Sammanställning av kommunernas behov av regionalt stöd gällande mottagandet av ensamkommande barn samt förslag till handlingsplan.

Transkript

1 Version Sammanställning av kommunernas behov av regionalt stöd gällande mottagandet av ensamkommande barn samt förslag till handlingsplan. Bakgrund Under 2014 kom 7049 ensamkommande barn till Sverige och ansökte om uppehållstillstånd. Det är en ökning med 80 procent jämfört med året innan. Under 2015 fram till den 1 september har totalt 9383 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige. Merparten av barnen är från Afghanistan, Somalia, Eritrea och Syrien. Scenario från Migrationsverket visar att lika många och sannolikt fler ensamkommande barn kommer till Sverige de närmaste åren. Från den 1 januari 2014 skedde en lagförändring som utvidgade Migrationsverkets möjligheter att anvisa en kommun att ta emot asylsökande ensamkommande barn. I den handlingsplan för utveckling av den regionala överenskommelsen (RÖK) som antogs av beredningsgruppen den 15 april 2015 och godkändes av strategiska samverkansgruppen den 4 maj 2015 fick Länsstyrelsen Skåne och Kommunförbundet Skåne gemensamt uppdraget att kartlägga kommunernas behov av regionalt stöd när det gäller mottagandet av ensamkommande barn (punkt 7 i handlingsplanen). Kartläggningen ska utmynna i ett förslag till handlingsplan som ska presenteras på RÖK:s beredningsgrupp den 23 september Genomförande Länsstyrelsen Skåne och Kommunförbundet Skåne har valt att sammanställa de behov kommunerna lyft i olika forum som hanterar frågor kring ensamkommande barn. Länsstyrelsen och Kommunförbundet kommer vid behov och/eller vid önskemål från beredningsgruppen och/eller den strategiska gruppen genomföra kompletterande enkät till kommunerna. Några av de forum som hanterar frågor kring ensamkommande barn är: Kommunförbundet Skånes möten med enskilda kommuner Kommunförbundet Skånes utredning 2014 kring kommunernas behov av stöd med flyktingmottagnings- och integrationsfrågor Länsstyrelsen Skånes löpande kommundialoger Mottagning och etablering av nyanlända Enkätundersökning riktad till Sveriges samtliga kommuner (META), Länsstyrelserna

2 Nätverk för boendepersonal och/eller socialsekreterare som ansvarar för ensamkommande barn. Arbetsgruppen kring barn som avviker (Migrationsverket, Malmö stad, Polismyndigheten, Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen Skåne). Länsstyrelsen Skåne och Kommunförbundet Skåne har även varit i kontakt med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för att inhämta nationell kunskap och erfarenhet inom området. Innan fastställande av aktiviteter kopplade till handlingsplanen bör dessa förankras hos kommunerna, som också bör få tillfälle att lämna synpunkter och önskemål gällande aktiviteterna. Det är Länsstyrelsen som verkar för att det finns beredskap och kapacitet att ta emot asylsökande ensamkommande barn och ensamkommande barn som har beviljats uppehållstillstånd. Länsstyrelsen samordnar statens insatser inom länet genom samverkan med andra myndigheter och organisationer. Länsstyrelsen arbetar för samverkan och samordning mellan statliga myndigheter, kommuner, näringsliv och ideella föreningar. Kommunförbundet Skåne är en intresseorganisation för Skånes samtliga 33 kommuner. Kommunförbundet Skånes tre kärnvärden är att verka för att främja samarbete och samverkan mellan kommunerna i syfte att öka deras möjligheter att lösa sina uppgifter med hög kvalitet och effektivitet, nätverksbyggande både internt och externt i syfte att öka kommunernas nytta av hela medlemsgruppens kontakter med omvärlden samt att ge kommunerna tillgång till varandras kunskaper, metoder och erfarenheter. Sammanställning av kommunernas behov samt förslag på aktiviteter Samverkan Det finns ett stort behov av samverkan och erfarenhetsutbyte mellan såväl boendepersonal, skolpersonal som socialsekreterare och ansvariga chefer. Flera nätverk existerar redan men alla har inte tillgång till dessa nätverk och existerande nätverk motsvararar inte alla behov. Det har framkommit önskemål om nätverk även på chefsnivå. Det har också framkommit behov av att de olika nätverken får en tydligare koppling till varandra vilket skulle kunna främja en gemensam syn på verksamheten hos de olika yrkesgrupperna.

3 Kartläggning av existerande nätverk för personer som jobbar med mottagandet av ensamkommande barn i Skåne, inklusive syfte med nätverket, målgrupp och ev. länkar till andra nätverk. Utreda behov av nytt nätverk för chefer ansvariga för mottagandet av ensamkommande barn. Länsstyrelsen Skåne, i samarbete med Kommunförbundet Skåne och Migrationsverket, genomför politikerdialoger med fokus på mottagandet av ensamkommande barn (förslagsvis 1 ggr/år). Länsstyrelsen Skåne, i samarbete med Kommunförbundet Skåne och Migrationsverket, genomför dialoger med ansvariga tjänstemän med fokus på mottagandet av ensamkommande barn (förslagsvis 1 ggr/år). Kompetensutveckling av professionella grupper Många kommuner har uttryckt önskemål om kompetensutveckling av de professionella grupper som kommer i kontakt med ensamkommande barn, som socialsekreterare, boendepersonal och skolpersonal. Utbildningar som efterfrågats är bland annat utbildningar kring trauma och hur man utreder ensamkommande barn. Kommuner har även särskilt lyft behovet av ökad kompetens vad gäller ensamkommande barn i eget boende samt hur man bäst kan stödja barn i samband med familjeåterföreningar. Det kan vara svårt för mindre kommuner att på egen hand tillgodose personalens behov av utbildning och de externa utbildningar som finns är få och många gånger kostsamma. Behov finns att samverka kring utbildningar samt att systematisera utbudet för att tillgodose behovet över tid. Utreda kommunernas behov av introduktionsutbildning samt fortbildning av personal som möter ensamkommande barn, samt ge förslag på utbildningar, inklusive genomförare. Klargöra ansvar och roller i samband med familjeåterföreningar, samt hur stödet till barnen kan utformas. Sprida kunskap och erfarenheter gällande ensamkommande barn som bor i eget boende/familjehem hos anhöriga. Länsstyrelsen Skåne fortsätter att erbjuda kunskap kring frågor om ensamkommande barn vid två tillfällen per år genom nätverksträffarna Barn i introduktion. Placering av ensamkommande barn i annan kommun Att en mottagande kommun placerar ett ensamkommande barn i en annan kommun kan ibland vara det bästa för barnet och behöver inte i grunden vara fel. Däremot uttrycker många

4 kommuner en önskan om bättre dialog med den kommun som ansvarar för barnet, såväl innan som under placeringen. Sammanställa och sprida information om den lagstiftning som gäller och de riktlinjer som finns kring placering av barn i annan kommun. Utreda behovet av ev. regionala riktlinjer/regional överenskommelse/avsiktsförklaring för placering av ensamkommande barn i annan kommun. Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen Skåne tar frågan vidare på nationell nivå inom sina respektive forum om behov av förändringar i systemet framkommer från kommunerna. Återsökning av statliga medel Reglerna för återsökning av medel från Migrationsverket upplevs som otydliga och svårtolkade. Utbildningar om återsökning av medel från Migrationsverket har tidigare erbjudits kommunerna i länet men önskemål finns om att en sådan utbildning ska erbjudas varje år. Migrationsverket står för innehållet i dessa utbildningar. Det finns också behov av att sammanställa de skånska kommunernas synpunkter på förändringar i ersättningssystemen och föra fram dessa samlat på nationell nivå. Kommunförbundet Skåne utreder möjligheten att erbjuda årliga utbildningar om de kommunala ersättningarna, i samarbete med Migrationsverket och Länsstyrelsen Skåne. Kommunförbundet Skåne ansvarar för att samla in de skånska kommunernas synpunkter på ersättningssystemet och framföra dessa till Migrationsverket enligt en ordning som Kommunförbundet anser lämpligt. Gode män för ensamkommande barn/särskilt förordnade vårdnadshavare Varje kommun ansvarar för rekrytering och utbildning av sina gode män. Till kommunernas hjälp har SKL tagit fram en webbaserad utbildning för gode män. Det finns dock behov av fördjupning och fortbildning. Samverkan mellan kommuner i länet skulle kunna innebära högre kvalitet på utbildningarna samt möjlighet att erbjuda utbildningar oftare. När ett ensamkommande barn beviljas uppehållstillstånd ska en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare utses till barnet. Uppdraget som särskilt förordnad vårdnadshavare skiljer sig inte nämnvärt från uppdraget som god man för ensamkommande barn och ungdomar.

5 Utreda möjligheten att utveckla ett utbildningspaket för gode män, kopplat till den webbaserade SKL-utbildningen Utreda intresset för ett länsöverskridande nätverk för överförmyndare som bl.a. skulle kunna besluta om innehållet i utbildningspaketet, samt diskutera frågor kring policy, rekrytering, krav på gode män etc. Utreda behovet av länsöverskidande samverkan när det gäller rekrytering och utbildning av, samt stöd till, särskilt förordnade vårdnadshavare. Barn som avviker Det behöver sättas ett tydligt fokus på barn som avviker i länet. En myndighetsövergripande arbetsgrupp är tillsatt (representanter för Migrationsverket, Malmö stad, Polismyndigheten, Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen Skåne) för att identifiera luckor i systemet och tydliggöra ansvarsfördelningen mellan inblandade aktörer. Arbetsgruppen för ensamkommande barn som avviker kopplas till och rapporterar till beredningsgruppen och den strategiska gruppen. Arbetsgruppen tar fram förslag på länsgemensamma rutiner för ensamkommande barn som avviker, inkluderande såväl förebyggande arbete som åtgärder vid avvikanden. Skola/Utbildning Skolan är en väsentlig del i alla barns och ungdomars vardag. Utifrån SKL:s projekt Ensamkommande barn Lokalt och regionalt utvecklingsstöd 1 framgår att det för de ensamkommande barnen är särskilt viktigt att de får en god start för att motivera framtida studier och lärande. Deras tidigare skolgång kan variera mycket och därmed deras behov av stöd. I stort skiljer sig dock inte de ensamkommande barnens behov av stöd i skolan från andra nyanlända barn. I dialog med ansvariga myndigheter och huvudmän för kommunernas skolor utreda behov och förutsättningar för att bygga upp ett regionalt stöd till kommunerna när det gäller ensamkommande barns skolgång. Hälsa/ohälsa 1 Projektet Ensamkommande barn Lokalt och regionalt utvecklingsstöd pågick under perioden januari 2012-juni 2014 och involverade SKL, Socialstyrelsen, Migrationsverket och länsstyrelserna, representerade av Jönköpings och Västerbottens län. Projektet medfinansierades av Europeiska flyktingfonden.

6 Såväl asylsökande barn med familj som ensamkommande barn har ofta utsatts för svåra påfrestningar, såväl i sina hemländer som under resan hit. Speciellt bör ensamkommande barns förutsättningar för jämlik hälsa belysas. Personer runt barnet/ungdomen behöver ha kunskap om och förståelse för migrationsprocessen och hur denna påverkar barnet. Det måste också finnas tillgång till specialistkunskaper om flyktingtrauma eller transkulturell psykiatri inom vården. De ensamkommande barnen kan också inom vissa områden, som exempelvis livsstilsfrågor och sexuell hälsa, ha behov av information på modesmål och i dialogform. Utvecklingsplattformen Partnerskap Skåne, som är kopplad till RÖK, genomför med stöd av forskare sedan ett par år tillbaka metodutvecklingsprojekt inom området sexuell hälsa. 2 Inventera behov av fortbildnings- och utbildningsinsatser kring migrationsprocess och trauma för personer som möter ensamkommande barn. Undersöka hur Partnerskap Skåne kan verka som plattform för kunskapsutvecklig inom hälsoområdet för professionella grupper som möter ensamkommande barn. Fortbildning/utbildning kring migrationsprocess och trauma för personer som möter ensamkommande barn. Regional utvecklare/samordnare/projektledare Erfarenheter från andra regioner i Sverige 3 visar tydligt på fördelar med att satsa på en regional samordnare/projektledare som kan arbeta med utvecklingsfrågor kring ensamkommande barn. Fördelar som beskrivs är att en person som har fokus på enbart ensamkommande har möjlighet att inventera länets behov samt utveckla och följa upp arbetet på detta område. Erfarenheterna talar även för att utan en regional samordnare blir detta arbete svårt. Om samordnarfunktionen finns hos Kommunförbund, Länsstyrelse eller annanstans är av mindre vikt men att det finns en motor i arbetet är centralt. Utreda behov och funktion av en regional utvecklare/samordnare/projektledare med fokus ensamkommande barn samt hur detta skulle kunna finansieras vid behov. 2 Länsstyrelsen Skåne har samarbetat med Lunds universitet på detta område och inom ramen för detta samarbete tagit fram ett antal underlag. Kontakta Länsstyrelsen Skåne för mer information. 3 Se till exempel Ensamkommande barn Lokalt och regionalt utvecklingsstöd.

7 Förslag till handlingsplan för aktörsgemensamma aktiviteter Utifrån sammanställningen av kommunernas behov av regionalt stöd gällande mottagandet av ensamkommande barn föreslås att beredningsgruppen: lyfter handlingsplanen till den strategiska samverkansgruppen för beslut om prioriteringar och resurser. utser en aktör/aktörer för kartläggning av existerande nätverk samt eventuellt behov av nya nätverk, för personer som jobbar med mottagandet av ensamkommande barn i Skåne. utser en aktör/aktörer för att utreda kommunernas behov av introduktionsutbildning samt fortbildning av personal som möter ensamkommande barn, samt ge förslag på utbildningar, inklusive genomförare. utser en aktör/aktörer för att sammanställa och sprida information om den lagstiftning som gäller och de riktlinjer som finns kring placering av barn i annan kommun. efterfrågar ett uppdrag från den strategiska samverkansgruppen att utreda behovet av ev. regionala riktlinjer/regional överenskommelse/avsiktsförklaring för placering av ensamkommande barn i annan kommun. utser en aktör/aktörer för att utreda möjligheten att utveckla ett utbildningspaket för gode män. utser en aktör/aktörer för att utreda intresset för ett länsöverskridande nätverk för överförmyndare. utser en aktör/aktörer för att utreda behovet av länsöverskidande samverkan när det gäller rekrytering och utbildning av, samt stöd till, särskilt förordnade vårdnadshavare. föreslår den strategiska samverkansgruppen att befintlig arbetsgrupp för ensamkommande barn som avviker kopplas till och rapporterar både till beredningsgruppen och den strategiska gruppen. utser en aktör/aktörer som ansvarar för att en dialog startar upp med ansvariga myndigheter och skolföreträdare för att utreda behov och hur ett regionalt stöd till kommunerna kan utformas när det gäller ensamkommande barns skolgång. överlämnar till styrgruppen för Partnerskap Skåne att ta ställning till under vilka förutsättningar Partnerskap Skåne kan verka som plattform för kunskapsutvecklig inom hälsoområdet för professionella grupper som möter ensamkommande barn. föreslår den strategiska samverkansgruppen om ett uppdrag att utreda behov, funktion och finansiering av en regional utvecklare/samordnare/projektledare. utser aktör/er för uppföljning av föreslagna aktiviteter.