Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling

Transkript

1 Projektnamn: Social insatsgrupp Projektägare: Kerstin Melén Gyllensten Förvaltningar: BoF, AoF, VoO, GoV Eventuell styrgrupp: Projektledare: Samordnare för sociala insatsgrupper Godkänt av: Datum för godkännande:

2 1. Bakgrund Dagens ungdomar är framtidens vuxna. Vi vet att tidiga och tydliga insatser mot ungdomars brottslighet motverkar allvarlig kriminalitet i framtiden. Vi vet att tidiga insatser ökar möjligheterna till ett bra liv ändå dröjer det ofta innan samhället agerar. Vi vet att samverkan mellan myndigheter är en förutsättning för att hjälpa unga på glid ändå murar vi in våra verksamheter och skyller på sekretessen. Vi vet att varje ungdom har en unik situation, behöver behovsanpassat stöd och framförallt bör undvika dåligt sällskap ändå erbjuder vi färdigpaketerade lösningar och placerar problembarn i samma klass och vid samma inrättningar. Både i vår omvärld, men även i Eslövs kommun har det på senare år skett en förändring i samhällsstrukturen. Kommunerna har ökade kostnader för barn och ungdomar som placeras i samhällets vård. Under de senaste åren har kostnaderna för

3 placerade barn och ungdomar i kommunen ökat avsevärt. Olika subgrupperingar har uppstått bland våra ungdomar och i och med detta olika livstilar. Kommunen har enligt lagstiftning, men även utifrån barnkonventionens artiklar ett långtgående ansvar för dessa barn och ungdomar. Nedanstående text är hämtad från socialstyrelsens skrift Samverkan i sociala insatsgrupper Det är vanligt att unga begår kriminella handlingar, särskilt tillsammans med andra jämnåriga. Ofta rör det sig om några enstaka tillfällen och relativt lindriga förseelser som snatteri, men en del fortsätter att begå fler och allvarligare brott och riskerar på sikt att utveckla en kriminell livsstil. Grupper som systematiskt begår brott finns i dag på de flesta orter i Sverige och består av mycket brottsbenägna ungdomar. Ungdomar som tillhör någon gruppering eller nätverk begår som regel fler och grövre brott än de ungdomar som inte tillhör någon gruppering. Att vara medlem i en sådan gruppering eller gäng kan vara ett tecken på att en ung person är på väg in i en kriminell livsstil. Att lämna en kriminell livsstil kan vara förknippat med att lämna en kriminell gruppering eller ett kriminellt gäng och betecknas då som ett avhopp. Ungdomsgängen utgör inte sällan en rekryteringsbas till en mer organiserad brottslighet och dessa ungdomar löper därmed stor risk att bli nästa generations tungt kriminella. Regeringen beslutade den 3 mars 2011 att ge Rikspolisstyrelsen i uppdrag att initiera en pilotverksamhet för unga som riskerar att bli kriminella. Socialstyrelsen fick samtidigt i uppdrag att, efter samråd med Rikspolisstyrelsen och andra berörda myndigheter, ta fram en vägledning för vilka stödinsatser som bör gälla för de unga som ingår i de sociala insatsgruppernas arbete. I samma beslut fick Socialstyrelsen även i uppdrag att utveckla en riskbedömningsmanual för att bättre kunna identifiera vilka unga som löper risk att rekryteras till eller som vill hoppa av ett kriminellt

4 nätverk. Rikspolisstyrelsen ska aktivt stödja arbetet med sociala insatsgrupper för unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil. I genomförandet av uppdraget ska Rikspolisstyrelsen samråda med Arbetsförmedlingen, Barnombudsmannen, Skolverket, Socialstyrelsen, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens institutionsstyrelse, Ungdomsstyrelsen och övriga berörda myndigheter. Vidare ska samråd ske med Sveriges Kommuner och Landsting och relevanta aktörer i det civila samhället. Kommunen har under de senaste åren skapat förutsättningar för olika projekt och insatser. Vissa av dessa projekt har varit av akademisk karaktär, i syfte att kartlägga och arbeta fram metoder för insatser. Andra projekt har varit av mer operativ karaktär, såsom SSP och ungdomssatsningen. Det som i mångt och mycket har varit ett bekymmer är att samordna dessa insatser. Ibland har det uppstått en gråzon, där förvaltningarnas insatser inte samordnats för bästa möjliga utfall. Den 15 april i år fick polismyndigheten ett regeringsuppdrag att respektive polismyndighet ska redovisa de kommuner som har inrättar sociala insatsgrupper, samt de kommuner som har påbörjat ett arbete med att starta upp sociala insatsgrupper. 2.Målbild (Syfte, effektmål och leveransmål) Ökad behörighet till gymnasieskolan och högskola och förbättrat stöd till barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Sociala insatsgrupper bygger på att en samordnare, anställd av socialtjänsten, med god vana och erfarenhet och tillgång till de verksamhetssystem kommunen använder för att dokumenter och journalföra de insatser som sker inom ramen för

5 socialtjänstlagen. Samordnarens uppdrag är att samordna och skapa förutsättningar för samarbete, men även ha en operativ roll i projektet i syfte att på ett tidigt stadie medverka till att berörda verksamheten inom kommunen gör en individuell handlingsplan för varje ungdom som riskerar en kriminell livsstil. Sociala insatsgrupper syftar inte till att vara ytterligare projekt, utan huvudsyftet är att samordna de insatser utifrån de förutsättningar som finns i kommunen. Inte så sällan ske både proaktivt och reaktivt arbete parallellt i olika system och ingen ser eller tar ansvar för helheten. Socialtjänsten har ett övergripande ansvar, såsom att: Välja ut vilka unga som ska ingå i de sociala insatsgrupperna Motivera de unga/vårdnadshavare att lämna samtycke till informationsutbyte mellan berörda myndigheter Knyta berörda myndigheter, aktörer och organisationer till arbetet Ta fram individuella åtgärdsplaner för beslut Följa upp att åtagandena i planen genomförs Hitta fungerande samverkansformer för myndigheter som har ansvar för och kan hjälpa ungdomar som hamnat snett att hitta tillbaka till den rätta vägen igen. Effektmål Ökad måluppfyllelse och behörighet till gymnasieskolan Ökad måluppfyllelse och behörighet till högskola och universitet Förbättra stödet till barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa Att på lång sikt motverka rekrytering och underlätta avhopp från kriminella nätverk, genom ett förstärkt socialt nätverk kring individen.

6 Leverensmål Effektivt samarbete mellan förvaltningarna och med externa aktörer Utvecklande och uppdatering av rutiner och samverkansdokument I grund och botten handlar det om att barn och unga och deras familjer i Eslövs kommun ska har ett bra liv och att kommunen ska arbeta för att alla medborgare ska ges förutsättningar för att utveckla detta. Avgränsningar I den mall som används för att beskriva ett projekt står att det alltid kommer att finnas gråzoner kring vad som ingår i ett projekt. Finessen med sociala insatsgrupper är just att arbeta med denna gråzon. Dilemmat med avgränsning av projekt är att det uppstår mellanrum. Dessa mellanrum kan i en organisation skapa en känsla av revirtänk och diskussioner om vem som ansvarar för vad. 3.Tidplan Projekttid beräknas till 1,5 år Projektdatum Under perioden kommer kartläggning att ske. Under perioden kommer implementering att ske Löpande utvärdering per halvår, dvs , , samt

7 4.Budget Personalkostnader för samordnare inkl. PO kronor, fördelat kronor och kronor Kravspecifikation samordnare God kännedom om organisation och ledningsstruktur i offentlig verksamhet God vana av projektledning God inblick i socialtjänstlagen God insikt i missbruksvård hos barn och unga God insikt i vad en kriminell livsstil hos barn och unga innebär 5.Projektorganisation Initialt att anställa en samordnare, vars uppgift är att kartlägga och skapa förutsättningar för samarbete intern och externat. Efter projekttidens slut kommer detta att vara en ordinarie arbetsuppgift inom ramen för Förebyggande enheten, Barn och familj. 6. Förvaltningsövergripande Samtliga förvaltningar i kommunen kommer att vara en del av projektet, men även polisen och Region Skåne är viktiga samarbetspartner. Kontakt är tagen med Patrik Isaksson närpolischef i mellanskåne. De ansvarsoråden som förvaltningarna i kommunen ansvar för är de som redan finns i ramen för ordinarie verksamhet. Syftet med projektet är att samordna de insatser som finns, inte att skapa nya. 7. Långsiktiga socioekonomiska vinster Effektivare samarbete mellan kommunens förvaltningar, samt med externa samarbetspartners. Förebygga utanförskap

8 Enligt Ingvar Nilsson, nationalekonom går många av de kostnader som kommunerna har att förbygga. Enligt honom handlar det om organisations- och strukturfrågor inom och mellan förvaltningar. Kostnadseffektiv socialtjänst som är proaktiv och förebyggande, där resurserna används för att förebygga och främja, istället för att använda resurser reaktivt till höga placeringskostnader, eller dyra insatser. Räkneexempel: En placering på Statens institutionsstyrelse kostar upp till kronor/dygn, dvs en årskostnad på drygt 3,9 miljoner/år. 8.Kommunikationsplan Samordnaren ansvarar för information till berörda parter. Lämpligt är att starta i förvaltningsledningsgruppen, för att sedan informerar i respektive förvaltnings ledningsgrupp osv. 9.Risker Det finna alltid en risk med stora projekt, att nå ut till alla berörda. I de utvärderingar som är gjorda, bland annat av Ersta Sköndal högskola, så lyfts skolan fram som ett område där samarbete har varit bekymmersamt. Eftersom Eslövs kommun har en organisation, där socialtjänst och skola är organiserad i samma förvaltning är dock möjligheterna och förutsättningarna bättre och torde således inte innebära några risker. 10. Kriterier för projektavslut Nya rutiner för samarbete och samverkan har utvecklats På sikt en kostnadsminskning av externa placeringar.

9 Eslöv Jörgen Larsson Avdelningschef Barn och Familj Anna von Reis Enhetschef Barn och Familj