är ofta mycket tuff, vilket gör det svårt att bryta med sitt kriminella liv. Istället för långa fängelsestraff vill vi ha mer samhällstjänst. Fängelsernas måste bli bättre på att förbereda de intagna för ett laglydigt liv utan droger och kriminalitet. Kortare fängelsestraff och mer samhällstjänst. Varje intagen ska få hjälp att planera sitt liv efter fängelsetiden. 5

6 Justitieutskottets betänkande om ett tryggare samhälle utan brott Genomför en kontroll av vilka beslutspunkter som vinner majoritet i utskottet, använd tabellen för att vara säker på röstfördelningen A. Mer resurser till Polisen så att de bättre kan utreda brott. B. Mer pengar till Polisen så att de kan bli synligare på gator och torg. C. Mer resurser att stödja personer som suttit fängelse så att de inte börjar begå brott igen. D. Mer resurser så att samhället ska kunna hjälpa ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet. E. Längre straff för personer som döms för våldsbrott. F. Kortare fängelsestraff och mer samhällstjänst. G. Varje intagen ska få hjälp att planera sitt liv efter fängelsetiden. H. Fler psykologer på skolorna. I. Stor informationskampanj om farorna med narkotika och alkohol. Fyll i om partiet håller med om beslutspunkten i betänkandet eller inte, räkna ut resultatet i högerspalten Parti Gemenskapspartiet Värdepartiet Frihetspartiet Solidaritetspartiet Balanspartiet Resultat A B C D E F G H I 6

7 Förslag på frågor i presskonferensen Tips! Välj att ställa en fråga till varje parti. Ställ även den här följdfrågan till varje parti: Nämn ett parti som ni kan tänka er att samarbeta med? Gemenskapspartiet 1. Kan ni berätta mer konkret hur ni ska förhindra att ungdomar i riskzonen hamnar i kriminalitet? Vilka åtgärder har ni i beredskap? 2. Ni vill liksom Balanspartiet och Solidaritetspartiet hjälpa de intagna med att planera sitt liv efter fängelsetiden? Hur ska planeringen ske och vad ska planerna innehålla? Värdepartiet 1. En informationskampanj mot alkohol och narkotika kostar förmodligen mycket pengar. Vad man uppnår med en kampanj är säkert också svårt att mäta. Varför tycker ni i Värdepartiet att en informationskampanj är den rätta vägen att gå för lösa dom här problemen i samhället? Solidaritetspartiet 1. Fler psykologer i skolorna kräver förmodligen mer resurser till skolan och därmed höjda skatter. Många skolor har idag brist på resurser både vad gäller lärare och studiematerial. Tror ni att svenskarna är beredda att betala mer i skatt för mer psykologer i skolarna? 2. Ni vill liksom Gemenskapspartiet och Balanspartiet hjälpa de intagna med att planera sitt liv efter fängelsetiden? Hur ska planeringen ske och vad ska planerna innehålla? Frihetspartiet 1. Det finns forskare som säger att längre straff för våldsbrott inte leder till minskad brottslighet. De menar istället att bättre vård kan minska brottsligheten. Men ni vill ändå höja straffen. Berätta hur ni tänker. Balanspartiet 1. Stödföreningen för brottsoffer anser att partierna i Demokrativerkstaden gör alldeles för lite för dem som blir utsatta för brott. De vill exempelvis höja straffen istället för att som ni sänka dem. Kan ni förklara för dem varför sänkta straff och mer samhällstjänst är rätt väg att gå. 7

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Trafficking är det moderna slaveriet. Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution VT 2012

Trafficking är det moderna slaveriet. Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution VT 2012 Trafficking är det moderna slaveriet Elever på Angeredgymnasiet om trafficking och prostitution VT 2012 Den grekiska filosofen Aristoteles sade Slaven är ett stycke egendom med själ. Detta citat tycker

Läs mer

Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. 1 Rösta på oss! I år, 2014, är det val den 14 september. Då får alla svenska medborgare som har fyllt 18

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE! Sverige har blivit bättre men vi är inte klara. Valet 2014 handlar om hur jobben ska bli fler. Nu är det ett år kvar till valet. Nya Moderaterna har tillsammans med

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Läs detta först Den här boken beskriver

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

1. En scout söker sin tro och respekterar andras

1. En scout söker sin tro och respekterar andras 1. En scout söker sin tro och respekterar andras Ett frågetecken - Vad är skillnaden på att tro och att veta? Ta en sekund till att fundera på skillnaden mellan tro och vetande. Rita upp en linje på marken.

Läs mer

Visste du att? Elever har rättigheter!

Visste du att? Elever har rättigheter! Visste du att? Elever har rättigheter! Index Vad är det här? Foldern Visste du att? Elever har rättigheter! försöker på ett kort och begripligt vis engagera dig i frågor som berör elevers rättigheter.

Läs mer

All rätt i världen. All rätt i världen. Hur programserien All rätt i världen kan användas

All rätt i världen. All rätt i världen. Hur programserien All rätt i världen kan användas All rätt i världen AV-nummer 100752tv 1-12 All rätt i världen är en serie på tolv korta program som berör mänskliga rättigheter. Varje program som är fem minuter långt anknyter till artiklarna i FN:s allmänna

Läs mer

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016.

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016. Socialdepartementet Regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken Intro och sammanfattning Det här är regeringens plan

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Problemlösarna har fyra konkreta tips på vad som gör ett lyckat studiebesök:

Problemlösarna har fyra konkreta tips på vad som gör ett lyckat studiebesök: Problemlösarna har fyra konkreta tips på vad som gör ett lyckat studiebesök: 1. Var medveten om vilken målgruppen är I Problemlösarna är det elever i årskurs 8-9 som är målgruppen. Många ungdomar i den

Läs mer

Filmer från din verklighet

Filmer från din verklighet Filmer från din verklighet Här är filmer som handlar om din och dina kompisars verklighet. Filmerna bygger på era berättelser, men det är aldrig den som skrivit berättelsen som är med i filmen utan alla

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Träningsprogram för att förstärka ett önskvärt beteende hos små barn

Träningsprogram för att förstärka ett önskvärt beteende hos små barn Åtgärder för aggressiva/trotsiga små barn Ett samverkansprojekt mellan barnpsykiatri och skola Träningsprogram för att förstärka ett önskvärt beteende hos små barn Varje gång barnet gör på ett visst sätt

Läs mer

SKAPA trygga IDRottSmILJÖER

SKAPA trygga IDRottSmILJÖER SKAPA trygga IDRottSmILJÖER för barn och ungdomar Innehåll Idrottens betydelse... 1 Idrotten och barnkonventionen... 2 Trygga idrottsmiljöer... 4 Definitioner... 5 Kränkande behandling... 5 Trakasserier...

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga

Om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga Om sexuell exploatering och hur du kan hjälpa utsatta barn och unga Men fråga mig bara är en vägledning som riktar sig till dig som jobbar med barn och unga. Här beskrivs vad sexuell exploatering är och

Läs mer

Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare. Rollkoll. Vad gör en god man och förvaltare?

Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare. Rollkoll. Vad gör en god man och förvaltare? Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare Rollkoll Vad gör en god man och förvaltare? 1 Rollkoll är ett projekt som genomförs av Riksförbundet frivilliga samhälls arbetare (RFS)

Läs mer

Utvecklingssamtalet Hur går det för ditt barn i skolan?

Utvecklingssamtalet Hur går det för ditt barn i skolan? Utvecklingssamtalet Hur går det för ditt barn i skolan? Utvecklingssamtalet En gång varje termin ska du och ditt barn träffa läraren eller klassföre ståndaren för att ha ett utvecklingssamtal. Samtalet

Läs mer

Att svara på en remiss

Att svara på en remiss Att svara på en remiss Varje år skickar Regeringskansliet betänkanden, utredningar och andra förslag på remiss. Det betyder att myndigheter, organisationer och personer har möjlighet att svara på vad de

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Alla barn har samma rättigheter och är lika värdefulla. Varifrån du kommer, t ex vilket kön, språk, religion och hudfärg

Läs mer

Dina rättigheter och möjligheter i beroendevården

Dina rättigheter och möjligheter i beroendevården Dina rättigheter och möjligheter i beroendevården 1 FÖRORD Tror du att du har ett beroende? Läs det här! Den här skriften vänder sig till dig som vill sluta använda droger eller beroendeframkallande läkemedel.

Läs mer

MAN INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

MAN INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. MAN VI U INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. Länsstyrelsen Östergötland Handbok: Man vill ju finnas! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

Läs mer

JAG VILL JU BARA HA RESPEKT

JAG VILL JU BARA HA RESPEKT JAG VILL JU BARA HA RESPEKT 1 Jag vill ju bara ha respekt Uppfattningen att fysiskt våld i offentlig miljö bland ungdomar ökar är stark. Uppfattningen att ungdomars benägenhet att både anmäla och vittna

Läs mer

Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst

Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst Intolerans Vad tycker ungdomar om judar, muslimer, homosexuella och invandrare? Lättläst Det här är en lättläst sammanfattning av intoleransrapporten. Texten är skriven med korta meningar och enkla ord.

Läs mer

Informationshäfte om barn som har mamma eller pappa i fängelse

Informationshäfte om barn som har mamma eller pappa i fängelse Informationshäfte om barn som har mamma eller pappa i fängelse Under loppet av ett år upplever många tusen barn att mamma eller pappa är frihetsberövade Det är den som är vuxen som tar beslut å barnets

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer