Projektavslutsrapport

Transkript

1 aci5 Projektmodell Eslövs kommun ESIUS KOHHUN Projektavslutsrapport Projektnamn: Barn till föräldrar med kognitiva svårigheter Projektägare: Kerstin Melen G Ilensten Styrgrupp: Jör en Larsson, Eva Wensmark och Veronica Lira Projektledare: Agneta Söderholm och Camilla Petersson Datum för projektets godkännande: Summering av projektplanen Ickn till projektet uppkom i samband med att personal från Vård och Omsorg (Vo0) som arbetar med LSS (Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade) är i kontakt med en barnfamilj vars föräldrar har svårigheter i sitt föräldraskap, och där barnen riskerar att fara illa. Detta aktualiserar behovet av att samarbeta över förvaltningsgränserna med Barn och Utbildning (BoU) m.fl. för att möjliggöra insatser åt familjen. Flertalet studier visar att barn i familjer där minst en förälder har kognitiva svårigheter är en utsatt grupp. Barnen riskerar att få bristande stimulans och försenas i utvecklingen. Samhällets insats för barnen är ofullständiga. Det finns en ofullständig samordning och myndighetspersoner saknar i regel kunskap om problematiken (FOU 2009/5). Vo0 möter flera unga personer med funktionsnedsättningar som har en stark önskan om att bilda familj. Förvaltningen arbetar med personer som idag har umgängesrätt till sina barn, men där behovet av stöd och handledning är påkallat. Dessa behov behöver hanteras. BoU möter barn och ungdomar i förskola/skola, där det kan anas att de inte mår bra eller inte får sina behov tillgodosedda på grund av deras föräldrars egna svårigheter. Professionella upplever också att de i sin yrkesutövning kommer till insikt om barnens svårigheter i ett alltför sent skede när oron leder till en anmälan till sociala myndigheter. Det saknas kunskap att möta dessa föräldrar och att identifiera dem. Det saknas även kunskap i att vägleda föräldrarna och veta vilket stöd de kan ha rätt till. Det kan även fmnas en tro om att personer med stöd, t.ex. via LSS eller arbete med lönebidrag, automatiskt har all hjälp de behöver från samhället. Professionella kan, utifrån den Projektavslutsrapport

2 " k v INVESTORS J 44 4, 1N PEOPLE missuppfattningen, avstå från att agera när de har misstankar om att barnen inte får sina rättigheter tillgodosedda enligt Barnkonventionens principer. Projektets syfte är att öka skyddsfaktorerna för hela familjen och minska riskerna för att barn far illa i Eslöv. Kan Eslövs kommun trygga barns uppväxtvillkor genom att öka och samordna de offentliga insatserna för familjerna, så kan de negativa mänskliga, sociala och ekonomiska effekterna av det utanförskap som barnen riskerar att hamna i, på sikt minska. Säkerställandet av att barnrättsperspektivet stärks i Eslövs kommun är ett politiskt beslut, som projektet ska bidra till att synliggöra. Projektets huvudmål är att genomföra en organisationsförändring som säkerstäl ler att samverkan och nätverksbyggen genomförs och utvecklas utifrån evidens- och erfarenhetsbaserade tillvägagångssätt. Personer med kognitiva svårigheter får stöd intör och under ett föräldraskap. Projektets övriga mål är att öka kunskapen hos yrkesverksamma, bland annat genom fortbildningar och information samt att inleda ett samarbete med SUF-kunskapseentrum (Samverkan-Utveckling-Föräldraskap) i Uppsala. Inom projektets ram är samtliga föräldrar med kognitiva svårigheter och LSS-stöd i Eslövs kommun erbjudna och har tackat ja till att bli intervjuade för att ta reda på deras behov och hitta möjligheter tillsammans för att tillgodose behoven (se bilaga 1). 2. Resultat Samtliga leveransmål är uppfylida. Två fortbildningar har genomförts och har blivit utvärderade. Utvärderingarna är i huvudsak positiva och intresset för att få mer kunskap om målgruppen är stort. Projektledarna har i samverkan med styr- och projektgrupp skapat en projektplan som är genomförbar och med mål som är utvärderingsbara. Organisationsförändringen innebär att socialrådgivaren på Familjens hus har fått utökad tjänst för att bland annat kunna samordna, sammankalla och dokumentera möten i den uppstartade lokala SUF-gruppen (se bilaga 2) kallad SUF-Eslöv. Gruppen består av utvalda yrkesverksamma inom Eslövs kommun och Region Skåne. SUF-Eslöv har en länk på SUF-Kunskapseentrums hemsida htt :// an'webbar/suf-kunska seentrum/sufru er/skane/eslov/ där projektet är beskrivit och sarnordnaren fortlöpande kan lägga in dokumentation. Detta medför att andra kommuner och landsting som är i startgroparna kan följa Eslövs arbete. Kommunen får därigenom en möjlighet att synliggöras ur ett positivt perspektiv. Ett mål i kommunikationsplanen var att nå ut till allmänheten mcd projektets intentioner och utveckling. Detta är ett resultat och ett annat är den tidningsartikel som Skånska Dagbladet publicerade den 20 november Ett tredje resultat är att Bjuvs kommun har bjudit in projektledarna för att föreläsa om projektets framgångar för politiker och tjänstemän. Den interna Projektavslutsrapport 2

3 if V i 44 t INVESTORS IN PEOPLE informationen har skett under hela projekttiden, framför allt i form av att projektledarna har träffat nämnder, Rådet för Flälsa och Trygghet, chefer och till viss del övriga medarbetare inom BoU och Vo0 samt Välfärdsgruppen och övriga projektledare för välfärdsprojekt. Vid några av dessa möten har nya ideer fötts och bland annat resulterat i en ny samverkan mellan Vo0 och KoF (Kultur och Fritid) och mellan de tre socialtjänsterna i BoU, Vo0 och AoF (Arbete och Försörjning). Sammantaget är målen i kommunikationsplanen och tidplanen uppfyllda. 3. Erfarenheter Det stringenta arbetet med fortlöpande dokumentation och regelbundna träffar med deltagarna i projektet kan ses som en framgångsfaktor. En annan framgångsfaktor är att projektledarna tidigt hade tillgång till SUF-Kunskapscentrums erfarenheter och stöd och därmed valde att implementera en organisationsförändring som är beprövad under lång tid. Vid samtal med övriga projektledare har det framkommit att det har varit svårt att få ihop styrgruppen. Detta problem har detta projekt inte haft, vilket troligen beror på att alla möten bokades in för en termin framåt. Tidplanen har lyfts regelbundet i både styr- och projektgrupp för att synliggöra eventuella svårigheter. Att driva ett projekt med två projektledare kan vara sårbart, men i detta projekt har det visat sig vara en god källa till utbyte av kunskap om respektive förvaltning. Därigenom har personliga kontakter kunnat användas och närheten till stöd har varit god. BoU och Vo0 har i de enskilda mötena, t.ex. mellan projektledarnas respektive kollegor, fått en större närhet med möjlighet till informationsutbyte. Projektledarna kände inte varandra innan, men vid starten hade den ena med sig kunskaper om projektets uppkomst och ideskiss och den andra hade projektledarutbildning. Utan dessa förutsättningar hade troligen projektstarten blivit både problematisk och tidsödande. Istället kom projektet igång med kort varsel efter beslut och har bidragit med att projektet kunnat ansvara för att genomföra flera tidskrävande mål trots den lågt avsatta tjänstgöringsgraden för projektledarna (totalt 0,6 tj). Sammantaget kan man ändå säga att alla ramar var satta vid projektstart, både kring kapital och kring persontid. Det underlättade planeringen i projektplanen. 1 efterhand kan man dra slutsatsen att den väl förankrade projektplanen hade mål som stämde väl överens både med tid och med pengar. Det ekonomiska resultatet kommer troligen att sluta med ett litet överskott, vilket känns mer rimligt än ett underskott. Projektledarna förde regelbundna samtal om risker. Den största risken var ett eventuellt ointresse från Region Skåne kring den samverkansform som höll på att tas fram. Om SUF-Eslöv inte hade kunnat startas hade flera mål fallit på grund av det. Det fanns ingen reservplan för detta. En annan risk var att chefer inte skulle bifalla implementeringsförslaget. För att underlätta dessa risker i framtida projekt kan ett förslag vara att ha en större styrgrupp. Ett annat förslag är att Vältärdsgruppen tydligare uttrycker vilka förväntningar man har på projektledare, styrgrupp och projektägare. Det är inte enkelt i ett inledningsskede att som projektledare möta 3 Projektavslutsrapport

4 4j 444 INVESTORS IN PEOPLE chefer där alla har en annan roll än den redan etablerade. Dessa risker visade sig inte bli verklighet, men de har funnits med i tanken. Projektledare har gjort en utvärdering vid sista träffen med styr- och projektgrupp. Samtliga har trivts med att deltaga i ett projekt. Lärdomarna blir många och man får både kännedom om en annan förvaltning och kontakter i den samt får möjlighet till erfarenhetsutbyte. De flesta har känt att de haft balans mellan arbetsinsats och tid. Styrgruppen, där medlemmarna är chefer, har en positiv upplevelse men har haft svårt att få tiden att räcka till, då de måste vara lika uppdaterade som projektledarna för att kunna fatta beslut. Det har funnits ett stort engagemang från alla deltagare, men enstaka har haft svårigheter att komma från sitt ordinarie arbete. Det har skett några byten av deltagare. Det har inte påverkat projektet negativt. Eftersom ett projekt löper under längre tid så måste man ha en beredskap för att deltagare byter tjänst eller av andra orsaker inte kan deltaga. 4. Svårigheter och framgångsfaktorer Projektet har inte haft några större svårigheter. Några mindre beskrivs ovan under Erfarenheter. Men i samtal med andra projektledare har vi förstått att många hinder kan uppstå. Våra framgångsfaktorer har troligen varit att det finns ett stort intresse generellt för vårt projekts intentioner, vi har haft kompetens omkring oss och fått mycket stöd av dem vi tillfrågat samt att vi som projektledare hade med oss erfarenhet både av innehållet i projektet och kring projektmetodik. En annan framgångsfaktor är att det har varit ett gott klimat bland deltagarna, alla har varit delaktiga och lyckats både med att fokusera på innehållet och samtidigt kunna ge utrymme för att våga problematisera och vara innovativa. Projekttiden har varit krävande, rolig, utmanande, nytänkande, stressig, ansvarfylld och mycket mer. En svårighet vid något tillfålle för projektledarna är att styrgruppen har haft för få deltagare. När beslut ska fattas kan det vara lämpligt att antingen ha ett ojämnt antal beslutsmässiga och/eller att det fmns med en neutral person i styrgruppen. Neutral menas i detta sammanhang att personen inte har en direkt koppling till de respektive förvaltningarna. Inga åtgärder behövde vidtas då alla beslut löstes i samförstånd. Kommunikationsarbetet har visat sig vara både tidsödande och svårframkomligt vid flera tillfallen. Projektledarna fick använda sig av en hel del kontakter för att komma dit de ville. Ibland har det kommit inbjudningar t.ex. från Radet fir Hälsa och Trygghet. Vid andra tillfål len har projektledarna fått stöta på flera gånger för att få möjlighet att sprida projektets intentioner i de båda förvaltningarna. Publicering på hemsidan har i ett första skede inte varit genomförbart då projektledarna och styrgruppen hade andra tankar än den publiceringsansvarige. V id ett senare försök med annan medarbetare har det blivit både enkelt och bra. Då var hjälpen stor och informationen nådde ut till rnassrnedia och på hemsidan. En förbättringsmöjlighet 4 Projektavslutsra pport

5 kfr.,/ INVESTORS 44,1 41 IN PEOPLE kan vara att vid projektstart ha en kommunikationsansvarig bland deltagarna i projektgruppen. Den utvalda bör då ha en kompetens kring detta. Ett annat alternativ kan vara att alla välfårdsprojekt har en gemensam person att vända sig till gällande kommunikationsplanen och genomförandet. Välfårdsgruppens deltagare var okända för projektledarna fram till inbjudan kom under senare delen av projektet. Endast två personer var kända och gav mycket stöd. En förbättringsmöjlighet kan vara att Välfårdsgruppen bjuder in samtliga deltagare i nya projekt vid uppstart, för att presentera sig, berätta om förväntningar på projekten och för att projektledarna ska få lära känna varandra för att sen regelbundet kunna träffas och utbyta erfarenheter. Det kan bidra till en mer likvärdig process för projekten. Projektledarna framförde önskemål om en projektdeltagarutbildning vid uppstart, vilket var ett stort stöd som gavs från en av Välfårdsgruppens deltagare. 5. Ansvar Socialrådgivaren (BoU) på Familjens hus har numera ansvaret för att leda SUFgruppens arbete i riktning mot att samordna stöd till familjer där minst en förälder har kognitiva svårigheter. Utöver att samordna stöd ska gruppen lära känna varandras verksamheter, metoder och möjligheter samt utvidga kunskapen om gruppens arbete till alla professionella som möter barn till föräldrar med kognitiva svårigheter. Detta arbete görs under ledning och med stöd av enhets- och avdelningsehef. Samtliga deltagare i SUF-Eslöv har uppdraget i sin tjänst, vilket är förankrat på respektive chefsnivå. Om någon slutar så tar efterföljaren över. Gruppen är inte fast över tid för att undvika stigmatisering, utan utvecklingen och eventuellt utökningen av gruppens deltagare ska växa fram i en process. Redan nu finns det intressenter från AoF (Arbete och Försöjning) och från PÖM (Psykiatrisk öppenvårdsmottagning) som ser att de vill och kan bidra till gruppens utveckling. Ansvaret för att effektmålen följs upp ligger i styrgruppen. 1 styrgruppen finns både enhets- och avdelningschef samt samordnaren för SUF-Eslöv. Avdelningschefen ansvarar för att kommunicera uppföljningen av effektmålen till förvaltningschef, som dessutom är projektägare. 6. Förslag Goda idur som uppkom under vägen men som inte är förverkligade Ha en insatsgrupp kopplad till SUF-Eslöv bl a bestående av personal med PYC-utbildning (Parenting Young Children) och personal som får uppdrag att vara lots/hemterapeut. Samordning av ekonomi mellan Vo0 och BoU i det fall där man har personal i familjen från båda förvaltningarna. Samordningen ska medföra en reducering av antalet vuxna som stöd i hemmet. Projektavslutsrapport

6 '"tå tir Nti INVESTORS 444 IN PEOPLE Förslag till vidare arbete Ny projektiä är presenterad för Välfårdsgruppen kring vuxenblivande för ungdomar och unga vuxna med kognitiva svårigheter, med fokus på ökad föräldrakunskap. Utbilda och implementera medarbetare till lots/hemterapeut. Utbilda medarbetare i "mamma trots en grupp av mammor (föräldrar) som träffas regelbundet under ledning av den utbildade medarbetaren, för att hantera hur man kan vara förälder trots att barnet är placerat i farniljehem. Utbilda personal både inom BoU och inom Vo0 i PYC ett utbildningsprogram för föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar, som har barn som är yngre än sju år. Utvecklingsbehov utanför projektets avgränsningar Införande och kompetensutveckling kring arbetet med Reality Care Baby en babysimulator. Lättläst information om vad ett föräldraskap innebär samt rättigheter och skyldigheter som vårdnadshavare, framför allt till unga vuxna med kognitiva svårigheter. Information både i foldrar, på hemsidan och som talande webb. Bilagor: Bilaga 1: Sammanställning av intervjuer Bilaga 2: Handlingsplan för lokal SUF-grupp Eslöv den 18 dec 2014 Projektägare Projektledare Projektledare Projektavslutsrapport 6

7 KS,a013, o'(0 9 Bilaga 1 Sammanställning av intervjuer som gjorts med föräldrar till minderåriga barn, där föräldern omfattas av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS personkrets 1 1, och för egen del är beviljad LSS-insats/er. Syftet med intervjuerna har varit att få svar på hur man upplever hjälpen man får i sitt föräldraskap. Detta för att vi, inom LSS och Socialtjänsten, i möjligaste mån skall kunna rätta till det som inte fungerar och tillföra det som fattas. Lite bakgrundsfakta - 1 LSS personkrets 1 1 ingår personer med utvecklingsstörning och personer inom autismspektrum (inklusive aspergers syndrom). - De beviljade LSS-insatserna det här handlar om är bostad med särskild service 9 9 och/eller daglig verksamhet Med insatserna kan följa stöd av LSS-verksamhetens arbetsterapeut, sjukgymnast, psykolog och kurator. Nedanstående uppgifter är angivna i procent, ända ner i bråkdelar, för att få proportionerna så exakta som möjligt. - 22,2 % pappor och 77,8 % mammor. - 55,6 % bor med sina barn, i en del fall tillsammans med den andre föräldern eller anhöriga, i andra fall separerad från den andre föräldern men med ett delat foräldraskap. - 11,1 % bor barnen hos den andre föräldern som har enskild vårdnad. - 33,3 % har sina barn omhändertagna. - 44,4 % av föräldrarna som inte har sina barn boende hos sig har reglerat umgänge med barnen % har daglig verksamhet - 77,8 % har LSS-stöd i boendet. 88,9 % socialtjänsten inkopplad. - 44,4 % stöd av familjebehandlare. - 77,8 % har legal foreträdare god man/förvaltare. Utförande Alla ställde upp på att låta sig intervjuas. Intervjuerna gjordes vid ett tillfålle var, under ca 2-21/2 timmes tid, antingen hemma hos den intervjuade eller i daglig verksamhets lokal. 1några fall var partnern med. efterhand har saker och ting hunnit förändras, man har flyttat, avsagt sig LSS-insatserna, kommit i arbetsmarknadsåtgärd. Men från början såg det ut på följande sätt. Intervjuerna A Önskan om att skaffa barn. För att försöka täcka in hela förloppet, från när iden föds om att skaffa barn till hur det är nu, började vi på planeringsstadiet. 33,3 % hade då LSS-boendestöd. För drygt hälften gäller att man träffats tidigt, under skoltiden, efter ett tag blivit ett par, flyttat ihop och planerna på att skaffa barn tog fart. Man var då i års ålder. För några kom önskan om familj och barn mycket tidigt och de fick också barn tidigt, i åldrarna år. Hade det gemensamt att själva ha haft otrygga uppväxtförhållanden och sedan hamnat i destruktiva förhållanden. 1

8 ot011-) Bilaga 1 Tre fjärdedelar av graviditeterna var planerade. Trots att det fanns betänkligheter kring både den egna och partnerns förmåga övervann beslutsamheten. Man höll det för sig själv, var försiktig med att delge andra vad som var i görningen. Fanns i bakgrunden en rädsla för socialen, att man på grund av sin funktionsnedsättning inte skulle duga som förälder. En person med LSS-boendestöd vände sig till personalen med sina funderingar. Bemöttes med tvivel och oro, blev direkt avrådd vilket resulterade i att man alltmer drog sig undan personalens hjälp och inblandning. Merparten uppger att de inte hade någon erfarenhet av barn eller visste något om barns behov. Ett fåtal insåg bristen och var beredda att lära sig. En tredjedel menade att de hade erfarenhet av barn i och med att de träffat på barn i bekantskapskretsen. Man hade kört en barnvagn, man hade lekt med barn någon gång. Man hade vaga idéer om vad man behövdc kunna. Det var ändå inga hinder för att inte bli förälder. Man menade sig kunna klara av det och det utan hjälp. B. Graviditeten ett faktum Man blev gravid, planerat eller oplanerat. Den egna reaktionen varierade från glädje, förvåning, rädsla till förnekelse. Liksom omgivningens. De med goda relationer till den egna familjen bekräftades i sitt tillstånd. Andra fick nedslående reaktioner främst från anhöriga/bekanta men också från personal. Man varnades för att inte klara av det, att barnet skulle omhändertas. "Ingen blev glad." De negativa reaktionerna påverkade förstås. Vid en andra graviditet förnekade man det för sig själv, höll det hemligt tills det inte gick att dölja längre. Ett bra nätverk har varit avgörande för hur man lyckats reda det. C. I väntan på barnet len tredjedel av fallen blev socialtjänsten inkopplad innan barnet var fött genom anmälan från anhöriga eller annan myndighet. De flesta graviditeter verkar ha avlöpt utan större komplikationer, inget utöver det vanliga med illamående och trötthet. Några var i missbruk men slutade tvärt. Två tredjedelar gick på föräldrautbildning. Man läste böcker, läste på nätet, fick råd av barnmorskan, av anhöriga, några knöts till Västanvind. Man rustade hemmet och skaffade babyattiraljer. En del med anhörigas hjälp och andra helt på egen hand. När barnet var fött kopplades Socialtjänsten in direkt i 55,6 % av fallen, efter ett par månader i ytterligare 22,2 % och efter ett och ett halvt år i ytterligare 11,1%. Det medförde i några fall att man fick ESS-boendestöd. D. Nuvarande situation LSS-boendestöd har man för egen del, det täcker inte barnets stödbehov. Man får hjälp med att själv försöka klara av det som barnet behöver hjälp med. Det finns varierande uppfattningar om insatsen. Någon med barnen boende hos sig har till varje pris velat slippa, känt sig kontrollerad, underkänd, så pass att man till slut avsagt sig stödet. En annan anser den vara bra, avvaktande och i bakgrunden så att man själv får försöka. Att personalen är förstående, stöttande och finns där. "Stödet vi far har gjort barnen mer trygga och de skäms inte längre för att ta hem kompisar." Barnen blir lätt isolerade, leker inte så ofta med andra barn. Någon tycker det är bra att veta vad som gäller, att stödet är till för föräldern men att personalen samtidigt har en skyldighet att reagera om barnet inte har det bra. De som har stöd från både LSS-boendepersonal och Socialtjänstens familjebehandlare tycker det blir för mycket, för många personer att förhålla sig till. Tycker att hjälpen borde samordnas, att en och samma skulle kunna hjälpa både föräldern och barnet. Blir frustrerad av att nekas hjälp till barnet av LSS-personalen. Någon efterfrågar ständig stöttning med barnet, känner sig osäker, att det är rör 2

9 VS og ölfey Bilaga 1 många moment att klara av på egen hand. Är mest angelägen om att få hjälp för barnets skull, och då av familjebehandlaren som ger klara besked på hur det skall vara och hur man som förälder skall göra. En annan har också känt stort stöd av sin familjebehandlare, med tiden förstått hur nödvändigt stödet har varit. Har också lärt sig att bli mer "samarbetsvillig" inför den andra graviditeten. "Jag är rädd för att socialen inte skall ge mig en chans. Därför ställer jag upp på allt de vill. Jag försöker att visa att jag skall klara det. Jag fick inte behålla mitt första men det här skall jag behålla. Jag har mognat och kommer att fixa det." Några har svårt för familjebehandlarnas inblandning." Det var bra från början men nu börjar det bli irriterande. De rotar i mina barns liv. Jag skall göra si och så. Ge mig lite tips och gå sedan. De är egentligen bra men det blir för mycket. Önskar att de inte skulle bry sig så överdrivet mycket. De tycker kanske inte att jag är en dålig mamma men att jag är olämplig, att jag inte klarar av vissa saker. Jag mår ju bättre nu. Innan när jag mådde dåligt ville jag bara ringa dem ochfråga: Vad skall jag göra????" Fastän man kan vara irriterad på insatsernas nödvändighet är man ändå i de flesta fall nöjd med hjälpen man har. Kan till en början vara rädd för att ta emot den men när man upplevt fördelarna med den och känner sig hjälpt vill man ha mer. Det är också viktigt att det är rätt person som ger hjälpen, att personkemin stämmer. Det är lättare att släppa in någon man tycker om och kommer överens med. E. Umgängesföräldrar. Man har svårt att känna sig som förälder eftersom man träffar sina barn så lite, ett par timmar per månad. "Ärjag förölder?" Tiden mellan träffarna går åt till att längta. Och må dåligt. Känna sig misslyckad, Man är orolig innan umgänget och man är ledsen efteråt. Man har svårt att hitta på vad man skall göra och man har dåligt med pengar för att kunna göra något. Någon brukar få tips om vad som är gratis eller inte kostar så mycket och tycker det är bra. Några har stöd av anhöriga vid umgänget, någon att dela det med. Någon går själv och träffar barnen tillsammans med socialtjänsten. Hur det skulle vara? "Att mitt barn var hos mig jämt." Reflektioner Det har tydligt framkommit: - att personer med utvecklingsstörning och personer inom autismspektrum har samma ambitioner att skaffa barn som alla andra och - att uppfattningen om den egna förmågan mycket lite står i relation till vad åtagandet som förälder kräver. Att då uttrycka vad det är man behöver hjälp med blir svårt. Det får bli något för oss personal att tänka ut. Att se var det brister och åtgärda det. Man kan lättare säga hur man inte vill ha det: inte för mycket folk springande, dåligt att en och samma inte kan hjälpa en med rubbet, inte lägga sig i, inte tjata, inte "tvinga" en till möten på socialen, inte behöva byta handläggare hela tiden. Umgängesföräldrarnas situation har känts uppgiven, förklarat av de skäl som minskat föräldraskapet. De behöver hjälp med att göra något bra av det som finns kvar. Att planera!ite inför umgänget, städa lägenheten, ha något gott hemma, göra sig fin, hitta på något att göra, kanske någon att dela upplevelsen med, före, under och efter, få hjälp med att samla ihop de goda minnena också för barnets skull. Caroline Andersson och Eleonora Karlsson 3

10 ta, e Bilaga 2 Projektmodell Eslövs kommun Farbereda r Cknomrönn L "IV Handlingsplan för lokal SUF-grupp Projektnamn: Barn till föräldrar med kognitiva svårigheter Projektägare: Kerstin Melen Gyllensten Styrgrupp: Jörgen Larsson, Eva Wensmark och Sara Anderhov Projektledare: A neta Söderholm och Camilla Petersson Godkänt av: Kommunstyrelsen 1. Ansvariga Agneta Söderholm, Camilla Petersson och Veronica Lilja 2. Målformulering i projektplan göra en handlingsplan inklusive syfte för uppstart av SUF-grupp 3. Syfte Samordna och leda det lokala arbetet med att utveckla samverkan kring insatser för målgruppen samt informations- och kunskapsspridning kunskaps- och kompetensutveckling metod- och verksamhetsutveckling 4. Samordnarens uppdrag Samordna och leda möten i den lokala SUF-gruppen. Sammankallande och ansvarig för dokumentation. Mottagare av ärenden. 5. Handlingsplan 1 den lokala SUF-gruppen finns representanter från instanser som möter barn och/eller föräldrar i familjer där föräldrarna kan ha varaktiga svårigheter i sitt föräldraskap. Med varaktiga svårigheter menas kognitiva svårigheter, missbruk, sjukdom eller andra svårigheter som paverkar föräldraförmågan under lång tid eller är bestående. Tanken är att fånga upp de blivande

11 YA,k 13OHR-1 Bilaga 2 INVESTORS 4 1d IN PEOPLE föräldrarna så tidigt som möjligt. Samhällets beredskap utgår från det att kvinnan blir gravid fram till dess att barnet blir myndigt. När personer med egna varaktiga svårigheter ska bli föräldrar kommer ofta andra instanser i fråga utöver vad som annars är vanligt. Som regel har dessa familjer kontakt med många verksamheter. Det bör därför finnas en beredskap i nätverket för överblick och samordning av insatserna. Det kan medföra en mer effektiv användning av den kunskap som finns i nätverket. SUF-samverkan är en plattform för utveckling och utvärdering av befintliga och nya arbetsmetoder särskilt anpassade för rnålgruppen. Inom SUF ges nödvändigt utrymme för bearbetning av egna attityder. Man behöver inte tycka lika, men det är viktigt med en samstämmighet kring planering och målsättning. Genom att ha god kännedom om varandras verksamhet tydliggörs de olika ansvarsområdena. Varje instans kan effektivt ta initiativ och ansvar för sin del kring familjerna utifrån den egna verksamhetens uppdrag. Som representant i den lokala SUF-gruppen är man länk i dialogen mellan praktik och forskning/utvecklingsarbete och är informationsansvarig i sin egen verksamhet om målgruppen och det arbete som utförs inom SUF. Representantens vinster är tillgång till bred kunskap och möjligheten att delta i arbetet att utveckla och evidensbasera nya arbetsmetoder. Förutom den omedelbara tillfredsställelsen av ökad stimulans som utveeklingsarbete generellt innebär, ges även tillgång till fler verktyg Rir rnålgruppen som på sikt kan ge större framgång i arbetet med familjerna. Den lokala SIJF-gruppen erbjuder professionella mer kunskap om svårigheter i föräldraskap samt tillfalle till konsultation. Inom ramen för SUF-samverkan kan konsultation runt enskilda familjer i ärenden som avidentifierats erbjudas till personal som i sitt arbete möter dessa familjer. 1 den lokala SUF-gnippen finns tillgång till varierad och specialiserad kompetens. Professionella kan få verktyg att arbeta med familjerna som t.ex. att motivera föräldrar att ta emot stöd och hjälp vilket bidrar till barnens välfärd. Intentionen bakom SUF är att öka kunskap om barn och föräldrar i familjer där någon förälder har varaktiga svårigheter. Denna kunskaps- och informationsförmedling bidrar till att göra familjerna och deras behov synliga. Ökad kunskap bidrar til I att begränsa attityder och rnissbedörnningar. Varje verksamhet och profession bidrar med sitt kunnande och sin kompetens. Inte minst kunskap om funktionshinder, missbruk m.m. och konsekvenserna därav är nödvändig och efterfrågad. Leve ransmå I 2

12 k: 013.O\-te-( Bilaga 2 NVESTORS 4.k 1N PEOPLE k V II. Att söka oeh ständigt utveckla lämpliga metoder är en annan uppgift inom SUF. Professionella ställs ofta inför nya situationer som kräver flexibelt och ibland ett otraditionel It förhållningssätt. Det övergripande syftet med SUF-gruppen är detsamma som för SUF- Kunskapseentrum att samla och sprida kunskap om föräldraskap och funktionshinder, barnens situation samt hur stödet bäst utformas och erbjuds nedbrutet till en lokal, konkret och praktisk nivå. Målet är att uppmärksamma barnens och röräldrarnas behov. Arbetet syftar till att ge föräldrarna ett anpassat stöd som kan kompensera deras svårigheter och därigenom förhindra att barnen far illa. Den lokala SUF-gruppen i Eslöv har dessutom att utvidgat uppdrag, genom att bredda målgruppen till att gälla alla föräldrar med varaktiga svårigheter i sitt föräldraskap och deras barn. Syftet med denna handlingsplan är att den är ett redskap för att starta en ny samverkansgrupp. Målet är att när gruppens arbete har blivit etablerat, ska representanterna kontinucrligt uppdatera handlingsplanen för att utveckla arbetet. En handlingsplan ska vara ett stöd och en regelbunden uppdatering hindrar arbetet från att stigmatiseras. Framtidstankar som har nämnts under projekttiden är att SUF-gruppen ska ha en insatsgrupp t.ex. bestående av PYC-utbildare och hemterapeuter. Eftersom projektet har drivits i kommunal regi, är det d r man har sett behovet av dessa insatser. SUF-gruppen har nu representanter från Region Skåne, och i det fortsatta arbetet ges utrymme för att komma fram till insatser som kan finnas tillgängliga i SUF-gruppen utifrån Region Skånes regi. 6. SUF-gruppens representanter ; I Grafisk bild av SUF-gruppens kärna - Leveransmål 3

13 Bilaga 2 INVESTORS f IN PEOPLE Eslöv den 18 november 2014 Projekticdare Projektledare Sty rgrupp Styrgrupp Styrgrupp Levera nsmå I 4