Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla

Transkript

1 Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Järfälla Bilaga 1 till samverkansöverenskommelse mellan polismyndigheten i Järfälla och Järfälla kommun Oktober 2016

2 1. SAMVERKANSOMRÅDEN Nedanstående tabell redovisar de insatsområden där Lokalpolisen Järfälla och Järfälla kommun ska samverka i syfte att öka tryggheten i offentliga miljöer. Insatserna ska löpande följas upp i det gemensamma samverkansorganet kommunala brottsförebyggande rådet och insatserna kan förändras mot bakgrund av ny kunskap inom området. Insatserna ska bedrivas under hela samverkansperioden om inte annat nämns. Huvudområdet för samverkan är att öka tryggheten i offentliga miljöer. Till detta har tre områden identifierats: att bekämpa narkotikamissbruk, att motverka våld i offentlig miljö samt att reducera rekrytering till lokala kriminella nätverk. Under varje område beskrivs ett antal insatser som sker i samverkan som bedöms bidra till det övergripande målet om en ökad trygghet. Samverkansområden UPPLEVD TRYGGHET I OFFENTLIGA MILJÖER Narkotika Minska antalet drogdebuter bland ungdomar samt öppen narkotikaförsäljning och bruk i offentlig miljö Insatser för att motverka narkotika Krogtillsyn enligt alkohollagen Orosamtal Aktivt arbete med att upptäcka tidigare okända narkotikaanvändare Våld i offentlig miljö Minska antalet våldsbrott i offentlig miljö Insatser för att motverka våld i offentlig miljö Krogtillsyn enligt alkohollagen Trygghetsbesiktningar Arbete vid brottsbelastade platser Gemensamma utsättningar Stöd till brottsutsatta Lokal organiserad brottslighet Reducera rekryteringen till kriminella nätverk Insatser för att motverka rekrytering till organiserad brottslighet Sociala insatsgrupper Lägesbildsmöten Orosamtal Nedan gås respektive område i tabellen igenom för en mer detaljerad beskrivning av respektive insats. Några av insatserna har flera syften men återfinns ändå bara under en avdelning i nedanstående. Dock ska insatserna alltjämt i dessa fall ses i perspektiven enligt ovan. 1

3 1.1. Narkotika Krogtillsyn enligt alkohollagen Orossamtal Aktivt arbete med att upptäcka tidigare okända narkotikamissbrukare Strukturerat arbete i krogmiljö där polis och kommun gemensamt gör tillsyn i krogmiljö för att kontrollera att ansvarig förhåller sig till de regler som förväntas. Strukturerat arbete i krogmiljö med syfte att sänka berusningsgraden. Målet med arbetet är att därmed minska antalet våldsbrott. Polis och kommun arbetar tillsammans för en tryggare miljö på och kring krogar. Skall inte kommuniceras innan men kan med fördel göras i efterhand. Alkoholhandläggare på kommunen eller polis genom kommunpolis. Löpande. Hur många kontroller har genomförts? Hur har samverkan fungerat? Har brottsligheten sjunkit kring krogarna? Orossamtal sker gemensamt med polis- socialtjänstföräldrar- ungdom som befinner sig i riskzonen för kriminalitet och missbruk. Även ungdomar under 15 år där socialtjänsten inte begär LUL-utredning inom ramen för socialtjänstens förhandsbedömning. Målet är att kvaliteten av orossamtalen säkerställs bland annat genom att planering av samtalen sker gemensamt av Polis och socialtjänst. Förberedelser kan ske via telefon eller möte. Obligatoriska orossamtal ska ske då den unge påträffats av polis eller socialtjänsten eller när den unge anmälts för brott. Föräldrar ska få tidiga signaler om att deras barn befinner sig farligt nära att bli kriminell eller hamna i ett missbruk. Vissa av ungdomarna fångas upp och kan komma att bli aktuella för social insatsgrupp. Polisen och socialtjänsten arbetar i nära samförstånd i syfte att förhindra att en ung människa hamnar i kriminalitet eller i missbruk. Polisen eller socialtjänsten från fall till fall. Polisen kontaktar enhetschef för Ungdomsenheten. Socialtjänsten kontaktar polisens gruppchef för ungdomsärenden. Löpande. Hur många samtal har genomförts? Hur har samverkan fungerat? 2

4 Vid information om att en ungdom mellan år missbrukar narkotika kan polis och socialtjänst göra hembesök för att vidare utröna omständigheterna och vidta adekvata åtgärder. Upptäcka narkotikamissbruk i tidigt skede för att avbryta en negativ utveckling för den unge. Polisen och socialtjänsten arbetar i nära samförstånd i syfte att förhindra att en ung människa hamnar i missbruk. Bör inte kommuniceras i förväg kan kommuniceras i efterhand i den mån en större insats genomförts. Polis genom gruppchef med ansvar för ungdomsutredningar. Löpande. Hur många gemensamma hembesök har genomförts? Hur har samverkan fungerat? 1.2. Våld i offentlig miljö Trygghetsbesiktning Arbete vid brottsbelastade platser (s.k. Hotspots) Trygghetsbesiktning sker gemensamt med kommun, polis, fastighetsägare, föreningar, boende med flera. Trygghetsbesiktning är en metod för att få alla dessa parter, boende och verksamma i området, att träffas tillsammans och samtala om hur området kan bli tryggare och mer trivsamt. Fokus är fysisk miljö. Målet är att få fram förslag på förändringar i området eller för att följa upp det kontinuerliga underhållet som ökar tryggheten och trivseln. Syftet är ett ömsesidigt utbyte av tankar och synpunkter och en chans att sprida information och diskutera konstruktiva idéer. Kommunen och Polisen arbetar i nära samförstånd i syfte att engagera fastighetsägare, föreningar, boende och andra för att tillsammans göra ett utvalt område tryggare och trivsammare. Trygghetssamordnare på kommunen Löpande. Hur många/var har man gjort trygghetsbesiktningar? Att samla de gemensamma operativa resurser som finns i kommunen på de platser som är mest brottsutsatta vissa specifika tider på dygnet. Att med ökad närvaro på dessa platser sänka brottsligheten. Att Polisen och kommunen tillsammans arbetar 3

5 Åtaganden Gemensamma utsättningsmöten Åtaganden strukturerat och problemorienterat för att minska brottsligheten på de platser som är mest brottsutsatta. Polisen Polisen ansvarar för att patrullera enligt metoden hotspot policing. Kommunens operativa resurser skall befinna sig på hotspots utifrån de tider som ges. Löpande. Hur många gemensamma arbeten vid hotspots har genomförts? Hur har samverkan fungerat? Polisens och kommunens resurser tillsammans med områdets goda krafter träffas för att i samverkan skapa trygghet och lugn i området. Detta genom att planera och genomföra olika aktiviteter under vissa specifika kvällar/nätter -helger/skollov. Målet är att med gemensamma utsättningar skapa en samsyn och tillsamman på ett mer effektivt sätt kunna förebygga ordningsstörningar och skapa lugn och trygghet i området. Goda krafter i samverkan med polisen och kommunen bidrar till ett lugnare område Områdespolis Polisen skall leda utsättningsmötena och informera om den aktuella lägesbilden. Kommunen ansvarar för fältassistenter, väktare, nattvandrare samt goda krafter. Alla skall vid mötet bidra med sin bild av läget i kommunen. Löpande. Hur många utsättningsmöten har genomförts? Hur har samverkan fungerat? Stöd till brottsutsatta Stödcentrum Nordväst vänder sig till de mellan 12 och 21 som blivit utsatt för exempelvis personrån, misshandel, våldtäkt, olaga hot och ofredanden. Syftet med Stödcentrum Nordväst är att hjälpa brottsoffer mellan 12 och 21 år som bor i någon av samarbetskommunerna. Denna hjälp går ut på att ge ungdomarna stödsamtal för att underlätta bearbetningen av sin brottsutsatthet samt att ge praktiskt stöd genom rättsprocessen. Även unga vittnen och anhöriga till brottsutsatta ungdomar kan få hjälp genom samtal. All hjälp som stödcentret erbjuder är gratis och frivillig och att den unge vid önskemål kan vara anonym. Det är lätt för ungdomarna att själva kontakta stödcentret när de inte vill berätta för sina föräldrar vad de råkat ut för. Insatsen bör kommuniceras ge- 4

6 mensamt av både Polisen och kommunen riktat till sammanhang där ungdomar finns. Vid anmälningsupptagandet sker förmedlingen av ett ärende från polisen till stödcentret. Stödpersonen ringer sedan upp ungdomen eller dennes föräldrar för att boka en tid. Hur många brottsutsatta ungdomar har förmedlats till stödcentrum Reducerad rekrytering till kriminella nätverk Sociala insatsgrupper Åtaganden Lägesbildsmöten Sociala insatsgrupper, en strukturerad samverkansform på lokal nivå med vårdnadshavare, socialtjänst, polis, skola och andra viktiga aktörer som individinriktat samverkar för att stödja den unge att upphöra med kriminella handlingar. Målet med social insatsgrupp är att ungdomar som bedöms vara i riskzon att etablera kriminell livsstil ska få stöd att etablera en socialt trygg tillvaro. Polisen och socialtjänsten arbetar i nära samförstånd i syfte att förhindra att en ung människa hamnar i kriminalitet eller i missbruk. Samordnaren för sociala insatsgrupper i Järfälla kommun Polisen skall alltid ha en kontaktperson till den unge som deltar i social insatsgrupp. Socialtjänsten ansvarar för att samordna insatserna. I övrigt beslutar socialtjänsten om vilka ytterligar professioner eller personer som skall ingå i gruppen. Löpande. Hur många samtal har genomförts? Hur har samverkan fungerat? Polisen, kommunen och andra goda krafter har strukturerade möten varannan vecka med fokus på ungdomar. Checklista används. Syftet är att skapa en gemensam lägesbild i kommunen med ungdomsfokus. Målet är att i tidigt skede med gemensamma krafter kunna möta upp negativa trender. Polis och kommun arbetar i samverkan med goda krafter för att avbryta negativa trender i kommunen med fokus på ungdomar. Polisen Löpande. Hur många utsättningsmöten har genomförts? Hur har samverkan fungerat? 5

7 6