Bemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården
|
|
- Thomas Öberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bemötandeguide för anställda inom hälso- och sjukvården Avdelningen funktionshinder och delaktighet har gjort Bemötandeguiden i samarbete med representanter från hälso- och sjukvården och handikapporganisationen i Västra Götaland. Ett gott bemötande handlar om att visa respekt för andra människor. I mötet med patienter med olika funktionsnedsättningar är det viktigt att se människan och inte funktionsnedsättningen. Samtidigt behövs det också kunskaper om olika funktionsnedsättningar för att mötet ska bli så bra som möjligt. I den här bemötandeguiden får du enkla och praktiska tips om vad du behöver tänka på när du möter med patienter med olika funktionsnedsättningar. Bemötandeguiden är en sammanfattning av de råd och tips som ges i utbildningen "Tänkte inte på det - en utbildning i bemötande av personer med funktionsnedsättning. Råden har utformats tillsammans med handikapprörelsen i Västra Götaland. De är inte heltäckande för alla människor med funktionsnedsättningar, men kan vara ett bra stöd i ditt arbete.
2 Generella råd för ett bra möte Tala inte över patientens huvud Tala alltid till patienten, även i de situationer närstående eller medföljande assisten för patientens talan. Våga Fråga Fråga hur patienten vill ha det. Ge tid Låt det ta den tid som behövs. Att vårda tar tid. Var inte rädd Förmedla lugn, kompetens och respekt. Lär känna personen Se människan och inte bara funktionsnedsättningen. Ha empati. Försök leva dig in i patientens situation. Utgå från patientens förutsättningar Överbeskydda inte. Låt patienten göra det hon/han kan. Kunskapens betydelse Ha kunskap om den fysiska tillgängligheten i din verksamhet. När det finns brister i tillgängligheten, så brister vi också i bemötandet. Budskapet vi förmedlar blir: Ni räknas inte! Viktigt att tänka på i mötet med patienter som har olika funktionsnedsättningar Patienter som har svårt att röra sig Behoven och svårigheterna för personer som har svårt att röra sig är individuella. Eftersom det är svårt att ge generella råd är det extra viktigt att fråga en patient som har svårt att röra sig vad hon/han vill ha hjälp med. Var också uppmärksam på att: patienten kan behöva vila vid långa förflyttningar kroppskontakt kan orsaka svår smärta
3 Patienter som har svårt att höra Generella saker att tänka på i mötet med patienter som har svårt att höra: Vänd dig alltid mot patienten när du talar, så att hon/han kan läsa av dina läppar. Stå inte framför fönster eller lampor när du talar. Patienten kan få svårt att läsa av dina läppar om hon/han bländas av ljus. Undvik munskydd eller använd genomskinligt visir i stället. Använd gärna gester och kroppsspråk. Ge eller komplettera med skriftlig information. Patienter som har en hörselskada: Påkalla patientens uppmärksamhet innan du talar. Tala sakta och tydligt, utan att skrika. Försök välja andra ord om du behöver upprepa vad du sagt. Sträva efter att hålla ljudnivån omkring er låg. Undvik att andra personer pratar samtidigt. Förvissa dig om att informationen uppfattats genom att fråga. Patienter som är döva: Anlita teckenspråkstolk. Om du behöver ringa patienten använder du förmedlingstjänsten texttelefoni, telefonnummer Patienter som har svårt att se Fråga alltid hur patienten vill ha det! Om patienten önskar ledsagning låter du henne eller honom hålla din arm samtidigt som du går ett halvt steg framför. Informera om eventuella hinder. Ta inte hastigt i personen. Lämna aldrig patienten utan att först orientera om omgivningen. Berätta hur patienten kan komma i kontakt med vårdpersonal. Beskriv växelpengarna sedel för sedel och mynt för mynt vid betalning. Gå aldrig in i en blind patients rum utan att säga vem du är och vad du skall göra.
4 Patienter som har svårt att bearbeta och tolka information Patienter med kognitiv funktionsnedsättning utan begåvningsnedsättning: Uttrycka dig enkelt och tydligt. Var konkret. Håll tråden i samtalet. Ta en sak i taget. Beskriv konkret vad som händer eller ska hända. Använd gärna bilder eller gester. Berätta vad du gör. Komplettera gärna också här med bilder eller gester om möjligt. Skämta med stor försiktighet patienten kan ha svårt att förstå nyanser. Ge möjlighet att ställa frågor före, under och efter behandlingen. Inge lugn och trygghet. Undvik kommunikation eller behandling i störande miljöer. Sänk tempot. Patienter med psykiska funktionsnedsättningar: Ta det lugnt. Lyssna och vänta på initiativ från besökaren. Försök skapa en lugn och lite avvaktande hållning hos omgivningen. Tänk på hur du formulerar dig så att patienten inte upplever det som kränkande eller provocerande. Tala lugnt och tydligt. Skämta med stor försiktighet patienten kan ha svårt att förstå nyanser. Patienter med utvecklingsstörning och autism: Uttrycka dig enkelt och tydligt. Var konkret. Berätta vad du gör. Komplettera gärna med enkla bilder eller gester. Håll tråden i samtalet. Sänk tempot. Var lugn, vänlig och bestämd. Skämta med stor försiktighet patienten kan ha svårt att förstå nyanser. För personer med autism kan följande också vara viktigt: Fråga den närstående eller assistenten som följt med hur du bäst kommunicerar med patienten. Låt den närstående eller assistenten vara med hela tiden om de vill. Undvik väntetider. Tala inte i onödan. Acceptera ovanliga önskemål.
5 Patienter som har svårt att tåla vissa ämnen Utsätt inte patienten för starka dofter som parfym eller rakvatten. Använd luktfria rengöringsmedel. Utsätt inte patienten för tobaksrök. Fråga om eventuella behov av specialkost. Se till att ha bra ventilation. Se till att miljöerna är lättstädade. Undvik alltid allergiframkallande blommor och växter på allmänna platser. Patienter som är elkänsliga: Fråga efter och tillmötesgå patientens eventuella önskemål om att slå av datorn, släcka lysrören med mera. Ta patienten på allvar. Patienten ska känna att personalen respekterar hennes eller hans uppfattning. Att möta kvinnor som utsatts för våld Våldsutsatta kvinnor söker ofta hälso- och sjukvården för akuta skador eller kroniska effekter orsakade av våld. Många skäms över sin situation och berättar inte spontant om våldet. Därför är det viktigt att hälso- och sjukvårdens personal vågar fråga om våld och har en beredskap att möta våldsutsatta kvinnor. Att upptäcka och identifiera våld Fynd som bör leda tanken till våld: blåmärken, mjukdelsskador, strypmärken, frakturer, stickmärken och brännskador bortslitet hår skador på flera ställen på kroppen blåmärken av olika ålder tyder på upprepad misshandel Andra indikationer: uppgiven orsak till skadan stämmer inte överens med hur skadan ser ut tidigare akuta sjukvårdsbesök med oklar skadebild kvinnan har sökt upprepade gånger för diffusa åkommor partnern är överbeskyddande, kontrollerande eller vägrar lämna kvinnan ensam
6 Bemötande Våldsutsatta kvinnor känner ofta skuld och skam över sin situation. Ett gott bemötande är en förutsättning för att kvinnan ska känna tillit och våga berätta om våldet. Grunden för ett bra omhändertagande är att lyssna, fråga och tro på kvinnans historia. Tänk på att egna attityder som kan avläsas i kroppsspråket påverkar kvinnan. Tänk på att: Prioritera handläggningen så att kvinnan slipper vänta. Ge möjlighet att tala i enrum utan eventuell medföljande partner. Använd auktoriserad tolk vid behov. Framhåll att frågor om våld är rutin i vården. Förmedla att det finns hjälp att få. Det är vanligt att en kvinna som utsatts för våld inte identifierar sig som en misshandlad kvinna. Ofta förringar kvinnan våldet och försvarar förövaren. Det ingår i vad som kallas för våldets normaliseringsprocess. Hjälp kvinnan att lyfta bort den skuld och skam hon känner. Berätta att: Våld mot kvinnor är vanligt. Våld är ingen engångsföreteelse, utan trappas upp över tiden. Ingen förtjänar att bli behandlad på det sättet. Det är partnern som ansvarar för att våldet skall upphöra. Ge kvinnan följande information: Misshandel och våldtäkt är brottsliga gärningar. Hon kan få hjälp och stöd att göra anmälan till polis och sociala myndigheter. Erbjud kvinnan övernattning på sjukhuset vid akuta övergrepp. Även minderåriga barn bör ges möjlighet att övernatta tillsammans med modern. Erbjud fortsatt samtalskontakt och informera om sjukvårdens och samhällets möjlighet till stöd. Kvinnan kan få stöd av till exempel rättsväsendet, socialtjänsten, kvinnojouren och brottsofferjouren. (Källor: Handbok. Nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp, 2008 och Att möta kvinnor som utsatts för misshandel och våldtäkt, 2006 )
Ett sätt att mötas och förstå
Ett sätt att mötas och förstå Vad som kan vara bra att veta och tänka på när du möter besökare med olika funktionshinder. Denna handbok är framtagen i samverkan med handikapporganisationerna i Västra Götaland
Läs merJämlika möten i ett samhälle för alla!
Bemötandeguide! Jämlika möten i ett samhälle för alla! Denna folder om bemötande har tagits fram som stöd för att utveckla goda möten. I Sverige pågår arbetet med att genomföra handlingsplanen för handikappolitiken,
Läs merBemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar. ljusdal.se
Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar ljusdal.se Bemötandeguide en vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Ett gott bemötande
Läs merSERVICEGUIDE. Anropsstyrd trafik. Mataffären. Frisören. Släktkalaset
SERVICEGUIDE Anropsstyrd trafik Mataffären Frisören Släktkalaset Inledning SERVICEGUIDE Anropsstyrd trafik Serviceguiden är framtagen i samverkan med handikapporganisationerna i Västra Götaland och Västra
Läs merOmhändertagande av kvinnor utsatta för våld i nära relation
Omhändertagande av kvinnor utsatta för våld i nära relation Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Nationellt centrum för kvinnofrid (nck) vid Akademiska sjukhuset och primärvården. Kontaktpersoner Åsa
Läs merOm bemötande. av människor med funktionsnedsättningar
Om bemötande av människor med funktionsnedsättningar Det lönar sig alltid med gott bemötande Vänlighet är nyckeln som öppnar dörrar och skapar kontakter. För rörelseidkaren ges sannolikt också ökad omsättning
Läs merAtt ställa frågor om våld
Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär
Läs merRutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer
Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga
Läs merBemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder
Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder INNEHÅLL 1. Ett gott bemötande 2. 10 goda råd 3. Afasi Allergi 4. Autism/Aspergers syndrom 5. Demenssjukdom 6 Diabetes
Läs merHandlingsprogram. för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget
Handlingsprogram för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget detta handlingsprogram för åtgärder vid våld i nära relation avseende kvinnlig personal inom Landstinget
Läs merBemötandeguide. En vägledning i mötet med människor med funktionshinder
Bemötandeguide En vägledning i mötet med människor med funktionshinder ETT GOTT BEMÖTANDE Att ge ett gott bemötande handlar om att visa respekt för människor i olika situationer. I idrottens verksamhetsidé,
Läs mer2013-05-06. Våld i nära relationer
Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer 21 mars 2018 Karolin Olstam och Caroline Sjödell 2 3 4 https://vimeo.com/211625191 Definition av våld: Med våld menas varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna
Läs merBemötandeguide. Jämlika möten i ett Mora för alla
Bemötandeguide Jämlika möten i ett Mora för alla Innehåll Ett bra bemötande! Goda råd Astma och allergi och annan överkänslighet Intellektuell funktionsnedsättning Hörselskada Epilepsi Läs - och skrivsvårigheter
Läs merOmhändertagande av kvinnor utsatta för våld i nära relation
Omhändertagande av kvinnor utsatta för våld i nära relation Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Nationellt centrum för kvinnofrid (nck) vid Akademiska sjukhuset och Primärvården. Kontaktpersoner Åsa
Läs meren vägledning i mötet med människor med funktionshinder
!! Be MOTA ndeguide en vägledning i mötet med människor med funktionshinder 1 Ett gott bemötande Att ge ett gott bemötande handlar om att visa respekt för en annan människa. Mänsklig värme och empati räcker
Läs merVåld mot äldre. Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken
Våld mot äldre Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken Med våld mot äldre avses En enstaka eller upprepad handling, eller frånvaro av önskvärd/lämplig handling, som utförs
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Ann Wolmar www.valdinararelationer.se Utbildning Forskning Samverkan VKV Regionala medicinska riktlinjer Metodutveckling
Läs merNya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4
Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen
Läs merBemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar
Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar ljusdal.se ETT GOTT BEMÖTANDE Ett gott bemötande handlar om att visa respekt för andra människor. Mänsklig värme
Läs merProgram Våld i nära relationer Landstinget Västmanland
D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland
Läs merAtt möta våldsutsatta kvinnor i hälso- och sjukvården praktiska råd
Att möta våldsutsatta kvinnor i hälso- och sjukvården praktiska råd Fynd som bör leda tanken till våld: skada i ansiktet, på halsen, brösten, armarna, bålen eller genitalt blåmärken, kontusioner, frakturer,
Läs mer10.2 Hälso- och sjukvårdens ansvar vid våld i nära relationer
2009-01-09 Utdrag ur Yrkesgemensam handbok (rev nov 2008) Samverkansgruppen för Kvinnofrid i Nordöstra Skåne 2003 10. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR 10.1 Bakgrund Våld i nära relationer är ett samhällsproblem
Läs merAtt samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården
Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför
Läs merPlan vid hot och våld Ådalsskolan
Plan vid hot och våld Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 8 Innehåll Syfte... 3 Styrdokument... 3 Avgränsning... 3 Definitioner... 3 Ansvar... 3 Polisanmälan... 4 Bryt den akuta situationen.... 4 Våld eller
Läs merBemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar
Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar Foto: Elisabeth Nilsson Tryck 2012 Innehåll Ett gott bemötande 4 10 goda råd 5 Afasi 6 Allergi 6 Autism/Aspergers
Läs merHot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd
Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet
Läs merwww.kvinnofrid.nu VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen
www.kvinnofrid.nu VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen 2 Skulle det varit annorlunda om Siri inte var blind? Konventionsstaterna Från inledningen CPRD, svensk översättning
Läs merVåld i nära relationer omhändertagande av kvinnor utsatta för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld
Våld i nära relationer omhändertagande av kvinnor utsatta för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Nationellt centrum för kvinnofrid (nck) vid Akademiska sjukhuset
Läs merAtt möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal
Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs
Läs merVåld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av
Läs merSOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merSTÖD VID MÖTEN. Om det här materialet
STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett
Läs merDet som inte märks, finns det?
Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det
Läs merBasutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld
Basutbildning våld i nära relation Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Ann Dahl Lisa Petersson När våld är vardag 10 % av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit
Läs merHandlingsprogram Kvinnofrid
1 (13) Gotlands kommun (13) Innehållsförteckning Bakgrund...3 Hälso- och sjukvårdens ansvar...3 Bemötande av våldutsatta kvinnor...3 Upptäcka och identifiera misshandel...5 Medicinskt omhändertagande och
Läs merBemötandeguide. En vägledning i möte med personer med olika funktionsnedsättningar
Bemötandeguide En vägledning i möte med personer med olika funktionsnedsättningar Inledning Syftet med denna guide är att invånare i Varbergs kommun ska kunna använda sig av materialet som ett stöd för
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Dagens program 09.00 09.10 Inledning 09.10 11.30 Våldsutsatta, inklusive fruktpaus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning
Läs merHandlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76
Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och
Läs merVåld i nära relationer Riktlinjer vuxna
Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld
Läs merJÄMLIKA MÖTEN E N B E M ÖTA N D EG U I D E
JÄMLIKA MÖTEN E N B E M ÖTA N D EG U I D E Framtagen i samarbete mellan Handikapporganisationerna, Gotlands kommun och Länsstyrelsen i Gotlands län juni 2006 Ett bra bemötande Ett bra bemötande handlar
Läs merSenaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merAntagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn
2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva
Läs merDet viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Vårterminen, 2009 Rapport nr. 553 Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan Eva Lindholm Abstract År 2008 anmäldes 1375 våldtäkter
Läs merAtt ställa frågan om våld. ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården
Att ställa frågan om våld ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvården 1 Innehåll Bakgrund...3 Litteratur till läsanvisningar...4 Läs mer...4 Varför ska man fråga om erfarenhet av våld inom hälso-
Läs merGemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO
KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL
Läs merDefinition av våld och utsatthet
Definition av våld och utsatthet FN:s definition Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller
Läs merHantera besvärliga typer
Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det
Läs merVåld i nära relationer omhändertagande av kvinnor utsatta för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld
Våld i nära relationer omhändertagande av kvinnor utsatta för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Nationellt centrum för kvinnofrid (nck) vid Akademiska sjukhuset
Läs merBEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg
BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg HÄLSA KUNSKAP OMTANKE FÖRORD BEMÖTANDEGUIDE FÖR PRIMÄRVÅRDS- OCH REHABCENTRUM I REGION KRONOBERG I alla undersökningar
Läs merBemötandeguide. En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar
Bemötandeguide En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar 1 Bemötandeguide En vägledning med enkla tips när du möter möter människor med olika funktionsnedsättningar
Läs merVÅLD I NÄRA RELATION
VÅLD I NÄRA RELATION RIKTLINJE FÖR HANTERING VID MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE SAMT HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Biståndskontoret
Läs merAllmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag
G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm
Läs merom mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning
om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott
Läs merVarningssignaler och råd
Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.
Läs merKlicka här för att ändra format
Klicka här för att ändra format Målbeskrivning föreskrifter Sammanhållen författning inom hela området våld i nära relationer för socialtjänst och hälso- sjukvård, utifrån brottsofferbestämmelserna 1 oktober
Läs merHandläggning av våldtagna kvinnor
kvinnor Västsvenska Gyn 18 april 2012 Carina Iloson Centrumöverläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Projekt beskrivning Projektets uppdrag är att skapa gemensamma (likvärdiga) rutiner för bemötande
Läs merVåld i nära relationer
(M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter
Läs merVälkomna! Våld i nära relationer
Välkomna! Våld i nära relationer Vad är våld? Fysiskt våld Psykiskt våld Ekonomiskt våld Sexuellt våld Materiellt våld Våld är varje handling riktad mot annan person, som genom att den skrämmer, smärtar,
Läs merHandlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun
Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Dagens program 09.00 09.10 Inledning 09.10 11.30 Våldsutsatta, inklusive fruktpaus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning
Läs merKvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver någon att tala med.
Kvinnojouren i Mark är en ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017
HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017 REGELVERK Diskriminering & trakasserier lyder under Diskrimineringslagen (2008:567) Kränkande behandling lyder under Skollagen kap. 14a I Läroplan
Läs merHandlingsprogram. för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget
Handlingsprogram för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal i landstinget detta handlingsprogram för åtgärder vid våld i nära relationer avseende kvinnlig personal inom Landstinget
Läs merÖvergiven. ttad? Götalandsregionens kompetenscentrum om våld. relationer. Eva Wendt och Viveka Enander VKV
Övergiven eller stöttad ttad? En intervjustudie från - Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Eva Wendt och Viveka Enander Våldsutsatta kvinnors erfarenheter, uppfattningar
Läs merEn Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård
Intervjumall Instruktion till intervjuaren: Utvärderingen görs som en semistrukturerad intervju, efter sjukhusperiodens avslut när patienten KÄNNER SIG REDO. Intervjun hålls förslagsvis av patientens psykiatrikontakt/case
Läs merDenise Cresso Furuboda 27 okt 2015
Denise Cresso Furuboda 27 okt 2015 Nya glasögon En känsla av obehag inför ämnet Kan känna skuld/maktlöshet? Kan bli provocerad Utmanar dina egna föreställningar om vem som är våldsam och vem som blir våldsutsatt
Läs merBarn och ungas utsatthet för våld
Barn och ungas utsatthet för våld Disposition för dagen Presentation av oss och VKV Regionala medicinska riktlinjer Vad är våld? Statistik Projekt UM Våldets konsekvenser Bemötande Hur kan frågor om våld
Läs merVÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE
VÅLD MOT KUNDER SOM UTFÖRS AV ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE RIKTLINJE FÖR HANDLÄGGNING AV MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE KARLSTADS KOMMUN Ansvarig: Utvecklingsledare Uppdaterad:
Läs merVåldets konsekvenser för hälsan
Våldets konsekvenser för hälsan Introduktionsdagarna 19-21 januari 2016 Elisabeth Tönnesen Specialist i allmänmedicin Nationellt centrum för kvinnofrid Uppsala universitet Akuta och långsiktiga effekter
Läs merTill föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Läs merBarnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019
Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019 Godfried van Agthoven Överläkare Barn- och ungdomsmedicin Skaraborg Barnskyddsteam VGR/Skaraborg VGR Barnskyddsteam Lina Ljung Roseke, Leg. Psykolog
Läs merVåld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.
Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som
Läs merVÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN
? VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN Våld från närstående Det vanligaste våldet sker i nära relationer, barn utsätts av sina föräldrar eller bevittnar våld mellan föräldrarna.
Läs merVåld i nära relationer
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje Våld i nära relationer Riktlinjen gäller för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 2 (12) Checklista vid omhändertagande
Läs merTill Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet
Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med 1 Se Sambandet! Forskning visar att det finns samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Det formuleras
Läs mer4. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR
4. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR 4.1 Målsättning och handlingsprogram Målsättning Målsättningen är, i enlighet med riksdagens beslut om kvinnofridsreformen, att medverka i arbetet för ett professionellt
Läs merVad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011
Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,
Läs merBemötandeguide En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar
Bemötandeguide En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Marks kommun 2015 Boråsvägen 40, 511 54 Kinna Telefon: 0320 21 70 00 www.mark.se Innehållsförteckning Inledning...1 Tio
Läs merwww.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN
www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet
Läs merBakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn
Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting
Läs merKvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon
Kvinnors erfarenhet av våld Karin Örmon 20160417 Definition mäns våld mot kvinnor (FN) alla former av könsrelaterat våld som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada alternativt lidande för kvinnor,
Läs merVärdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande
Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 133/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller
Läs merVÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!
Kerstin Kristensen 2014-11-20 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för
Läs merHandlingsplan för ökad tillgänglighet till biblioteksservice för personer med funktionshinder, reviderad version,
Datum 2018-05-25 Bilaga 1 Tillgänglighetsplan Handlingsplan 2018-2022 för ökad tillgänglighet till biblioteksservice för personer med funktionshinder, reviderad version, 2018-05-25 Upprättad av: Sorsele
Läs merETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun
ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt
Läs merHandlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23
Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...
Läs merHandlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld
Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld 1. Bakgrund Ödeshögs socialnämnd antog 2012-12-18 ett kommunalt handlingsprogram för att uppmärksamma
Läs merVåld i nära relationer
SIDAN 1 Våld i nära relationer Projekt i Skarpnäck och Farsta stadsdelsförvaltningar 2010-12-01-2012-11-30 Ett stort folkhälsoproblem I 73 % av antalet anmälda fall av kvinnomisshandel har kvinnan känt
Läs merPlan mot hot och våld. Vittra Väsby
Plan mot hot och våld Vittra Väsby 2011-2012 Mål: - Att alla i skolan tar personligt ansvar och agerar förebilder utifrån Vittras värdegrund i alla situationer. - Att förskolan och skolan är trygga platser
Läs merKvinnors rätt till trygghet
Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse
Läs merTill Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.
Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!
LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade
Läs merLikabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling
1 Förskolan Bergshöjden Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsåret 2015/2016 Förskolans Likabehandlingsplan stödjer sig på två lagar: Diskrimineringslagen(2008:576)
Läs merTrygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp
Trygga tillsammans Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Inledning Equmeniakyrkans vision är att vara en kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus
Läs merBemötandeguide. En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar
Bemötandeguide En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar Tryckt: 2016-11-02 2 Innehåll Ett gott bemötande... 4 Generella råd... 5 Afasi... 6 Astma och allergi... 7 Demens... 8
Läs merFÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN
FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett
Läs mer