Projektavslutsrapport
|
|
- Jonathan Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektnamn: Barn till föräldrar med kognitiva svårigheter Projektägare: Kerstin Melén Gyllensten Styrgrupp: Jörgen Larsson, Eva Wensmark och Veronica Lilja Projektledare: Agneta Söderholm och Camilla Petersson Datum för projektets godkännande: Summering av projektplanen Idén till projektet uppkom i samband med att personal från Vård och Omsorg (VoO) som arbetar med LSS (Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade) är i kontakt med en barnfamilj vars föräldrar har svårigheter i sitt föräldraskap, och där barnen riskerar att fara illa. Detta aktualiserar behovet av att samarbeta över förvaltningsgränserna med Barn och Utbildning (BoU) m.fl. för att möjliggöra insatser åt familjen. Flertalet studier visar att barn i familjer där minst en förälder har kognitiva svårigheter är en utsatt grupp. Barnen riskerar att få bristande stimulans och försenas i utvecklingen. Samhällets insats för barnen är ofullständiga. Det finns en ofullständig samordning och myndighetspersoner saknar i regel kunskap om problematiken (FOU 2009/5). VoO möter flera unga personer med funktionsnedsättningar som har en stark önskan om att bilda familj. Förvaltningen arbetar med personer som idag har umgängesrätt till sina barn, men där behovet av stöd och handledning är påkallat. Dessa behov behöver hanteras. BoU möter barn och ungdomar i förskola/skola, där det kan anas att de inte mår bra eller inte får sina behov tillgodosedda på grund av deras föräldrars egna svårigheter. Professionella upplever också att de i sin yrkesutövning kommer till insikt om barnens svårigheter i ett alltför sent skede när oron leder till en anmälan till sociala myndigheter. Det saknas kunskap att möta dessa föräldrar och att identifiera dem. Det saknas även kunskap i att vägleda föräldrarna och veta vilket stöd de kan ha rätt till. Det kan även finnas en tro om att personer med stöd, t.ex. via LSS eller arbete med lönebidrag, automatiskt har all hjälp de behöver från samhället. Professionella kan, utifrån den 1
2 missuppfattningen, avstå från att agera när de har misstankar om att barnen inte får sina rättigheter tillgodosedda enligt Barnkonventionens principer. Projektets syfte är att öka skyddsfaktorerna för hela familjen och minska riskerna för att barn far illa i Eslöv. Kan Eslövs kommun trygga barns uppväxtvillkor genom att öka och samordna de offentliga insatserna för familjerna, så kan de negativa mänskliga, sociala och ekonomiska effekterna av det utanförskap som barnen riskerar att hamna i, på sikt minska. Säkerställandet av att barnrättsperspektivet stärks i Eslövs kommun är ett politiskt beslut, som projektet ska bidra till att synliggöra. Projektets huvudmål är att genomföra en organisationsförändring som säkerställer att samverkan och nätverksbyggen genomförs och utvecklas utifrån evidens- och erfarenhetsbaserade tillvägagångssätt. Personer med kognitiva svårigheter får stöd inför och under ett föräldraskap. Projektets övriga mål är att öka kunskapen hos yrkesverksamma, bland annat genom fortbildningar och information samt att inleda ett samarbete med SUF-kunskapscentrum (Samverkan-Utveckling-Föräldraskap) i Uppsala. Inom projektets ram är samtliga föräldrar med kognitiva svårigheter och LSS-stöd i Eslövs kommun erbjudna och har tackat ja till att bli intervjuade för att ta reda på deras behov och hitta möjligheter tillsammans för att tillgodose behoven (se bilaga 1). 2. Resultat Samtliga leveransmål är uppfyllda. Två fortbildningar har genomförts och har blivit utvärderade. Utvärderingarna är i huvudsak positiva och intresset för att få mer kunskap om målgruppen är stort. Projektledarna har i samverkan med styr- och projektgrupp skapat en projektplan som är genomförbar och med mål som är utvärderingsbara. Organisationsförändringen innebär att socialrådgivaren på Familjens hus har fått utökad tjänst för att bland annat kunna samordna, sammankalla och dokumentera möten i den uppstartade lokala SUF-gruppen (se bilaga 2) kallad SUF-Eslöv. Gruppen består av utvalda yrkesverksamma inom Eslövs kommun och Region Skåne. SUF-Eslöv har en länk på SUF-Kunskapscentrums hemsida där projektet är beskrivit och samordnaren fortlöpande kan lägga in dokumentation. Detta medför att andra kommuner och landsting som är i startgroparna kan följa Eslövs arbete. Kommunen får därigenom en möjlighet att synliggöras ur ett positivt perspektiv. Ett mål i kommunikationsplanen var att nå ut till allmänheten med projektets intentioner och utveckling. Detta är ett resultat och ett annat är den tidningsartikel som Skånska Dagbladet publicerade den 20 november Ett tredje resultat är att Bjuvs kommun har bjudit in projektledarna för att föreläsa om projektets framgångar för politiker och tjänstemän. Den interna 2
3 informationen har skett under hela projekttiden, framför allt i form av att projektledarna har träffat nämnder, Rådet för Hälsa och Trygghet, chefer och till viss del övriga medarbetare inom BoU och VoO samt Välfärdsgruppen och övriga projektledare för välfärdsprojekt. Vid några av dessa möten har nya idéer fötts och bland annat resulterat i en ny samverkan mellan VoO och KoF (Kultur och Fritid) och mellan de tre socialtjänsterna i BoU, VoO och AoF (Arbete och Försörjning).. Sammantaget är målen i kommunikationsplanen och tidplanen uppfyllda. 3. Erfarenheter Det stringenta arbetet med fortlöpande dokumentation och regelbundna träffar med deltagarna i projektet kan ses som en framgångsfaktor. En annan framgångsfaktor är att projektledarna tidigt hade tillgång till SUF-Kunskapscentrums erfarenheter och stöd och därmed valde att implementera en organisationsförändring som är beprövad under lång tid. Vid samtal med övriga projektledare har det framkommit att det har varit svårt att få ihop styrgruppen. Detta problem har detta projekt inte haft, vilket troligen beror på att alla möten bokades in för en termin framåt. Tidplanen har lyfts regelbundet i både styr- och projektgrupp för att synliggöra eventuella svårigheter. Att driva ett projekt med två projektledare kan vara sårbart, men i detta projekt har det visat sig vara en god källa till utbyte av kunskap om respektive förvaltning. Därigenom har personliga kontakter kunnat användas och närheten till stöd har varit god. BoU och VoO har i de enskilda mötena, t.ex. mellan projektledarnas respektive kollegor, fått en större närhet med möjlighet till informationsutbyte. Projektledarna kände inte varandra innan, men vid starten hade den ena med sig kunskaper om projektets uppkomst och idéskiss och den andra hade projektledarutbildning. Utan dessa förutsättningar hade troligen projektstarten blivit både problematisk och tidsödande. Istället kom projektet igång med kort varsel efter beslut och har bidragit med att projektet kunnat ansvara för att genomföra flera tidskrävande mål trots den lågt avsatta tjänstgöringsgraden för projektledarna (totalt 0,6 tj). Sammantaget kan man ändå säga att alla ramar var satta vid projektstart, både kring kapital och kring persontid. Det underlättade planeringen i projektplanen. I efterhand kan man dra slutsatsen att den väl förankrade projektplanen hade mål som stämde väl överens både med tid och med pengar. Det ekonomiska resultatet kommer troligen att sluta med ett litet överskott, vilket känns mer rimligt än ett underskott. Projektledarna förde regelbundna samtal om risker. Den största risken var ett eventuellt ointresse från Region Skåne kring den samverkansform som höll på att tas fram. Om SUF-Eslöv inte hade kunnat startas hade flera mål fallit på grund av det. Det fanns ingen reservplan för detta. En annan risk var att chefer inte skulle bifalla implementeringsförslaget. För att underlätta dessa risker i framtida projekt kan ett förslag vara att ha en större styrgrupp. Ett annat förslag är att Välfärdsgruppen tydligare uttrycker vilka förväntningar man har på projektledare, styrgrupp och projektägare. Det är inte enkelt i ett inledningsskede att som projektledare möta 3
4 chefer där alla har en annan roll än den redan etablerade. Dessa risker visade sig inte bli verklighet, men de har funnits med i tanken. Projektledare har gjort en utvärdering vid sista träffen med styr- och projektgrupp. Samtliga har trivts med att deltaga i ett projekt. Lärdomarna blir många och man får både kännedom om en annan förvaltning och kontakter i den samt får möjlighet till erfarenhetsutbyte. De flesta har känt att de haft balans mellan arbetsinsats och tid. Styrgruppen, där medlemmarna är chefer, har en positiv upplevelse men har haft svårt att få tiden att räcka till, då de måste vara lika uppdaterade som projektledarna för att kunna fatta beslut. Det har funnits ett stort engagemang från alla deltagare, men enstaka har haft svårigheter att komma från sitt ordinarie arbete. Det har skett några byten av deltagare. Det har inte påverkat projektet negativt. Eftersom ett projekt löper under längre tid så måste man ha en beredskap för att deltagare byter tjänst eller av andra orsaker inte kan deltaga. 4. Svårigheter och framgångsfaktorer Projektet har inte haft några större svårigheter. Några mindre beskrivs ovan under Erfarenheter. Men i samtal med andra projektledare har vi förstått att många hinder kan uppstå. Våra framgångsfaktorer har troligen varit att det finns ett stort intresse generellt för vårt projekts intentioner, vi har haft kompetens omkring oss och fått mycket stöd av dem vi tillfrågat samt att vi som projektledare hade med oss erfarenhet både av innehållet i projektet och kring projektmetodik. En annan framgångsfaktor är att det har varit ett gott klimat bland deltagarna, alla har varit delaktiga och lyckats både med att fokusera på innehållet och samtidigt kunna ge utrymme för att våga problematisera och vara innovativa. Projekttiden har varit krävande, rolig, utmanande, nytänkande, stressig, ansvarfylld och mycket mer. En svårighet vid något tillfälle för projektledarna är att styrgruppen har haft för få deltagare. När beslut ska fattas kan det vara lämpligt att antingen ha ett ojämnt antal beslutsmässiga och/eller att det finns med en neutral person i styrgruppen. Neutral menas i detta sammanhang att personen inte har en direkt koppling till de respektive förvaltningarna. Inga åtgärder behövde vidtas då alla beslut löstes i samförstånd. Kommunikationsarbetet har visat sig vara både tidsödande och svårframkomligt vid flera tillfällen. Projektledarna fick använda sig av en hel del kontakter för att komma dit de ville. Ibland har det kommit inbjudningar t.ex. från Rådet för Hälsa och Trygghet. Vid andra tillfällen har projektledarna fått stöta på flera gånger för att få möjlighet att sprida projektets intentioner i de båda förvaltningarna. Publicering på hemsidan har i ett första skede inte varit genomförbart då projektledarna och styrgruppen hade andra tankar än den publiceringsansvarige. Vid ett senare försök med annan medarbetare har det blivit både enkelt och bra. Då var hjälpen stor och informationen nådde ut till massmedia och på hemsidan. En förbättringsmöjlighet 4
5 kan vara att vid projektstart ha en kommunikationsansvarig bland deltagarna i projektgruppen. Den utvalda bör då ha en kompetens kring detta. Ett annat alternativ kan vara att alla välfärdsprojekt har en gemensam person att vända sig till gällande kommunikationsplanen och genomförandet. Välfärdsgruppens deltagare var okända för projektledarna fram till inbjudan kom under senare delen av projektet. Endast två personer var kända och gav mycket stöd. En förbättringsmöjlighet kan vara att Välfärdsgruppen bjuder in samtliga deltagare i nya projekt vid uppstart, för att presentera sig, berätta om förväntningar på projekten och för att projektledarna ska få lära känna varandra för att sen regelbundet kunna träffas och utbyta erfarenheter. Det kan bidra till en mer likvärdig process för projekten. Projektledarna framförde önskemål om en projektdeltagarutbildning vid uppstart, vilket var ett stort stöd som gavs från en av Välfärdsgruppens deltagare. 5. Ansvar Socialrådgivaren (BoU) på Familjens hus har numera ansvaret för att leda SUFgruppens arbete i riktning mot att samordna stöd till familjer där minst en förälder har kognitiva svårigheter. Utöver att samordna stöd ska gruppen lära känna varandras verksamheter, metoder och möjligheter samt utvidga kunskapen om gruppens arbete till alla professionella som möter barn till föräldrar med kognitiva svårigheter. Detta arbete görs under ledning och med stöd av enhets- och avdelningschef. Samtliga deltagare i SUF-Eslöv har uppdraget i sin tjänst, vilket är förankrat på respektive chefsnivå. Om någon slutar så tar efterföljaren över. Gruppen är inte fast över tid för att undvika stigmatisering, utan utvecklingen och eventuellt utökningen av gruppens deltagare ska växa fram i en process. Redan nu finns det intressenter från AoF (Arbete och Försörjning) och från PÖM (Psykiatrisk öppenvårdsmottagning) som ser att de vill och kan bidra till gruppens utveckling. Ansvaret för att effektmålen följs upp ligger i styrgruppen. I styrgruppen finns både enhets- och avdelningschef samt samordnaren för SUF-Eslöv. Avdelningschefen ansvarar för att kommunicera uppföljningen av effektmålen till förvaltningschef, som dessutom är projektägare. 6. Förslag Goda idéer som uppkom under vägen men som inte är förverkligade Ha en insatsgrupp kopplad till SUF-Eslöv bl a bestående av personal med PYC-utbildning och personal som får uppdrag att vara lots/hemterapeut. Samordning av ekonomi mellan VoO och BoU i det fall där man har personal i familjen från båda förvaltningarna. Samordningen ska medföra en reducering av antalet vuxna som stöd i hemmet. 5
6 Förslag till vidare arbete Ny projektidé är presenterad för Välfärdsgruppen kring vuxenblivande för ungdomar och unga vuxna med kognitiva svårigheter, med fokus på ökad föräldrakunskap. Utbilda och implementera medarbetare till lots/hemterapeut Utbilda medarbetare i mamma trots allt en grupp av mammor (föräldrar) som träffas regelbundet under ledning av den utbildade medarbetaren, för att hantera hur man kan vara förälder trots att barnet är placerat i familjehem. Utbilda personal både inom BoU och inom VoO i PYC (Parenting Young Children) ett utbildningsprogram för föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar, som har barn som är yngre än sju år. Utvecklingsbehov utanför projektets avgränsningar införande och kompetensutveckling kring arbetet med Reality Care Baby en babysimulator. Lättläst information om vad ett föräldraskap innebär samt rättigheter och skyldigheter som vårdnadshavare, framför allt till unga vuxna med kognitiva svårigheter. Information både i foldrar, på hemsidan och som talande webb. Bilagor: Bilaga 1: Sammanställning av intervjuer Bilaga 2: Handlingsplan för lokal SUF-grupp Eslöv den 18 dec 2014 Projektägare Projektledare Projektledare 6
Projektförslag. Barn till föräldrar som har en kognitiv begränsning i Eslöv.
Barn till föräldrar som har en kognitiv begränsning i Eslöv. Författare: Camilla Petersson Thomas Larsen Godkänt av (förvaltningschefer):eva Åström Kerstin Melen-Gyllensten Datum för godkännande: 1. Bakgrund
Läs merProjektavslutsrapport
aci5 Projektmodell Eslövs kommun ESIUS KOHHUN Projektavslutsrapport Projektnamn: Barn till föräldrar med kognitiva svårigheter Projektägare: Kerstin Melen G Ilensten Styrgrupp: Jör en Larsson, Eva Wensmark
Läs merProjektplan. 1. Bakgrund
Projektnamn: Barn till föräldrar med kognitiva svårigheter Projektägare: Kerstin Melén Gyllensten Styrgrupp: Jörgen Larsson, Eva Wensmark och Sara Anderhov Projektledare: Agneta Söderholm och Camilla Petersson
Läs merProjektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling
Projektnamn: Social insatsgrupp Projektägare: Kerstin Melén Gyllensten Förvaltningar: BoF, AoF, VoO, GoV Eventuell styrgrupp: Projektledare: Samordnare för sociala insatsgrupper Godkänt av: Datum för godkännande:
Läs merLänsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet
Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet Camilla Pettersson Örebro län Länsstyrelsernas uppdrag ska under åren 2014-2017 stödja kommuner, landsting och andra föräldrastödjande i arbetet med
Läs merProjektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;
Läs merINNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3
Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande
Läs merProjektplan. 1. Bakgrund. Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun. Projektägare: Elsa von Friesen. Projektledare: Sara Mattisson.
Projektnamn: Barnrättsarbete i Eslövs kommun Projektägare: Elsa von Friesen Projektledare: Sara Mattisson Godkänt av: Datum för godkännande: Barn och unga är en prioriterad grupp i kommunens olika verksamheter.
Läs merTidiga insatser för barn i förskolan
Tidiga insatser för barn i förskolan Övergripande mål Vara kommuns invånare trivs att bo och leva i kommunen Vara för barn och ungdomar 16.000 invånare år 2015 Grundläggande värden Kund/brukarorientering
Läs mer2.1 Normer och värden
Riktlinjerna anger förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen. Riktlinjerna anger också uppdraget för var och en i arbetslaget, där förskollärare, barnskötare
Läs merDokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005. Gruppens förväntningar på dagen 15/8
Dokumentation från Arbetsmarknadsnämndens möte 15 augusti 2005 Gruppens förväntningar på dagen 15/8 - sätta ner foten - kunna få med dem det handlar om - se en framtid för handeln i Eslöv, attraktivt och
Läs merKommunikationsplan för Projekt Level Up för ungdomar, med ungdomar!
Kommunikationsplan för Projekt Level Up för ungdomar, med ungdomar! Samordningsförbundet, Västra Skaraborg 1. Sammanfattning Level Up är ett treårigt projekt som drivs av Samordningsförbundet Västra Skaraborg
Läs merProjektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser
1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar
Läs merIntresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk
Sida 1 av 7 2012-09-05 Dnr 5.3-37722/2011 Avdelningen för Kunskapsstyrning Marie Nyman marie.nyman@socialstyrelsen.se Till Socialchef eller motsvarande Intresseanmälan till deltagande i ett nationellt
Läs merParenting Young Children PYC
Parenting Young Children PYC Vad är PYC? PYC är ett utbildningsprogram för föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar (IF) Det riktar sig till föräldrar som har barn yngre än 7 år. Programmet
Läs merBehovsanalys föreningsutveckling i Eslövs Kommun
Projektplan projektnamn: Behovsanalys föreningsutveckling i Eslövs Kommun Författare: Susanne Svensson, YH bygger vidare på Johanna Sundberg, GoV och Peter Juteroth, KoF projektförslag Föreningsutvecklarutbildning.
Läs merUppvidinge kommun, handlingsplan PRIO 2018
Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4: Utsatta grupper Fokusområde 5: Ledning,
Läs merUppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019
Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4: Utsatta grupper Fokusområde 5: Ledning,
Läs merAGENDA. SUF möte. Ärendepunkt och beslut. 1 Föregående minnesanteckningar Gås igenom och läggs till handlingarna utan korrigeringar.
AGENDA Grupp/mötesforum Verksamhetsområde SUF möte Enhet Lokal Familjecentralen Datum 2014-01-24 Deltagare Lennart H, Ewa G, Ann N, Veronica L, Emma R, Rose-Marie B Mötesordförande Mötessekreterare Frånvarande
Läs merFöräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun
Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som
Läs merSamverkan runt barn och unga för psykisk hälsa. Rapport från ett projekt genomfört 2015
Samverkan runt barn och unga för psykisk hälsa Rapport från ett projekt genomfört 2015 Bakgrund, vem ansvarar för att barn och unga får hjälp Föräldrar Social tjänst Hälso och sjukvård Skola Skolan Lärande
Läs merRegionalt befolkningsnav Utgåva P 1.0.0 Anders Henriksson Sida: 1 (6) 2011-09-20. Projektdirektiv
Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv Regionala nav för identitetsuppgifter och hantering av autentiserings- och auktorisationsuppgifter Anders Henriksson Sida: 2 (6) 1 Projektnamn/identitet Regionala
Läs merMålgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet
Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet Delregional styrgrupp Västbus Reviderad 2016-03-17 Temagrupp Barn och Unga I Göteborgsområdet samverkar Västra Götalandsregionen,
Läs merVåld i nära relationer. Projektplan. Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 504-266/09 PROJEKTPLAN Godkänd av styrgruppen 2010-01-11 Våld i nära relationer Projektplan Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer Projektperiod
Läs merBakgrund Många barn föds in i en ogynnsam livssituation. Detta då deras föräldrar har problem som hämmar deras förmåga att på ett tillfredsställande sätt svara upp mot sina barns behov av omvårdnad och
Läs merFamiljelotsen. Stöd till familjer med sammansatta behov - metodutveckling i samverkan
Familjelotsen Stöd till familjer med sammansatta behov - metodutveckling i samverkan Gemensamt projekt mellan Barn- och Ungdomsnämnden, Bildningsnämnden, Omsorgsnämnden och Socialnämnden 3-årigt metodutvecklingsprojekt,
Läs merRutiner för samverkan SSPF i Borås Stad
Rutiner för samverkan SSPF i Borås Stad Rutinerna antagna av styrgruppen för SSPS 2017-08-30 Rutinerna revideras senast 2019-03-31 1 Samverkan SSPF i Borås Stad Skola, Socialtjänst, Polis och Fritid, SSPF,
Läs merProjekt SUF-Hässleholm
Projekt SUF-Hässleholm 2008-2011 Marianne Lundquist Öhrn Rikskongress Ystad 17-18 oktober 2013 Slutsatser Det behövs mer kunskap om föräldrar med utvecklingsstörning och de sammanhang de befinner sig i
Läs merLänsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län
Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget
Läs merRiktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16
PROFESSIONELL I FÖRSKOLAN Pedagogers arbets- och förhållningssätt Utgiven av Gothia Fortbildning 2016 Författare: Susanne Svedberg Utbildningschef för förskolan i Nyköpings kommun. Hon har mångårig erfarenhet
Läs merBARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF
BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF Version 3, 2015:01 Det enskilda barnets bästa riskerar ofta att hamna i skymundan. Barn med föräldrar i vårdnadstvister Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje
Läs merMänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Läs merHandlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.
Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen
Läs merProjektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.
Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra
Läs merKommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)
Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3
Läs merHandlingsplan Samordnad Individuell Plan
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er
Läs merBarn och ungas delaktighet och inflytande vid planering av insatser
www.fou.sormland.se Barn och ungas delaktighet och inflytande vid planering av insatser Liv Mannberg Utvecklingsledare FoU i Sörmland Vad ville vi? Vi ska öka vår kunskap om hur vi säkerställer att brukaren
Läs merVarje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering
Samverkan och samarbete det finns rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete internt och externt, som gäller den enskildes behov av insatser vad avser t ex överföring av information hur samverkan ska
Läs merHallerna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år
Hallerna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2017/2018 Hallerna förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Läs merLösningsfokus i skolan. martin & micke
Lösningsfokus i skolan martin & micke Länk till rapporten https://www.facebook.com/groups/losningsfokusiskolan/files/ 16 H HUR? Effekter på olika nivåer Resultat i klassrummet och avseende elever Resultat
Läs merProjektplan En skola för alla Mariestad
Projektplan En skola för alla Mariestad Sektor utbildning 2018-02-23 Inledning Barn och unga i Mariestads kommun ska växa upp under trygga och goda förhållanden. Alla barn och unga ska ges möjlighet till
Läs merRapport Team Samagera
Torshälla stads nämnd 2016-08-19 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning/administration TSN/2016:86 Annette Johansson 016-710 70 28 Torshälla stads nämnd Rapport Team Samagera Förslag till beslut 1.
Läs merBUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland
Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd I Region Gotland finns sedan sommaren 2012 en överenskommelse om samverkan
Läs merStöd och behandling för en enklare vardag
STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga
Läs merDelaktiga barn mår bättre och blir friskare som vuxna!
Delaktiga barn mår bättre och blir friskare som vuxna! Vilka barn och unga räknas som närstående i Sörmland? HSL 2g BARN SOM NÄRSTÅENDE EN BREDDAD DEFINITION Barn har rätt till information, råd och stöd
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Läs merFKS 2014-03-10 www.lul.se/suf
FKS 2014-03-10 www.lul.se/suf Projekt i samverkan mellan Regionförbundet och kommunerna i Uppsala län och FUB Gunnel Janeslätt Med dr. leg arbetsterapeut Forskare på SUF KC, Uppsala Associerad till Institutionen
Läs merRiktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet
Dnr BUN16/39 RIKTLINJER Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2016-03-22 Dnr BUN16/39 2/10 Innehållsförteckning 1
Läs merfamiljehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder
familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder 1 Vad är familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem? Familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem är vanliga hem som på
Läs merProjektplan för avfallsplanearbete SÖRAB
Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2
Läs merProjekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt
administrativa utvecklingsprojekt Dokumentet uppdaterat oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte
Läs merHej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?
Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens
Läs merParenting Young Children. ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter
Parenting Young Children ett hembaserat föräldrautbildningsprogram för föräldrar med kognitiva svårigheter Kognitiva svårigheter Intellektuella funktionshinder Låg IQ/svagbegåvning Neuropsykiatriska
Läs merProjektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Kontaktperson Enhetschef Leif Jarlebring Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 345, mobil 070/45 10 345 E-post:
Läs merSUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner & Region Uppsala Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter
Läs merProjektplan Projekt Oberoende 2012 2014
Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation
Läs merProjektstyrningspolicy för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-03-24 7 Gäller fr o m: 2014-03-25 Myndighet: Diarienummer: Ersätter: Ansvarig: Kommunstyrelsen KS/2013:68-003 Ingen befintlig policy Utvecklingsavdelningen Projektstyrningspolicy
Läs merBeslutad i Landstingsstyrelsen
- Beslutad i Landstingsstyrelsen 2013-03-12 LS-LED12-419 Till denna riktlinje finns handlingsplanen FRÄMJA SÄKERSTÄLLA BEVAKA BARNETS RÄTTIGHETER. Handlingsplanen är beslutad av landstingsdirektören i
Läs merProjektplan. Projektnamn: Återvinsten - ett kreativt återanvändningscenter. Projektägare: Carl-Josef Johansson, Förvaltningschef
Projektplan Projektnamn: Återvinsten - ett kreativt återanvändningscenter Projektägare: Carl-Josef Johansson, Förvaltningschef Förvaltningar: Barn och Familj och Arbete och Försörjning Författare: Mattias
Läs merGemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter
Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en
Läs merNärvarande: Ann Nilsson, Veronica Larsson, Lennart Hillberg, Helene Westerlund, Emma Svensson och Karin Johansson.
Minnesanteckning SUF möte 7 februari 2013 Närvarande: Ann Nilsson, Veronica Larsson, Lennart Hillberg, Helene Westerlund, Emma Svensson och Karin Johansson. Genomgång av minnesanteckningarna från SUF mötet
Läs merSociala nämndernas stab 2012-11-09 Dnr: 2012/135-NF-721 Helene Karlsson - aw791 E-post: helene.karlsson@vasteras.se
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas stab 2012-11-09 Dnr: 2012/135-NF-721 Helene Karlsson - aw791 E-post: helene.karlsson@vasteras.se Kopia till Marie-Louise Bladh, Enheten för myndighetsutövning
Läs merKommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10
Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,
Läs merMinnesanteckningar RUG funktionsnedsättning
MINNESANTECKNINGAR Sida 1(5) Handläggare Maria Ekelöf 023-777058 maria.ekelof@regiondalarna.se Datum 2016-03-15 Minnesanteckningar RUG funktionsnedsättning 2016-03-15 Närvarande: Lotta Daun-Messing (Ludvika),
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
2016-2017 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Parkbackens förskola Ange kommun 2016-2017 Innehållsförteckning 1. Vision och mål 2. Processen 3. Kartläggning och nulägesanalys 4. Planerade
Läs merProjekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun
Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 VOK AB Förhandsutvärdering & Utvärderingsupplägg ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long
Läs merMinnesanteckningar SUF-Eslöv
Minnesanteckningar SUF-Eslöv Samordnare och sekreterare: Veronica Lilja Datum: 2015-01-22 Lokal: Familjens hus Närvarande: Veronica Lilja, Anna Bengtsson, Eva Ågren, Åsa Löfkvist, Pierina Ligander, Marieth
Läs merUtlåtande från välfärdsgruppen om projektplan för Vuxenblivande för ungdomar och unga vuxna med fokus på ökad föräldrakunskap
Peter Juterot 0413-62656 Projektförfattare till förslag till välfårdsprojektet "Vuxenblivande för ungdomar och unga vuxna med fokus på ökad föräldrakunskap" Utlåtande från välfärdsgruppen om projektplan
Läs merD3. Hur kan vi möta föräldrars olika behov? Är föräldraskapsstöd viktigt för att uppnå jämlik hälsa?
D3. Hur kan vi möta föräldrars olika behov? Är föräldraskapsstöd viktigt för att uppnå jämlik hälsa? Föreläsare: Kristina Svartz, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd. Madelene Larsson, Länsstyrelsen
Läs merSystematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga
Systematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga Maria Branting och Peter Nilsson, utredare Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Birgitta Svensson, fil. dr, universitetslektor i socialt
Läs merPROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?
PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:
Läs merAtt arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman
Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna
Läs merÖverenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting
Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram
Läs merSamarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merBarnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!
Barnkonventionen september 2011 Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen 0-18 år Landstingsfullmäktige 2001 Införliva
Läs merVåga se framåt, där har du framtiden!
Våga se framåt, där har du framtiden! Det finansiella Samordningsförbundet Västerås Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad har den 1 maj 2010 gemensamt bildat
Läs merMinnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan
Minnesanteckningar Bästa föräldrastöd i samverkan 110301 Inledning Landstingets Samhällsmedicinska enhet tillsammans med Regionförbundet Örebro jobbar sedan 1 oktober 2010 med ett samverkans och utvecklingsarbete
Läs merUtbildningspaket 2014
Utbildningspaket 2014 Utbildningarna vänder sig till yrkesverksamma inom kommun och landsting som i sin yrkesroll träffar föräldrar med kognitiva svårigheter eller deras barn. Det kan vara yrkesverksamma
Läs merMål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006
Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.
Läs merBilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN
Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Alla uppdragstagare av projekt finansierade av samordningsförbundet i Trelleborg skall teckna avtal med förbundet och en bilaga till detta avtal skall
Läs merSammanställning av kommunernas behov av regionalt stöd gällande mottagandet av ensamkommande barn samt förslag till handlingsplan.
Version 151113 Sammanställning av kommunernas behov av regionalt stöd gällande mottagandet av ensamkommande barn samt förslag till handlingsplan. Bakgrund Under 2014 kom 7049 ensamkommande barn till Sverige
Läs merProjektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning
1(9) Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning Projektidé... 2 Syfte... 3 Mål... 4 Teoretisk bakgrund och perspektiv... 4 Relevans och förankring... 5 Samverkan i
Läs merRegionala stödstrukturer för kunskapsutveckling
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Redovisning 2012 Kalmar län 2013-01-25 1 Mona Krispinsson RF Ann-Sofie Togner LT Ann-Christine Larsson Fokus Nadja Widén RF Innehåll 1. ÅTERRAPPORTERING
Läs merFörskolan Regnbågens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Regnbågens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/16 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fridhemsenheten omfattar förskolorna Fridhem och Fridhemskullen. Planen gäller från och med 2017-11-01. Vår vision På våra förskolor ska barnen känna sig
Läs merEkuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens
Läs merHELSINGBORG KONTAKTCENTER
STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN K O N T A K T C E N T E R SID 1(5) HELSINGBORG KONTAKTCENTER OCH AKTIVITETSPLAN 2013 Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 helsingborg@helsingborg.se helsingborg.se
Läs merVarför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?
Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)
2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,
Läs mer14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning
Projektbeskrivning Bakgrund 14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Skolsatsningen inom familjehemsvården i Halmstad kommun bygger på forskning om utbildningens betydelse för familjehemsplacerade
Läs merProgram för trygg och säker vård i familjehem och HVB. 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar
Program för trygg och säker vård i familjehem och HVB 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar 2. Vägledning om placerade barns och ungas utbildning och hälsa 3. Utbildningsmaterial
Läs merMetodstöd www.informationssäkerhet.se 2
Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste
Läs merBilaga 6. Uppföljning plan för delaktighet
Bilaga 6 Uppföljning plan för delaktighet STADENS MÅL: 1. Alla ska kunna förflytta sig, vistas i och använda Stockholm stads inne- och utemiljö Tillgängligheten förbättras på lekplatsen, Björns trädgård
Läs merSocialförvaltningen Sida 0 (5) Verksamhetsplan
Sida 0 (5) Forum CARPE 2017-04-01 Verksamhetsplan 2017-04-01 2018-03-31 Forum Carpe - kompetens- och verksamhetsutveckling inom funktionshinderområdet i Stockholm län Sida 1 (5) Verksamhetsidé och övergripande
Läs merParenting Young Children. ett individuellt föräldrastödsprogram som används i hemmet tillsammans med föräldrar med kognitiva svårigheter
Parenting Young Children ett individuellt föräldrastödsprogram som används i hemmet tillsammans med föräldrar med kognitiva svårigheter Föräldrastöd en vinst för alla? Regeringen tog år 2009 fram riktlinjer
Läs merFörskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen består av Carina
Läs merBilaga 5 SAMMANSTÄLLNING AKTIVITETER PROGRAM FÖR DELAKTIGHET
SAMMANSTÄLLNING AKTIVITETER 2015 - PROGRAM FÖR DELAKTIGHET Bilaga 5 Övergripande mål: I Stockholms stad ska alla ha tillgång till och kunna delta på lika villkor i samhällets gemenskap Delmål och aktiviteter
Läs merFöljeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa
Följeforskning av En ingång Slutrapport Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa Uppdraget för följeforskningen av En ingång 1 DECEMBER 2017 2 Övergripande syfte Att genom
Läs merUtredning. Hur går en utredning för barn och ungdomar till? SOCIALFÖRVALTNINGEN BARN, UNGA OCH FAMILJ
Utredning Hur går en utredning för barn och ungdomar till? SOCIALFÖRVALTNINGEN BARN, UNGA OCH FAMILJ Vi finns till för dig som är barn eller ungdom i åldern 0-20 år, och för dig som är förälder Socialförvaltningen
Läs mer