Rutiner vid polisanmälningar

Transkript

1 Rutiner vid polisanmälningar av barn och elever vid Örebro kommuns skolor

2 Så här hanterar vi polisanmälningar i skolan Dessa rutiner är ett beslutsstöd för rektor och en del i ett gemensamt förhållningssätt till vad som motiverar en polisanmälan vid brott. Örebro kommuns utgångspunkt är att brottsliga handlingar i skolan aldrig kan accepteras och att tidig upptäckt och tydliga åtgärder är viktiga för att kunna stoppa ett normbrytande beteende. En rutin av det här slaget kan aldrig vara uttömmande. Rektorns professionella bedömning av situationen, med hänsyn till förövarens ålder och gärningens karaktär, måste alltid föregå beslutet om att polisanmäla eller att avstå från att polisanmäla. En polisanmälan ska inte användas som en sanktion mot eleven. Skolans skyldighet att arbeta förebyggande och samverka med andra myndigheter, stödteam 1 samt vårdnadshavare, kan aldrig nog betonas. Rättslig reglering Det finns i svensk lagstiftning inte några särskilda regler för brott som begås i skolan. Gärningar som är brottsliga utanför skolan är också brottsliga inom skolan. Det finns ingen lagstadgad skyldighet för skolans personal att polisanmäla en person som har begått en brottslig handling. 2 Det saknas också nationella riktlinjer. Polisen ska följa samma regler oavsett var brottet sker. När polisen får kännedom om en händelse, oavsett på vilket sätt,

3 och händelsen kan antas utgöra ett brott, är polisen skyldig att upprätta en anmälan som sedan ligger till grund för beslutet att inleda förundersökning eller en utredning enligt bestämmelserna i lagen (1964:167) om unga lagöverträdare (LUL). Brott som begås av barn under 15 år När barn under 15 år begår brott får en utredning om brottet inledas endast under vissa omständigheter som anges i LUL. Brott som begås av barn under 12 år utreds bara om det finns synnerliga skäl till det. En polisanmälan mot ett yngre barn leder därför oftast inte till annat än att polismyndigheten underrättar socialtjänsten om anmälan, med stöd av 3 polislagen (1984:387). Detta innebär inte att skolan på något sätt är förhindrad att polisanmäla barn under 15 år. I vissa fall kan det rentav vara särskilt viktigt att polisanmäla den som inte fyllt 15 år. JO har uttalat 3 att skolan bör vara återhållsam med att göra polisanmälan mot barn i de yngsta åldersgrupperna eftersom polisen normalt inte utreder sådana anmälningar. ¹ T.ex. Öreför-teamet som är en lokal brotts- och drogförebyggande samverkansform mellan skola, socialtjänst, polis och fritid. Uppdraget är att förebygga, förhindra och genom tidig upptäckt och insats minimera ungdomars brottslighet, droganvändning och annat riskbeteende. ² Däremot finns en anmälningsskyldighet om man får veta att någon har för avsikt att begå ett allvarligt brott, om förberedelsen har nått en punkt att den i sig är straffbar (23 kap. 6 brottsbalken). ³ Dnr

4 Rutiner för Örebro kommuns skolor Kontakt med vårdnadshavare Vårdnadshavarna till inblandade elever och såväl den/ de som misstänks för brottet som brottsoffret, ska snarast kontaktas när man misstänker att en brottslig handling har begåtts eller förbereds. Vårdnadshavarna ska informeras om vilka åtgärder skolan tänker vidta med anledning av det som hänt. När ska en polisanmälan göras? Det är polisen som bedömer om ett brott har begåtts. Det är inte skolans uppgift att göra någon form av utredning som kan anses ligga inom polisens verksamhetsområde. Om man är osäker på om en händelse är ett brott som ska polisanmälas, så ska polisens ungdomsenhet kontaktas. (se kontaktuppgifter på baksidan) Vem anmäler? Om man bedömer att gärningen är av en sådan karaktär att den ska polisanmälas, ansvarar skolans rektor, eller den person som rektorn utsett, för att en anmälan görs. Om en polisanmälan inte är aktuell Om man beslutar att inte göra en polisanmälan, oavsett om det sker efter samtal med polisens ungdomsenhet eller

5 är rektorns egen bedömning, ska skolan kontakta vårdnadshavare, dokumentera händelsen samt vidtaga och planera åtgärder med anledning av händelsen. Dokumentationen ska göras i elevakten eller motsvarande. Lämplig åtgärd kan vara att genomföra ett så kallat bekymringssamtal. Oavsett om polisanmälan görs eller inte ska händelsen incidentrapporteras som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. I Örebro använder vi ett IT-baserat uppföljningssystem kallat LISA. Bekymringssamtal Ordet bekymringssamtal används inom Öreför-rådets organisation. Bekymringssamtal innebär att föräldrar kontaktas när rektor eller annan person utsedd av rektor, uppmärksammat att en ungdom befinner sig på fel plats, vid fel tidpunkt, i fel sällskap eller har haft ett felaktigt beteende. När används det? Metoden bekymringssamtal är ett verktyg att använda vid samtal om unga med riskbeteende. Samtalsmetoden används i det första mötet med föräldrarna och den unge (enskilt eller i grupp med flera föräldrar/ungdomar). Ett bekymringssamtal ska genomföras skyndsamt (en till fem dagar efter det inträffade).

6 Deltagare vid samtalet Vid samtalet ska alltid den personal som observerat det inträffade medverka samt någon annan lämplig part. Parter utanför skolan kan t.ex. vara representanter ur Öreför-teamen dvs. fritidsgårdsföreståndare, fältassistent eller polis (i Öreför-teamen ingår också rektor). Metoden Vad innehåller bekymringssamtalet? Reaktion och reflektion på det inträffade/handlingen/ situationen Resonemang om framtida konsekvenser baserat på det inträffade Livssituationen kartläggs; kamrat-, fritid- och skolsituation Överenskommelse om uppföljning Målet Vad vill vi uppnå? Att medvetandegöra föräldrar/anhöriga om den uppkomna situationen. Att medvetandegöra den unge/ungdomarna om att vi reagerar på situationen. Att en förändring sker.

7

8 Kontaktpersoner vid rådfrågningar Juridiska frågor Polisens ungdomsenhet: Enhetschef, Kriminalinspektör, Örebro kommun: Chefsjurist, Frågor om bekymringssamtal Örebro kommun, förebyggande enheten: Enhetschef, Gruppledare,