Projektplan Sociala insatsgrupper m.m.

Transkript

1 Projektplan Sociala insatsgrupper m.m. Polisavdelningen Christina Kiernan

2 Projektplan 2 (14) Projektplan INNEHÅLL 1 UPPDRAGET Bakgrund och problembild Syfte Frågeställningar Projektmål Förväntad effekt Avgränsningar TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Genomförande Metod Definitioner Urval Uppföljning REDOVISNING OCH KOMMUNIKATION Redovisning Kommunikation TIDPLAN ORGANISATION Nationell projektorganisation Ansvar och befogenheter RISKER...14

3 Projektplan 3 (14) 1 Uppdraget 1.1 Bakgrund och problembild Ett effektivt rättsväsende är en förutsättning för att samhällets insatser mot brottsligheten ska bli framgångsrika. Det är angeläget att undanröja de strukturella hinder som finns så att verksamheten verkligen är effektiv. Samarbete mellan föräldrar, polis, skola, socialtjänst och andra lokala aktörer är en förutsättning för ett välfungerande förebyggande arbete. Samhället måste reagera samordnat och konsekvent. När ungdomar begår brott är det angeläget med snabba reaktioner från samhället. För att nå bättre resultat behöver samarbetet mellan polis och kommun förbättras ytterligare. Regeringen beslutade den 5 februari 2009 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att föreslå åtgärder för att underlätta för personer som vill lämna kriminella grupperingar och att förhindra nyrekrytering till kriminella grupperingar. Till särskild utredare förordnades länspolismästaren Carin Götblad. Utredningen lämnade betänkandet Kriminella grupperingar motverka rekrytering och underlätta avhopp (SOU 2010:15) vars huvudförslag var att sociala insatsgrupper bestående av socialtjänst, polis och skola skulle bildas på lokal nivå för att gemensamt arbeta med unga kriminella. Enligt regeringens bedömning finns det ett behov av ökad samordning i arbetet kring unga i riskzon och det är rimligt att socialtjänsten med sitt särskilda ansvar för barn och ungdomar som är i behov av stöd och hjälp tydligare än idag stöttas av övriga aktörer. Regeringen anser att det för att åstadkomma detta behövs en lokal samarbetsform där insatser för unga i risksituationer kan koordineras på individnivå. Regeringsuppdraget Regeringen beslutade den 3 mars att uppdra åt Rikspolisstyrelsen (RPS) att initiera en pilotverksamhet med sociala insatsgrupper för unga som riskerar att bli kriminella. Även ungdomar som behöver stöd och hjälp för att bryta med kriminella nätverk ska kunna ingå i försöksverksamheten. Huvudansvaret för arbetet inom de sociala insatsgrupperna ska vila på socialtjänsten i den kommun där den unge bor och insatserna för den unge ska koordineras på individnivå. Pilotverksamheten ska bedrivas i minst sex och högst tolv kommuner och vara inriktad på unga i åldern år. 1 Ju2011/1906/KRIM

4 Projektplan 4 (14) Enligt beslutet ska RPS vid genomförandet av uppdraget samråda med Socialstyrelsen, Statens skolverk, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse, Ungdomsstyrelsen samt Sveriges Kommuner och Landsting. Utöver dessa har RPS valt att även involvera Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten och företrädare för barn- och vuxenpsykiatrin. RPS ska också se till att en oberoende utvärdering av projektet påbörjas parallellt med att projektet inleds. Utvärderingen ska fokusera på att identifiera de faktorer som är viktiga för ett effektivt och sammanhållet arbetet med unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil. Inom ramen för uppdraget ska Socialstyrelsen, efter samråd med RPS och andra berörda myndigheter, utveckla en riskbedömningsmanual för att bättre kunna identifiera vilka unga som löper risk att rekryteras till eller som vill hoppa av ett kriminellt nätverk samt ta fram en vägledning. Riskbedömningsmanualen ska tas fram för att de sociala insatsgruppernas arbete kring den unge ska ske på ett effektivt och rättsäkert sätt. Riskbedömningsmanualen ska användas för att identifiera unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil. Syftet med vägledningen är att ge tillgång till bästa möjliga kunskap inom området och stöd till berörda myndigheter i samverkansfrågorna, t.ex. genom förtydliganden av reglering som rör sekretessfrågor. Mottagare för vägledningen är verksamma inom socialtjänsten och de övriga aktörer, t.ex. polis och skola, som i samverkan väljer att arbeta med sociala insatsgrupper. 1.2 Syfte Detta projekt syftar till att genomföra försöksverksamhet med sociala insatsgrupper i tolv pilotområden, att utveckla en riskbedömningsmanual, ta fram en vägledning samt att utvärdera projektet. Det långsiktiga syftet med projektet är att genom tidiga, tydliga och samordnade insatser och reaktioner från samhällets sida minska risken för att unga väljer en kriminell livsstil. 1.3 Frågeställningar Vad är framgångsfaktorer och hinder i samverkan kring en ung person som är i riskzon att utveckla en kriminell livsstil? Hur har projektet bidragit till att identifiera, stödja och hjälpa unga i riskzon både vad gäller risken för nyrekrytering och för dem som vill lämna ett kriminellt nätverk?

5 Projektplan 5 (14) 1.4 Projektmål Målet för projektet är att pilotverksamhet initieras på minst sex platser i landet och att verksamheten dokumenteras och följs upp genom en utvärdering. En vägledning ska tas fram för vilka stödinsatser som bör gälla för den unge som ingår i de sociala insatsgruppernas arbete. Vägledningen ska redovisas senast i samband med slutredovisningen av uppdraget avseende initierande av pilotverksamheten den 31 oktober Under projekttiden ska också en riksbedömningsmanual utvecklas och användas av pilotområdena. Arbetet ska redovisas 31 oktober Förväntad effekt Projektet bör leda till en utveckling av lokala samarbetsformer avseende insatser för unga i riskzon att utveckla en kriminell livsstil samt öka möjligheten att identifiera de unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil eller vill lämna ett kriminellt nätverk. 1.6 Avgränsningar Avseende inrättande av sociala insatsgrupper: Arbetet i de sociala insatsgrupperna ska inriktas på unga i åldern år. Avseende utvärderingen av projektet: Utvärderarna ska i huvudsak titta på samverkan mellan polis och kommun och då främst socialtjänsten. Avseende riskbedömningsmanual: Socialstyrelsen har efter en kartläggning av befintliga riskbedömningsmanualer nationellt och internationellt, gjort bedömningen att en avgränsning av målgruppen för riskbedömningsmanualen är nödvändig. Detta synsätt är också förankrat i styrgruppen för det övergripande projektet. Arbetet kommer därför att särskilt fokusera på identifiering av ungdomar (15-21 år) som har påbörjat en kriminell bana och som riskerar att utveckla en vanekriminell livsstil. Avseende vägledning: Vägledningen kommer primärt att fokusera på unga i åldern år då socialtjänsten har ett huvudansvar för sociala insatsgrupper. Arbetet med unga i åldern år omfattas traditionellt sett inte av socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Vägledningen avgränsas vidare till socialtjänstens ansvar för att förhindra att den unge hamnar i vanekriminalitet vilket kan inkludera åtgärder så som att främja arbete/ sysselsättning, ge ekonomiskt bistånd och/eller missbruksvård.

6 Projektplan 6 (14) Vägledningen omfattar inte unga som generellt befinner sig i en riskzon för att utveckla t ex antisocialt beteende vilket innebär att projektet inte omfattar primärprevention. 2 Tillvägagångssätt 2.1 Genomförande Avseende projektet i sin helhet: För uppdragets genomförande har RPS, efter samråd med övriga berörda myndigheter, inrättat ett projekt vars styrgrupp leds av avdelningschefen Ulrika Herbst vid RPS. Utöver styrgruppen har flera grupper tillsatts, dels för att leda projektet och dels för att göra samtliga berörda myndigheter delaktiga i arbetet med regeringsuppdraget. Avseende inrättande av sociala insatsgrupper: Urval av deltagande områden Enligt regeringsuppdraget ska stadsdelar med utbrett utanförskap i Stockholm, Malmö, Göteborg och Uppsala inkluderas i pilotverksamheten. Frågan ställdes därför till dessa kommuner, som pekade ut den stadsdel de ansåg borde ingå i pilotprojektet. Utöver dessa har övervägande delen av de deltagande kommunerna själva kontaktat RPS och önskat få delta i projektet. Därutöver har RPS tillfrågat några områden för att uppnå geografisk och storleksmässig spridning. Den omständighet att uppdraget inte omfattar några andra krav på metodutveckling än att lokala samarbetsformer ska utvecklas utesluter inte att RPS inom uppdraget också fortsätter att utveckla polisens arbete inom det aktuella området. Detta har medfört att nedan polisiära intressen har beaktas vid urvalet av deltagande kommuner. - Samtliga polisiära samverkansområden är representerade av minst en polismyndighet som då får möjlighet att omhänderta och sprida erfarenheter från arbetet till övriga polismyndigheter inom samverkansområdet. Detta skapar i sin tur förutsättningar för RPS att i samverkan med polismyndigheterna ta fram ett enhetligt polisiärt arbetssätt och metodstöd också inom detta område. - Några polismyndigheter ingår i sociala insatsgrupper i mer än en kommun för att det på så sätt ska tydliggöras vilka olika krav som ställs på polismyndighetens förmåga att anpassa den egna verksamheten till den lokala socialtjänstens och andra aktörers olika förutsättningar i respektive kommun.

7 Projektplan 7 (14) Utifrån ovan förutsättningar har nedan angivna stadsdelar/kommuner och polismyndigheter valts ut att delta i pilotprojektet: 1. Stadsdelen Gottsunda (Uppsala) Polismyndigheten i Uppsala län 2. Stadsdelen Hyllie (Malmö) Polismyndigheten i Skåne 3. Lund Polismyndigheten i Skåne 4. Stadsdelen Västra Hisingen (Göteborg) Polismyndigheten i Västra Götaland 5. Spånga/Tensta stadsdelsförvaltning (Stockholm) Polismyndigheten i Stockholms län 6. Södertälje Polismyndigheten i Stockholms län 7. Botkyrka Polismyndigheten i Stockholms län 8. Karlskrona Polismyndigheten i Blekinge län 9. Borlänge Polismyndigheten Dalarna 10. Linköping Polismyndigheten i Östergötlands län 11. Örebro Polismyndigheten i Örebro län 12. Boden Polismyndigheten i Norrbotten Åtagande för deltagande områden RPS har tagit fram ett gemensamt åtagande för deltagande kommuner och polismyndigheter främst för att göra det möjligt att utvärdera verksamheten. Då verksamheten inom pilotprojektet med sociala insatsgrupper ställer krav både på polismyndigheten och kommunen är det viktigt att båda aktörer samverkar och genomför sin del av arbetet inom de sociala insatsgrupperna. För att det ska bli tydligt vad som krävs av de båda aktörerna inom ramen för pilotprojektet och för att utföra den utvärdering som genomförs av arbetet i pilotområdena ska åtagandet undertecknas av polismyndigheten och kommunen där pilotprojektet genomförs. Åtagandet reglerar också vad de båda aktörerna ska göra initialt i projektet, vad de förväntas bistå med under projekttiden och hur ansvar ska fördelas under projekttiden. Arbetet under projekttiden RPS uppdrag under projekttiden är att stötta de tolv pilotområdena. Redan innan verksamheten ska vara igång, bjöd RPS in till en uppstartskonferens där förutsättningarna för arbetet i de sociala insatsgrupperna inledningsvis diskuteras. Inbjudna var representanter från deltagande kommuner och polismyndigheter. Vid konferensen informerades och diskuterades hur arbetet inom de sociala insatsgrupperna ska ske. Bl.a. genomfördes en paneldebatt där deltagarna gavs möjlighet att ställa frågor om hur arbetet med att förhindra nyrekrytering och hjälpa avhoppare kan gå till i praktiken. Avslutningsvis gavs representanterna för de deltagande områdena tid att diskutera arbetet inom den egna sociala insatsgruppen.

8 Projektplan 8 (14) RPS avser att, vid tidpunkt som bestäms senare, bjuda in representanter från samtliga deltagande kommuner och polismyndigheter till ett erfarenhetsseminarium. Avseende riskbedömningsmanualen: Socialstyrelsen har genom en inventering av befintliga bedömningsmanualer funnit att SAVRY (Structured Assessment of Violence Risk in Youth), är ett lämpligt beslutsstöd i utredningar gällande risker och behov hos ungdomar med känt antisocialt beteende. SAVRY är en bedömningsmanual utifrån 24 riskfaktorer och sex skyddsfaktorer som forskning har påvisat har betydelse för ungas återfall i allvarlig brottslighet. Informationen vägs samman till en helhetsbedömning av den unge, familjen och dennes sociala situation, och kan i förlängningen användas som ett stöd för val av insats. SAVRY är utvecklat för unga mellan år av båda könen men är inte kvalitetssäkrat för ungdomar som begått sexualbrott. SAVRY kan användas av utbildad personal inom socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, HVB-hem och andra institutioner och kompletterar men ersätter inte utredningar som genomförts med stöd av ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) och andra beslutsstöd eller dokumentationssystem som ex. BBIC (Barns behov i centrum). Utbildningsinsatser under projekttiden Två utbildningskurser kommer att anordnas under hösten 2011 för de sociala insatsgrupper som ingår i pilotprojektet. En utbildning förläggs i Stockholm och en i Malmö. Varje utbildning har ett maximalt deltagarantal på 25 personer. Den exakta fördelningen av utbildningsplatser och vid vilken utbildningsort som platser erbjuds bestäms av Socialstyrelsen i samråd med företrädare för de sociala insatsgrupperna. Kursen kommer att omfatta fyra heldagar fördelade på tre tillfällen. Utöver detta innehåller kursen två handledningstillfällen på respektive utbildningsort. Handledningen genomförs under våren Efter genomförd utbildning inklusive handledning ska deltagarna självständigt kunna genomföra en strukturerad riskbedömning enligt SAV- RY och med utgångspunkt i detta också kunna föreslå adekvata insatser. För att säkerställa att SAVRY också används efter att personal genomgått utbildningen kommer chefer och utsedda koordinatorer att inbjudas till 1-2 implementeringsdagar i Stockholm under våren De kommer då att ges utbildning och få råd om hur man får igång arbetsrutiner runt SAVRY. För att ge medarbetarna i de sociala insatsgrupperna och deras samarbetspartners inom kommun, polis, skola, landsting och medverkande aktörer en allmän introduktion om SAVRY, kommer dessa att under hösten 2011 erbjudas en heldagsföreläsning på plats i respektive kom-

9 Projektplan 9 (14) mun om vad strukturerad riskbedömning är. Föreläsningen kommer att omfatta tankar och teorier bakom SAVRY och hur man jobbar med riskbedömningen operativt i det dagliga insatsarbetet. Avseende vägledningen: En systematisk kartläggning av forskning om modeller för samverkan liknande sociala insatsgrupper ska genomföras för att undersöka om det finns modeller som är utvärderade och har positiv effekt och om dessa modeller i så fall liknar de modeller som används i Sverige. Det ska också genomföras en inventering av hur redan befintliga samverkansstrukturer och tidigare publikationer från Socialstyrelsen kan användas, och vid behov utvecklas, för att uppnå syftet med projektet samt utarbeta en plan för hur samverkan med andra berörda myndigheter ska genomföras vid framtagande av vägledningen. Socialstyrelsen avser att löpande ta del av kunskap från pilotverksamheter med sociala insatsgrupper och utarbeta en plan för implementering av vägledningen i samverkan med lokala aktörer. 2.2 Metod Avseende inrättande av sociala insatsgrupper: RPS projektledning avser att under projekttiden ha en nära kommunikation med pilotområdena genom att besöka de olika sociala insatsgrupperna för att få möjlighet att diskutera det arbete som bedrivs, höra hur man bedriver arbetet och även ta emot goda exempel och eventuell information om områden där det kan finnas problem. En uppgift för RPS under projekttiden är att sprida goda exempel och i den mån det går, lösa de problem som uppstår, eller ta med dem till redovisningen av uppdraget där en del är att redovisa hinder för denna verksamhet, både juridiska och andra frågor. RPS arbetar också med att ta fram en checklista för det arbete som ska bedrivas i de sociala insatsgrupperna. Checklistan ska kunna användas i det praktiska arbetet. Det är RPS uppfattning att det kan var bra med ett sådant stöd under tiden Socialstyrelsen arbetar med att ta fram den vägledning som uppdraget talar om. Avseende riskbedömningsmanualen: Socialstyrelsen har inventerat befintliga bedömningsmanualer och inventeringen visar att SAVRY (Structured Assessment of Violence Risk in Youth), är ett lämpligt beslutsstöd i utredningar gällande risker och behov hos ungdomar med känt antisocialt beteende. SAVRY har utvecklats av Randy Borum, Patrick Bartel och Adelle Forth. Svensk översättning och faktagranskning har genomförts av professor Niklas

10 Projektplan 10 (14) Långström, Centrum för våldsprevention, Karolinska institutet. 2 SAV- RY täcker in potentiella problemområden som forskning visat är av betydelse för utveckling av våldsrelaterat eller annat allvarligt kriminellt beteende. En korrekt genomförd skattning med SAVRY innebär en strukturerad bedömning av ungas risk för återfall i våldsbrott och/eller andra former av allvarlig kriminalitet och blir på så sätt ett stöd i planeringen av behandling och andra insatser för att förhindra fortsatt kriminalitet. Avseende vägledningen: Vid framtagande av vägledningen kommer ett nära samarbete mellan olika myndigheter samt mellan Socialstyrelsen och de deltagande pilotområdena behöva äga rum. Detta för att definiera vilka de viktigaste frågorna för praktiken är. Vägledningen kommer preliminärt innehålla information kring reglering rörande sekretessfrågor men också sammanställd vetenskaplig kunskap om samverkansmodeller och deras eventuella effekt vad gäller att förebygga vanekriminalitet och främja avhopp från kriminella gäng. En systematisk kartläggning kommer därför genomföras inom ramen för vägledningsuppdraget där det undersöks om det finns modeller som är utvärderade och har positiv effekt och om dessa modeller liknar befintliga sociala insatsgruppers arbete i Sverige. 2.3 Definitioner Begreppet i riskzon för att utveckla en kriminell livsstil kommer genomgående att användas. Liknande begrepp, men som inte används i projektet är unga som riskerar att bli kriminella, unga som löper risk att rekryteras till kriminella nätverk, unga som väljer en kriminell bana, unga i riskzon, unga i risksituationer, unga i riskzon att bli vanekriminella, barn och ungdomar som är i behov av stöd och hjälp, unga med en utveckling som kan leda till kriminalitet, unga som är aktuella inom kriminalvården eller som polisen har underrättelseinformation om, unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil samt unga som riskerar att bli vanekriminella. För att betraktas som avhoppare i pilotprojektet ska den unge vara medlem i ett kriminellt nätverk. Det är den sociala insatsgruppen som gör bedömningen vad som är ett kriminellt nätverk och vilka som kan anses vara medlemmar i ett sådant. 2.4 Urval De sociala insatsgrupperna i de tolv pilotområdena ska göra insatser för personer år som är i riskzon för att utveckla en kriminell livsstil eller vill hoppa av ett kriminellt nätverk eller en kriminell livsstil 2 För artiklar och originalreferenser hänvisas till

11 Projektplan 11 (14) Hur många ungdomar och unga vuxna som ska delta i en social insatsgrupp avgörs av hur många ungdomar som är i riskzon att utveckla en kriminell livsstil eller som vill hoppa av ett kriminellt nätverk eller en kriminell livsstil på orten och hur många unga som den sociala insatsgruppen har resurs att hantera. 2.5 Uppföljning Den viktigaste delen av uppföljningen av pilotområdenas arbete är den utvärdering som ska göras i enlighet med regeringsuppdraget. Det löpande arbetet i de sociala insatsgrupperna ska också följas upp genom ett erfarenhetsseminarium under projektets gång där pilotområdena ges möjlighet att utbyta erfarenheter. 3 Redovisning och kommunikation 3.1 Redovisning Uppdraget redovisas först genom en projektplan som ska lämnas in till Regeringskansliet, Justitiedepartementet senast den 31 maj Regeringsuppdraget ska slutredovisas till regeringen senast den 31 oktober 2012 och riskbedömningsmanualen ska redovisas senast den 31 oktober Kommunikation En gemensam kommunikationsplan för RPS och Socialstyrelsen ska tas fram. Stommen i kommunikationen kommer att vara såväl när det gäller nyhetsförmedling som kunskapsöverföring. Intern kommunikation kommer även ske genom polisens intranät, Intrapolis. RPS ambition är att genomföra projektet med största möjliga transparens. Detta för att möjliggöra för andra kommuner som vill arbeta med sociala insatsgrupper att löpande kunna ta del av erfarenheter och aktuell information. RPS kommunikationsavdelning kommer att ge polismyndigheterna förutsättningar i deras arbete med att sprida erfarenheter från arbetet till övriga polismyndigheter inom samverkansområdet, t.ex. genom att ta fram informationsmaterial som polismyndigheterna kan använda i detta arbete. 4 Tidplan Projektet genomförs under perioden mars 2011 oktober En projektplan ska redovisas till regeringen senast 31 maj 2011 och verksamheten i de sociala insatsgrupperna ska vara initierad 15 juni Riskbedömningsmanualen ska redovisas senast den 31 oktober 2013.

12 Projektplan 12 (14) Tidpunkt Delmoment 3 mars- 15 juni 2011 Planering och föreberedelse av projektet, uppstartsmöte, inlämnande av projektplan och framtagande av checklista 15 juni 2011 Utvärderingen påbörjas Juli aug Lokal problembild beskrivs av de sociala insatsgrupperna. Kommunikationsplan fastställs. Sept. dec Pilotområdena besöks. Vårterminen 2012 Erfarenhetsseminarium genomförs. Aug. okt Slutrapport skrivs. 31 oktober 2012 Slutrapport med utvärdering redovisas till regeringen. 31 oktober 2013 Riskbedömningsmanualen redovisas till regeringen. 5 Organisation 5.1 Nationell projektorganisation Då RPS har fått i uppdrag att samråda med ett flertal myndigheter vid initierandet av de sociala insatsgrupperna har olika projektgrupper tillsatts där dessa myndigheter är representerade. För att uppnå bästa möjliga effektivitet i arbetet deltar de myndigheter som i störst utsträckning berörs av uppdraget i projektets styr- och arbetsgrupp. Expert- och referensgruppen består av övriga involverade myndigheter. Styrgrupp Avdelningschef Ulrika Herbst, RPS, ordförande Generaldirektör Ann-Marie Begler, Skolinspektionen Länspolismästare Carin Götblad, Polismyndigheten i Stockholms län Avdelningschef Anders Tegnell, Socialstyrelsen Enhetschef Ann-Sofie Eriksson, Sveriges Kommuner och Landsting Expertgrupp Representanter för: Arbetsförmedlingen Kriminalvården Statens institutionsstyrelse Ungdomsstyrelsen Försäkringskassan Kronofogdemyndigheten

13 Projektplan 13 (14) Nationell projektledning Christina Kiernan, RPS, projektledare Stellan Söderman, RPS, projektsekreterare Agnes Alm, RPS, linjesamordnare Arbetsgrupp Representanter för: Socialstyrelsen Statens Skolverk Sveriges Kommuner och Landsting Polismyndigheten i Stockholms län Referensgrupp Representanter för: Arbetsförmedlingen Kriminalvården Statens institutionsstyrelse Ungdomsstyrelsen Försäkringskassan Kronofogdemyndigheten Företrädare för barn- och vuxenpsykiatrin Lokal organisation Sociala insatsgrupper i de berörda kommunerna består av socialtjänst och polis samt i förekommande fall företrädare för skola. Det är socialtjänstens ansvar att berörda myndigheter såsom Arbetsförmedlingen, Kronofogden, Försäkringskassan, Kriminalvården, Statens Institutionsstyrelse och andra aktörer såsom KRIS, ideella organisationer, idrottsförbund m.fl. knyts till de sociala insatsgruppernas arbete. 5.2 Ansvar och befogenheter Styrgruppen säkerställer att projektets upplägg och resultat är i linje med beställarens direktiv och håller sig kontinuerligt informerad om projektets status genom regelbundna styrgruppsmöten. Har det övergripande ansvaret för att kvalitetsgranskning genomförs. Nationell projektorganisationen ansvarar för att uppdraget genomförs i sin helhet. Ansvarar också för att under projekttiden sprida goda exempel och i den mån det går, lösa de problem som uppstår, eller ta med dem till redovisningen av uppdraget där en del är att redovisa hinder för denna verksamhet, både juridiska och andra frågor, under projekttiden. Expertgruppens funktion är att biträda projektets styrgrupp med myndighetsspecifik sakkunskap på strategisk nivå. Arbetsgruppens funktion är att biträda projektledningen med myndighetsspecifik sakkunskap. Referensgruppens funktion är att biträda projektets arbetsgrupp med myndighetsspecifik sakkunskap.

14 Projektplan 14 (14) 6 Risker En risk som kan förutses är att verksamheten kan komma att se väldigt olika ut i de tolv områdena, beroende på hur det lokalt prioriteras och vilka avvägningar som görs. En annan risk kan vara brist på underlag avseende avhoppare. Det går inte att förutse om det finns motiverade avhoppare under projekttiden eller om det finns unga på den orten som behöver denna typ av hjälp och stöd från den sociala insatsgruppen. På små orter kan det uppstå problem med att få ungdomar ingår i de sociala insatsgrupperna och när verksamheten utvärderas kan det då bli svårt att uppnå tillräcklig anonymitet. Den korta projekttiden samt den mycket korta förberedelsefasen kan föranleda problem med utvärderingsdelen.