Sociala insatsgrupper

Transkript

1 Sociala insatsgrupper Ett samverkansarbete med fokus på unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil Christina Kiernan projektledare, Rikspolisstyrelsen Anna Sjöstrand Arnell Socialförvaltningen Lund Patrik Isacsson Polismyndigheten i Skåne 1

2 Sociala insatsgrupper ett regeringsuppdrag I mars 2011 fick Rikspolisstyrelsen i uppdrag av regeringen att: Initiera en pilotverksamhet med sociala insatsgrupper för unga som riskerar att bli kriminella Se till att en oberoende utvärdering av projektet påbörjas parallellt med att projektet inleddes Rikspolisstyrelsen 2

3 Sociala insatsgrupper Pilotområden utan inbördes ordning 1. Gottsunda Uppsala kommun ca invånare 2. Lund Lunds kommun ca invånare 3. Västra Hisingen Göteborgs kommun ca invånare 4. Spånga/Tensta Stockholms kommun ca invånare 5. Södertälje Södertälje kommun ca invånare 6. Botkyrka Botkyrka kommun ca invånare 7. Karlskrona Karlskrona kommun ca invånare 8. Borlänge Borlänge kommun ca invånare 9. Linköping Linköpings kommun ca invånare 10. Boden Bodens kommun ca invånare 11. Örebro Örebro kommun ca invånare 12. Hyllie Malmö kommun ca invånare Rikspolisstyrelsen 3

4 Förutsättningar för arbete med sociala insatsgrupper Socialtjänstens engagemang Individens samtycke och ansvar Tolkning av socialtjänstsekretessen Skolans delaktighet Samverkan med andra behövda myndigheter/aktörer Ledningens prioritering och stöd Rikspolisstyrelsen 4

5 Det här vet vi ur utvärderingen Ett strukturerat samarbete ger effekt Socialtjänsten i behov av bättre stöd från nationell nivå Lokala samarbetsformer har utvecklats Majoriteten av deltagarna är killar (84 mot 7) Åldersgränsen för snäv - för hög för att verkligen kunna påverka och hjälpa, för låg för att vilja hoppa av (15-25 år) Engagemang från landsting och skola saknas Individmöten bra för den unge, men betungande och kostsamt för ansvarig person Rikspolisstyrelsen 5

6 Vad visar projektet? Att det är arbete på individnivå som leder till förändring. Att befintlig samverkan kan utvecklas och effektivisera samarbetet Att det krävs en förändring i sekretesslagen för att kunna arbeta effektivt och rättssäkert Att skolans ansvar att hjälpa individer genom samverkan måste tydliggöras Att avhopparfrågan måste utredas vidare Rikspolisstyrelsen

7 Sociala insatsgrupper nytt uppdrag I februari 2013 fick Rikspolisstyrelsen ett nytt uppdrag av regeringen Rikspolisstyrelsen ska: Aktivt stödja arbetet med sociala insatsgrupper Verka för att fler sociala insatsgrupper inrättas Rikspolisstyrelsen 7

8 Rikspolisstyrelsen Sociala insatsgrupper Pilotområden utan inbördes ordning 1. Gottsunda Uppsala kommun ca invånare 2. Lund Lunds kommun ca invånare 3. Västra Hisingen Göteborgs kommun ca invånare 4. Spånga/Tensta Stockholms kommun ca invånare 5. Södertälje Södertälje kommun ca invånare 6. Botkyrka Botkyrka kommun ca invånare 7. Karlskrona Karlskrona kommun ca invånare 8. Borlänge Borlänge kommun ca invånare 9. Linköping Linköpings kommun ca invånare 10. Boden Bodens kommun ca invånare 11. Örebro Örebro kommun ca invånare 12. Hyllie Malmö kommun ca invånare Nya områden 2013 utan inbördes ordning 13. Laholm Laholms kommun ca invånare 14. Nyköping Nyköpings kommun ca invånare 15. Strängnäs Strängnäs kommun ca invånare 16. Sunne Sunne kommun ca invånare 17. Västerås Västerås kommun ca invånare 18. Eskilstuna Eskilstuna kommun ca invånare 19. Norrköping Norrköpings kommun ca invånare 20. Jönköping Jönköpings kommun ca invånare 21. Ljungby Ljungby kommun ca invånare 22. Växjö Växjö kommun ca invånare 23. Skövde Skövde kommun ca invånare 24. Alingsås Alingsås kommun ca invånare 25. Trollhättan Trollhättans kommun ca invånare 26. Malmö Malmö kommun ca invånare 27. Eslöv Eslövs kommun ca invånare 28. Hörby Hörby kommun ca invånare 29. Höör Höörs kommun ca invånare 30. Helsingborg Helsingborgs kommun ca invånare 31. Haninge Haninge kommun ca invånare 32. Jakobsberg Järfälla kommun ca invånare 33. Sollentuna Sollentuna kommun ca invånare 34. Norrtälje Norrtälje kommun ca invånare 35. Sundbyberg Sundbybergs kommun ca invånare 8

9 Ingen kan göra allt, men alla kan göra något Med gemensamma krafter och individen i fokus kan vi göra stor skillnad för många 9

10 Syftet, upplägg och mål under projektet: Socialtjänsten skulle tillsammans med polisen och övriga berörda myndigheter samarbeta och använda sin samlade kompetens fokuserat och uthålligt i arbetet med unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil eller som vill hoppa av ett kriminellt nätverk. Pilotprojektet skulle enligt regeringen riktas mot unga i åldern år. Mellan år handlade det om att förhindra nyrekrytering till en kriminell livsstil. Mellan år var fokus på de som vill hoppa av kriminella gäng. Det skulle handla om att stärka nätverket kring den unge. Att tillsammans arbeta för att stötta den unge i alla led mående/ behandling, skola, arbete, fritidssysselsättning etc, samt känna till vad vi alla gör. 10

11 Sociala insatsgrupper skulle inte handla om metodutveckling, utan man efterfrågade goda exempel och effekter av en strukturerad samverkan i kommunerna. Sociala insatsgrupper skulle alltså vara en samarbetsform och huvudansvaret skall vila på socialtjänsten. Målet var individuella handlingsplaner för de ungdomar som behöver det. En viktig del blev därför att ha den aktuella ungdomen och familjen med i arbetet och få ett samtycke till sekretesslättnad, samt gemensamma möten. 11

12 12

13 Strategisk nivå Denna grupp fungerar som styrgrupp. Gruppen har bildats som ett utskott från befintliga L BRÅ (Lunds Brottsförebyggande Råd). I gruppen ingår socialdirektör från Socialförvaltningen, förvaltningschefer och direktör från Kultur- & Fritidsförvaltningen och Skolförvaltningarna, samt Närpolischef i Lund. Vår tanke: Genom en tydlig ledning skapa förutsättningar för ett effektivt arbete. Gruppen sammankallas 2 gånger/termin av socialdirektören. 13

14 Arbetsgruppen (remissgruppen) Denna grupp fungerar som en arbetsgrupp. 8 stycken chefer och samordnare på mellannivå från Polisen, Socialförvaltningen, Kultur- & fritidsförvaltningen och Skolförvaltningarna. Personer i arbetsgruppen ska ha kännedom om aktuella ungdomar. Beslut om en ungdom tillhör målgruppen och ska erbjudas en individuell handlingsplan fattas i arbetsgruppen. Arbetsgruppen planerar att ha möte en gång per månad. Socialtjänsten är sammankallande till dessa möten 14

15 Individuella handlingsplaner/ En social insatsgrupp En grupp av de personer som står den enskilde ungdomen närmast. Kan till exempel vara: Närpolis, lärare, mentor, ungdomsbehandlare, socialsekreterare, kontaktperson inom BUP, personal från kultur & fritid m.fl. Samordnare för Unga lagöverträdare är med i alla individuella handlingsplaner och har en samordnande funktion. Samordnaren sammankallar till regelbundna möte (minst en gång i månaden) samt står för uppföljning av handlingsplanerna. 15

16 Ett resultat av projektet är att Beatrice Ask inlämnade en lagrådsremiss med förslag på sekretesslättnad mellan socialtjänst och polis som började gälla from 1 jan Förutom slutredovisning från RPS till Regeringen, samt en oberoende utvärdering gjord av Ersta Sköndahl Högskola, har socialstyrelsen tagit fram en riskbedömningsmanual (SAVRY) samt en vägledning för vilka stödinsatser som bör gälla för de unga som ingår i de sociala insatsgruppernas arbete. I oktober 2012 samlades styrgruppen och arbetsgruppen inom projektet för att tillsammans utvärdera. Vi kom fram till att samarbetsformen skall kvarstå även efter själva projekttiden och utvecklas till en permanent arbetsmetod! 16

17 Att tänka på/ Utmaningar Tydlig ledning, att man har mandat att fatta beslut. Informationsspridning/implementering. Starkt engagemang, tålamod, att hålla ut Tydlighet i våra olika roller Hjälpande, stöttande nätverk, inte förväxlas med strafflindring! Viktigt att titta över sina resurser 17

18 Framgångsfaktorer Flera ungdomar minskat eller totalt upphört med sin kriminalitet. Visat på nya samarbeten mellan myndigheter och organisationer. Fångar upp ungdomar innan stora insatser behövs, konsultation Ökad kunskap, förståelse och tillit för varandras arbete Stärkt redan befintlig samverkan, t.ex. polismentorskap Snabb mobilisering vid problem av olika slag... Fokuserade, gemensamma insatser/grepp utifrån problem med situation, grupp eller område - ex Dalby 18

19 Både utmaning och framgångsfaktor SIG-DOKUMENT dokument som beskriver och befäster syftet, styrning och ansvarsfördelningen av arbetet. Dokumentet undertecknas av samtliga aktörers chefer och är tidsbegränsat för uppföljning och revidering. SAMSYN måste vara ärliga mot varandra om att vi är olika skolade och ofta har olika synsätt och tillvägagångssätt i vårt arbete. Vi behöver lyfta upp detta faktum för att skapa förutsättningar för en SAMSYN, vilket är ett MÅSTE för att få till en hållbar SAMVERKAN! 19