Ny idéer, nya lösningar och nya samverkansformer för att minska brottsligheten och öka tryggheten

Transkript

1

2 Ny idéer, nya lösningar och nya samverkansformer för att minska brottsligheten och öka tryggheten Ängelholm 5 april, 2016 Magnus Lindgren forskare & f.d. polis

3 Det "viktigaste" först Vad är Stiftelsen Tryggare Sverige - En professionell NGO (non governmental organization) - Partipolitiskt och religiöst obunden - Drivs i form av en allmännyttig stiftelse - Inget bakomliggande vinstintresse - Tar inga statsbidrag - Utgår från ett MR-perspektiv - Bygger på forskning och beprövad erfarenhet

4 VAD ÄR TRYGGHET Trygghet i boende

5 Gated community eller non-gated community Non-gated community

6 Vad är trygghet På latin: securus Ordet trygghet ger ca 7,2 miljoner träffar på Google Trygghet kan se olika ut beroende på vem du är, var du är och vid olika tider på dygnet. Det som är trygghet för en, kan vara otrygghet för någon annan

7 Vad är trygghet (forts.) Hur ser olika aktörer på trygghetsbegreppet? Myndigheter Praktiker Forskare Hur vet vi att det vi gör ökar tryggheten om vi inte vet vad vi menar med trygghet?

8 Definition Trygghet är individens upplevelse av sin egen säkerhet Individens upplevelse av sin egen säkerhet beror bland annat på rädslan/oron a7 utsä7as för bro7 och ordningsstörningar. Denna rädsla/oro bygger på en känsla av kontroll,?llit?ll samhället och?ll andra människor samt en tro på sin egen förmåga a7 förhindra och hantera konsekvenser av bro7.

9 Operationalisering Känsla av kontroll Fysiska rummets utformning, orienterbarhet, överblickbarhet Hög social kontroll (människor, känna sig sedd ) Bra informa?on (real?dsinforma?on, kommunika?onsplan) Tillit till samhället och andra människor God förvaltning och skötsel (jmf Broken Windows) Egen utsatthet, kännedom om brott Bra stöd?ll de som drabbas av bro7 Tro på sin egen förmåga att förhindra och hantera eventuella konsekvenser av att utsättas Individens sociala situation Socioekonomiska ställning UppväxLörhållanden

10 Belysning Informa?on Förvaltning Tydlighet Människor Skalskydd Mix av funk?oner Social kontroll

11 SITUATION

12 SITUATION Mängdbrott i form av bilbrott och våld i offentlig miljö minskar Även det dödliga våldet har minskat ur ett 20-års perspektiv Både NTU och lokala kartläggningar indikerar att "tryggheten" ökar Alkoholmissbruket tycks minska, framför allt bland ungdomar Samtidigt har följande skett: Den grova och organiserade brottsligheten har fått fotfäste och breddar sig och blir samtidigt mer specialiserad med konsekvensen att brott som narkotikahandel, utpressning och människohandel ökar (NOA, 2015; RKP 2014; Svenson & Friberg, 2012) Det samma gäller brott som övergrepp i rättssak, olaga hot samt ekonomisk brottslighet och bedrägerier (Brå, 2015; NOA 2015)

13 SITUATION (fortsättning) Till det kommer en allvarlig situation i flera förortsområden med social oro, upplopp, gängkriminalitet och otrygghet (TS m.fl. 2011) Det sker en trygghetspolarisering där trygga kommuner och kommundelar blir ännu tryggare, och där otryggheten ökar i redan otrygga områden (TS 2015) Det finns enklaver i Sverige där svensk lag inte längre gäller (Brå 2015) Brott mot förtroendevalda tycks bli ett allt större problem (se t.ex. Brå 2014:9; TS 2014) och våld och hot i arbetslivet ökar (Wikman, 2012) Brott i nära relationer fortsätter att vara ett allvarligt samhällsproblem (NCK 2014:1; SOU 2014:49)

14 SITUATION (fortsättning) Narkotikaanvändandet i form av bland annat cannabis (spice) ökar kraftigt bland ungdomar (Rättsmedicinalverket, 2014). Det samma gäller tobakskonsumtionen på gymnasiet (CAN, 2012) Dessutom ökar vissa mängdbrott som t.ex. hat, hot och kränkningar på nätet (Brå)

15 KOMPLIKATION

16 KOMPLIKATION Polisen är mitt uppe i den största omorganisationen sedan förstatligandet 1965 med tillhörande effektivitetsproblem Polisens brottsförebyggande arbete uppvisar stora brister (Brå 2014:17, Brå 2013:21; RiR 2010:23; RPS 2013:14) Det tar för lång tid att utreda brott och för få brott klaras upp (Brå 2013:20; RiR 2011:27) Satsningen på fler poliser har inte givit förväntade effekter (Brå 2013:12) Satsningen på lokala poliskontor är ett "luftslott" (Brå 2011:13) Åtta av tio poliser överväger att säga upp sig på grund av missnöje med den pågående omorganisationen (Polisförbundet 2015)

17 KOMPLIKATION (fortsättning) Lokala samverkansöverenskommelser mellan kommun och polis är till stora delar rena pappersprodukter (Brå 2013:5) En polis (2015), men många (olika) kommuner. Polisen ska agera mer enhetligt, men kommunerna har helt olika förutsättningar Kommunerna saknar ett lagstadgat ansvar att förebygga brott, med konsekvensen att det brottsförebyggande arbetet ser mycket olika ut i Sveriges 290 kommuner Många kommuner saknar förmåga i form av t.ex. resurser, utbildning och organisation för att bedriva ett professionellt brottsförebyggande arbete (TS 2014) Många av de svåraste jobben görs idag av de yngsta och minst erfarna poliserna, socionomerna etc.

18 KOMPLIKATION (fortsättning) Gottsundasyndromet ; Polisen vill inte provocera. Vaktbolaget vill vara kompisar. Fältare vill vara kompisar. Ingen vill ringa föräldrar. Ingen vill anmäla. Ingen vågar utmana (TS bf-nätverk, 2014) Järvarädslan ; Politiker, tjänstemän, handlare, boende m.fl. vågar inte ta i de verkliga problemen med öppen droghandel, otrygghet, bilbränder, upplopp. Det blir lätt symbolåtgärder istället (TS 2015) Situationen med våldsbejakande extremism och cirka 200 hemvändande jihadister från krigets Syrien En allt mer polariserad debatt där ideologier snarare än forskning och beprövade erfarenheter styr vilka åtgärder som föreslås och i vissa fall också genomförs

19 KOMPLIKATION (fortsättning) Som en följd av polariseringen och ideologiseringen frodas myterna, missuppfattningarna och vanföreställningarna när det gäller brott och (o)trygghet

20 KOMPLIKATION (fortsättning) Tre områden att särskilt uppmärksamma i framtiden: ü Otillåten påverkan och korruption Ofta i samband med myndighetsutövning eller riktat mot målsäganden och vittnen ü Bedrägerier, utnyttjande av välfärdssystemet och den identitetsrelaterade brottsligheten Den organiserade brottsligheten har systematiken och uthålligheten ü Den ökande våldsanvändningen och situationen i vissa utsatta geografiska områden Ökning av våldet i både omfattning och grovhet

21 RESOLUTION

22 RESOLUTION grundläggande utgångspunkter RUTINAKTIVITETSTEORIN Cohen & Felson, 1979 BROKEN WINDOWS- teorin Kelling & Wilson, 1982 PLACEMAKING Jacobs & Whyte, 1960 HOT SPOTS Ratcliffe m.fl.,

23 RUTINAKTIVITETSTEORIN Motiverade förövare Social prevention Situationell prevention Lämpliga objekt Avsaknad av kapabla väktare

24 RESOLUTION (fortsättning) Återupprätta förtroendet för rättsstaten Säkerställ att alla brott så långt som möjligt utreds, att de som drabbas får upprättelse och att det brottsförebyggande arbetet tas på allvar Utgå från kunskapen om brottslighetens kostnader Vi vet idag vad brottsligheten varje år kostar samhället. Det innebär att det finns enorma belopp att spara genom ett utvecklat lokalt brottsförebyggande arbete Involvera näringslivet i det brottsförebyggande arbetet Näringslivet är vid sidan av polis, kommun och civilsamhället en vik?g aktör i det bro7sförebyggande arbetet. Näringslivet i form av bl.a. fas?ghetsbolag, försäkringsbolag och säkerhetsbolag måste därför bjudas in a7 vara med i arbetet med a7 förebygga bro7 och öka tryggheten

25 RESOLUTION (fortsättning) Arbeta med situationella lösningar Komplettera den traditionella sociala preventionen med så kallad situationell brottsprevention i syfte att minska sannolikheten för att brott begås genom att göra brotten mindre lönsamma, mer riskabla och svårare att utföra Lagstifta om kommunernas ansvar att förebygga brott Kommunerna har i dagsläget inget lagstadgat ansvar att arbeta med brottsförebyggande frågor. En konsekvens av detta är att det brottsförebyggande arbetet ser mycket olika ut i Sveriges 290 kommuner. Kommunernas ansvar i dessa delar måste därför förtydligas

26 RESOLUTION (fortsättning) Förbättra stödet till brottsdrabbade Till skillnad från det brottsförebyggande arbetet har kommunen ett tydligt ansvar för att säkerställa att de som drabbas av brott får hjälp och stöd. En viktig del i kommunens arbete är därför att förbättra stödet till brottsdrabbade Bygg upp en ny säkerhetsorganisation Bygg upp en ny kombinerad statlig och kommunal säkerhetsorganisation med sammanlagt tjänstemän med uppdrag att förebygga brott och stödja brottsdrabbade poliser med ett brottsförebyggande uppdrag/områdesans kommunala brottsförebyggare kommunala brottsofferstödjare

27 RESOLUTION (fortsättning) Inrikta arbetet mot den organiserade brottsligheten Inrikta det fortsatta arbetet mot det största hotet som kommunerna och deras invånare och företagare ställs inför, nämligen den grova brottsligheten (som ofta är organiserad) Arbetet ska bedrivas både genom traditionella polisiära insatser i form av telefonavlyssning, aktionsgrupper etc., men också genom att slå sönder infrastrukturen för den organiserade brottsligheten med hjälp av administrativa åtgärder från kommunala förvaltningar. Det handlar t.ex. om att: - Göra det svårare genom bl.a. ökade kontroller av begagnathandeln och kontroll av lokalhyresgäster

28 RESOLUTION (fortsättning) - Öka risken genom bl.a. samordnad tillsyn av exempelvis restauranger - Minska vinsten genom bl.a. att utesluta företag med skatteskulder från offentlig upphandling - Minska provokationer genom bl.a. att utbilda i lämpligt bemötande - Minska utrymmet för ursäkter genom bl.a. att informera näringsidkare om att aldrig samarbeta med kriminella samt informera konsumenter om att deras inköp kan gynna organiserad kriminalitet

29 SAMMANFATTNING

30 SAMMANFATTNING Vi ser ett nytt Sverige med en grövre och mer organiserad brottslighet. Till det kommer gängkriminalitet, social oro och upplopp i vissa förortsområden. Det innebär att kommunerna står inför stora utmaningar under de kommande åren samtidigt som polisen är mitt uppe i den största omorganisationen sedan 1965 Dessutom visar kartläggningar att kommunerna inte är rustade att möta en ny och mer organiserad brottslighet eftersom de saknar förmågan i form av resurser, utbildning, organisation etc. Lösningen skulle kunna vara en ny kombinerad statlig & kommunal säkerhetsorganisation med tjänstemän med uppdrag att förebygga brott och stödja brottsdrabbade. Utgångspunkten är situationella åtgärder riktade mot den organiserade brottsligheten

31 Kontaktuppgifter: Stiftelsen Tryggare Sverige