Unescopilot nr 3: Våldsbejakande extremism- april 2015

Transkript

1 Unescopilot nr 3: Våldsbejakande extremism- april 2015 Beyron Ahxner Projektledare, trygghetsamordnare Botkyrka kommun

2 Bakgrund Diskussionen påbörjades för ca 3 år sedan. Botkyrkas tankar och inriktning - definition, MKC kartläggning? Hur vi har jobbat hittills behovet att ett nationellt kunskapscenter (Unesco LUCS) för att sprida saklighet i debatten. Kommande steg: Civilsamhällets delaktighet, forskarstöd, projektplan.

3 Unescopilotens mål Att etablera ett nationellt kunskapscentrum. Att etablera kunskapscentret i samspel med berörda och engagerade delar av civilsamhället och forskarsäten. Att komplettera den generella nationella inriktningen med civilsamhällets kunskap. Att skapa långsiktighet och hållbarhet i det lokala och nationella arbetet mot våldsbejakande extremism. Att efter pilotfasen sprida arbetssätt nationellt.

4 Syfte Att ge den nationella arbetet mot våldsbejakande extremism nödvändiga nyanser. Att säkra att det nationella arbetet inte inleds på ett sätt som stigmatiserar Botkyrka som plats och dess invånare.

5 Dimensioner av våldsbejakande extremism Politiska Territoriella Högerextremistiska Vänsterextremistiska Religiösa Antireligiösa Kulturella

6 Unescopilotens inriktning - Vi har valt att fokusera på individer och grupperingar som är beredda att ta till våld i ett politiskt, religiöst eller kulturellt syfte

7 Varför ett nationellt centrum? - Det finns många myndigheter och stiftelser runtom i landet som redan nu hanterar information om våldsbejakande extremism. - Det vi saknar är den nationella samordningen och civilsamhällets kunskap i arbetet.

8 Varför ett nationellt centrum? - Bearbetningen av informationen ska kunna resultera i olika anpassade utskick, föreläsningar och utbildningar. - Bidra till kunskapsspridning i ämnet våldsbejakande extremism.

9 Varför ett nationellt centrum? - Debatten och informationsspridningen kring den våldsbejakande extremismen får inte präglas av fördomar eller stigmatiseringar. - Det finns en risk att osaklighet i debatten föder fientlighet och ytterligare fördomar.

10 Ansvarsfördelning inom Unescopilotens 3 F förvaltning, föreningar och forskning Förvaltning/Botkyrka kommun: Samordning, projektledare/sekreterare och projektägare Forskning/MKC: Underlagsrapporter som stöd i urval och faktainsamling Föreningar och lokala aktörer : Föreningar, nattvandrare, grannsamverkan, trossamfund, polis, räddningstjänst, studieförbund, m.fl. Deltagarna ingår i den s.k. utvidgade arbetsgruppen (UAG). Projektledare är Beyron Ahxner, projektsekreterare är Carine Spång. Arbetsgrupp: MKC, VO trygghet och säkerhet, VO demokrati och MR, Kultur- och fritid, Socialförvaltningen. Styrgrupp: säkerhetschef, Marcus Qvennerstedt, Helena Rojas, chef för demokrati och mänskliga rättigheter.

11 Våldsbejakande extremism Skola Föreningsliv Civilsamhälle Religiösa samfund Samarbete - Lokalt - Regionalt - Nationellt - Internationellt Inhämtning Metodutveckling Processer Kunskapsspridning UNESCO LUCS MKC

12 Civilsamhällets roll i centrum för en hållbar strategi proaktiv främst men också reaktiv Basen finns i det redan etablerade arbetet med grannsamverkan och nattvandring (sociala oroligheter, bilbränder, positiv social kontroll) Nära samverkan med civilsamhälle/trossamfund.

13 Samverkan Kommun Polis Räddningstjänst

14 Kommande steg- projektplan 30 mars konf. med många deltagare politiker, tjänstemän civilsamhälle, trossamfund, andra kommuner, länsstyrelse Utvidgad arbetsgrupp ca personer 12 maj Samarbete mellan kommuner, myndigheter, studieförbund och andra organisationer, civilsamhällets delaktighet. Förhållningsätt, program/insatser. Många personer ska involveras och kunna sprida arbetet. Arbetsgrupp- 12 maj planera workshop till hösten Steg 1: Fokus på Botkyrka- logistik- program/insatserkommunikation etc.

15 Kommande steg- projektplan Steg 2: I samråd med Unesco LUCS kommuner (Malmö, Eskilstuna, Borlänge)- skapa ett kunskapscenter Arbetsgruppen, AG, har strategiska möten. AG uppdrag är planering, se till att insatser går igång, uppföljning. AG möts regelbundet under projekttiden. Övervägande uppgifter och beslut kommuniceras via mail/möten mellan AG och med Utvidgade arbetsgruppen, UAG. UAG handlar om workshop/föreläsningar som ska bidra till att arbetssätten och metoderna vidareutvecklas på ett bra sätt. UAG kan bli en stor grupp. Utvidgade arbetsgruppen, UAG, möts en halvdag varje höst och vår