Kommunikationsplan för nytt regeringsuppdrag med sociala insatsgrupper

Transkript

1 Christina Kiernan A / (8) Kommunikationsplan för nytt regeringsuppdrag med sociala insatsgrupper

2 Christina Kiernan A / (8) 1 INLEDNING Syfte med kommunikationsplanen BAKGRUND Mottagare av kommunikationsplanen Tidsplan för kommunikationsplan NULÄGESBESKRIVNING Risker Möjligheter ÖVERGRIPANDE KOMMUNIKATIONSMÅL AVGRÄNSNINGAR KOMMUNIKATIONSSTRATEGIER BUDSKAP MÅLGRUPPER Primära målgrupper Sekundära målgrupper KANALER ÖVERGRIPANDE KOMMUNIKATIONSPLAN KOMMUNIKATION INOM PROJEKTET UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING BILAGOR...8

3 Christina Kiernan A / (8) Versionshistorik Version Datum Ändring Handläggare 1 Inledning Kommunikationsplanen beskriver hur projektet ska kommunicera internt inom projektet och med omgivningen. Kommunikationsplanen är en bilaga till kontraktet. 1.1 Syfte med kommunikationsplanen Att arbeta planerat och strukturerat med kommunikation är en framgångsfaktor i allt utvecklingsarbete. Genom information och kommunikation skapas kännedom och kunskap som i sin tur bidrar till att skapa acceptans, motivation och engagemang. Engagerade medarbetare tar i högre grad ansvar och arbetar för att uppnå satta mål. Kommunikationsplanen beskriver kommunikation in och ut ifrån projektet och är därmed ett sätt att säkerställa att projektet får tillräcklig information/underlag för projektgenomförandet. Kommunikationsplanen är ett verktyg för att arbeta planerat och effektivt med kommunikation för att stötta projektets övergripande syfte och mål.

4 Christina Kiernan A / (8) 2 Bakgrund Den 21 februari 2013 fick Rikspolisstyrelsen i uppdrag från regeringen att återuppta arbetet med sociala insatsgrupper (SIG) som en fortsättning på det drygt tvååriga projekt som avslutades Målet är att vidareutveckla de lokala samarbetsformer som etablerats/testats för unga med ett vanekriminellt beteende samt att sprida arbetet med sociala insatsgrupper till flera orter. Rikspolisstyrelsens ambition i det fortsatta projektet är att inrätta en social insatsgrupp i varje polismyndighet, vilket innebär en ökning med 9 stycken (från 12 till 21). 2.1 Mottagare av kommunikationsplanen gruppen Styrgruppen Tillgänglig för alla på polisen.se/sig 2.2 Tidsplan för kommunikationsplan Kommunikationsplanen gäller under hela projektets genomförande, det vill säga perioden 21 februari oktober Nulägesbeskrivning Intresset för sociala insatsgrupper i media resulterade i ett 60-tal artiklar* i ämnet under det förra regeringsuppdraget. Av dessa budskap var 80 procent uttryckligen positiva till satsningen. De kritiska rösterna tog upp att sekretessen förhindrar, att det inte finns statistiska belägg för att de sociala insatsgrupperna fungerar (antal avhopp), att skolan inte ger tillräcklig stöttning, att Rosengård stämplas som problemområde samt att Polisens högprioriterade satsning på ungdomar läggs på is under sommarsemestern. Efter det förra regeringsuppdragets slutredovisning har projektledaren för sociala insatsgrupper fått flera förfrågningar om att medverka vid olika events/sammankomster för att berätta om satsningen. Ämnet engagerar många och är en viktig fråga för samhället. *enligt PHS omvärldsbevakning/pressklipp med sökordet sociala insatsgrupper

5 Christina Kiernan A / (8) 3.1 Risker En generell risk i uppdraget är att man inte lyckas nå ut med information om arbetssättet med SIG till de kommuner som kan ha nytta av arbetsmetoden. I pilotprojektet med SIG identifierades följande risker: Olika syn på sekretessregler i olika myndigheter. Svårt att få samtycke från ungdomar/familjer. Socialtjänsten saknar nationellt stöd. Engagemang från landsting och skola saknas. Bristfällig stöttning i vissa berörda verksamheters ledning. För lite resurser i vissa berörda verksamheter. Uppdraget utanför Polisens kärnverksamhet. Siffersvagt projekt, d v s få kopplingar till resultat i antal/kr. Kontinuerlig uppföljning saknas. SIG förväxlas med andra ungdomssatsningar (man upplever sig då redan arbeta inom området). 3.2 Möjligheter Följande möjligheter har identifierats utifrån det förra SIG-projektet: Prioriterad satsning hos regeringen. ledaren från pilotprojektet bra ambassadör (sakkunnig). Områdena från piloten kan bidra med erfarenheter. Kort startsträcka tack vare utvecklat nätverk genom piloten. Samverkan ger effekt. Effektivt erfarenhetsutbyte genom konferensarrangemang. SIG-filmen från pilotprojektet bra marknadsföring/information. Ungdomsbrottsligheten engagerar brett. Hitta tydlig och relevant räknesnurra för att påvisa resultat. 4 Övergripande kommunikationsmål Det övergripande målet är att informera om arbetsmetoden SIG. Kommunikationen i projektet ska bidra till: Att sprida goda exempel på arbetssätt. Erfarenhetsutbyte mellan myndigheter och områden. Att uppmärksamma beslutsfattare om vikten av samverkan.

6 Christina Kiernan A / (8) 5 Avgränsningar I kommunikationsuppdraget ingår inte: Utbildningsåtgärder. Verksamhetsöverskridande kommunikationsaktiviteter, d v s att planera och genomföra andra myndigheters kommunikation. 6 Kommunikationsstrategier Kommunikationen ska genomföras med följande inriktning: Kontinuerligt, öppet och transparent. Goda exempel lyftas fram. Pilotområdena användas som ambassadörer/mentorer. Ta hjälp av media för att skapa uppmärksamhet. Främja erfarenhetsutbyte genom konferenser/personliga möten. Engagemang från och samordning med andra myndigheter är viktiga förutsättningar för framgångsrik kommunikation. 7 Budskap Genom erfarenheter från och uppföljning av pilotprojektet har följande huvudbudskap identifierats: Samverkan viktig. Strukturerat samarbete ger effekt. Individens behov i fokus. Varje avhoppad ungdom sparar miljoner åt samhället. 8 Målgrupper 8.1 Primära målgrupper Kommunerna. Polismyndigheterna. Styrgrupp och projektgrupp. Aktiva områden från pilotprojektet. Medverkande myndigheter: Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, Skolverket, Statens institutionsstyrelse, Arbetsförmedlingen, Ungdomsstyrelsen, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Barnombudsmannen.

7 Christina Kiernan A / (8) 8.2 Sekundära målgrupper Samtliga medarbetare inom Polisen. Justitiedepartementet. Socialdepartementet. Övriga myndigheter som påverkar ungdomars livssituation. Aktuella ungdomar och deras familjer. Samhället i stort. Media. 9 Kanaler Den huvudsakliga kommunikationskanalen i uppdraget är sociala insatsgruppers webbsida på polisen.se. Härigenom når vi alla de identifierade målgrupperna. För övrigt används följande kanaler: GroupWise (e-post) projektkommunikation Intrapolis Polisens intranät Nyhetsbrev Svensk Polis Polisens externa personaltidning Erfarenhetskonferenser deltagare i sociala insatsgrupper Statusrapporter Möten styrgrupp, projektgrupp, myndighetssamverkan Events/sammankomster projektledaren sakkunnig föreläsare Sociala medier (Facebook, Twitter) Media 10 Övergripande kommunikationsplan Aktivitet/budskap Kanal Målgrupp Tid Startskott för det nya uppdraget Mars 2013 Svensk Polis (+ status Borlänge) polisen.se Intrapolis Nyhetsbrev direktiv Erfarenhetskonferens Utbildning Information Statusrapport Nyhetsbrev polisen.se Intrapolis rapport Kommunerna Polismedarbetare Media - och styrgrupp Allmänheten Kommunerna Polismedarbetare grupp Kommunerna Polismedarbetare - och styrgrupp Q Q Q Månadsvis samt vid behov

8 Christina Kiernan A / (8) Delredovisning rapport Kommunerna - och styrgrupp Slutredovisning rapport Kommunerna - och styrgrupp 31 oktober oktober Kommunikation inom projektet Kommunikationen med projekt- och styrgruppen sker kontinuerligt enligt följande: Styrgruppsmöten två gånger/år, april och augusti. Arbetsgruppsmöten var sjätte vecka samt vid behov. Erfarenhetskonferenser. Månatliga nyhetsbrev. Kontinuerlig information på polisen.se/sig 12 Uppföljning och utvärdering Omvärldsbevakning via Polishögskolans pressklippstjänst. 13 Bilagor