Yttrande över betänkande från Polisorganisationskommittén En sammanhållen svensk polis (SoU 2012:13)

Transkript

1 Skapat den Sveavägen 59, plan 2 Box 350, SE Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International Lesbian and Gay Association (ILGA) Förbundskansli forbund@rfsl.se RFSL Media komut@rfsl.se Fax Webb Justitiedepartementet Yttrande över betänkande från Polisorganisationskommittén En sammanhållen svensk polis (SoU 2012:13) RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter) har valt att inkomma med ett yttrande över betänkandet En sammanhållen svensk polis (SoU 2012:13). RFSL ställer sig kritiska till att RFSL inte funnits med som remissinstans. Kritik mot detta har tidigare framförts senast i samband med slutbetänkandet Framtidens polisutbildning (SOU 2008:39). Kritiken kvarstår och RFSL menar att den specifika kunskap som organisationen besitter bör beaktas vid framtida remisser. RFSL väljer att inkomma med ett yttrande med utgångspunkten i att det tas i beaktning vid den fortsatta beredningen. Sammanfattning över RFSL:s ställningstaganden RFSL har granskat betänkandet främst utifrån hur förslaget på den nya Polismyndigheten kan påverka kvaliteten och effektiviteten av polisens bekämpning av hatbrott i hela landet och hur samverkan med ideella organisationer beaktats. RFSL ställer sig positiv till den föreslagna nya Polismyndigheten och dess ökade möjlighet att tillgodose en hög kvalitet på polisens arbete i hela landet RFSL vill uppmärksamma hatbrott som ett av de områden som kräver specialiserad kompetens. RFSL ser nödvändigheten i att detta tillgodoses i hela landet bland annat genom inrättande av hatbrottsgrupper i samtliga föreslagna polisregioner, och ser den nya organisationens möjligheter till genomförande av det som positiva. RFSL ställer sig kritisk till utredningens bristande analys av relationen till den ideella sektorn. RFSL ställer sig positiv till att skyldigheten att samverka med kommunen stärks. Ansvaret för samverkan med ideella aktörer bör tydliggöras och också omfatta samverkan på nationell nivå. RFSL vill trycka på det behovet av att den nya Polismyndigheter tar fullt ansvar för att arbeta såväl internt med arbetsmiljön för hbtpersoner inom polisen, som externt med kompetensen i bemötandet av brottsutsatta hbt-personer. Bakgrund och problembeskrivning Eva Tiby, professor i kriminologi, visar i en studie av cirka hbt-personer

2 (5) att ungefär hälften rapporterar att de utsatts för hatbrott i någon form, i skolan, på jobbet, ute på krogen eller nattlivet eller av sina nära och kära. Enligt Ungdomsstyrelsens rapport Hon, hen, han har 19 procent av homo- och bisexuella åringar utsatts för fysiskt våld av en förälder, partner eller annan närstående vuxen. Det är en dubbelt så stor andel som bland unga heterosexuella. Tiby har även visat på att merparten av alla homofobiska brott inte rubriceras som hatbrott och att mycket få leder till åtal. Brottsoffren vågar inte anmäla och har inte heller förtroende för rättsväsendet, är rädda för stigmatisering, kränkande behandling och diskriminering i kontakt med polis och myndighet. RFSL:s brottsofferjour startade sitt arbete 1998 och har således en gedigen erfarenhet av att möta våldsutsatta hbt-personer. I de kontakter med brottsutsatta hbt-personer som RFSL:s brottsofferjour har, är variationen stor vad gäller vilka bedömningar som gjorts om patrull skickats till brottsplatsen vid akuta incidenter, bemötande och utredningskvalitet. Framför allt framkommer olikheter i polisens förmåga att identifiera och utreda brott med motiv att kränka enligt straffskärpningsregeln (BrB 29 kap. 2 p7). En stor brist är även den många gånger frånvarande strukturerade hot- och riskbedömningen. Överlag så varierar kunskapen om brottsutsatta och gärningspersoner när det gäller homofobiska, bifobiska och transfobiska hatbrott, våld i hbt-relationer och brott på grund av könsidentitet/könsuttryck kraftigt. I dagsläget finns endast en hatbrottsgrupp inom de nuvarande 21 polismyndigheterna startade hatbrottsjouren inom Stockholmspolisen (numera benämnd hatbrottsgruppen). Det har bedrivits och bedrivs ett långsiktigt arbete att öka förtroendet för polisen hos hbt-personer. Uppbyggnaden och det praktiska arbetet har skett i nära samverkan med bland annat RFSL:s brottsofferjour. Resultat har kunnat uppvisas bland annat genom att hatbrottsanmälningarna i Stockholm har ökat. Relativt omfattande utbildningsinsatser har genomförts och det har skett ett långsiktigt arbete med att skapa goda relationer till målgruppen. I resterande 20 polismyndigheter saknas idag motsvarande specialiserade hatbrottsgrupper. I Göteborg har det 2012 startat ett arbete för att öka hatbrottskompetensen. I Malmö har utbildning om hatbrott bedrivits inom polisen, men där man låtit meddela att de nu tar paus från detta. Det är mycket tydligt att det finns stora behov av förbättringar när det gäller specialiserad hatbrottskompetens för att rättssäkerheten ska garanteras i hela landet och att alla medborgare oavsett sexuell läggning och könsidentitet ska uppleva sig trygga i relation till polisen. RFSL instämmer därmed i kommitténs problembeskrivning när det gäller de stora skillnader som idag finns i kompetens och kvalitet hos olika polismyndigheter. RFSL instämmer även i beskrivningen av bristen på styrningsmöjligheter, svårigheterna med att nationellt sprida goda exempel på framgångsrika metoder och brister i möjligheten till åtgärder med genomslag i hela landet.

3 (5) RFSL anser att hbt-kompetensen är inte bara central för polisens brottsbekämpande arbete. Det är även av central vikt för arbetsmiljö och hälsa för de som är anställda inom myndigheten. Hur anställda hbt-personer behandlas inom organisationen har också påverkan på allmänhetens förtroende för polisen. Det handlar om organisationens kompetens och trovärdighet. Genom att polismyndigheterna idag inte är fria från interna problem med hbtpersoners arbetsmiljö, krävs också ett omfattande arbete med det interna klimatet för att bli trovärdiga i det externa arbetet med att bekämpa hatbrott. Homofobi, bifobi och transfobi ska inte få förekomma inom rättssystemet. RFSL:s ställningstaganden RFSL ser positivt på förslaget - att en ny sammanhållen myndighet kallad Polismyndigheten bildas - att den nya Polismyndigheten indelas enligt föreslagna polisregioner. - att den nya Polismyndigheten innebär en ökad möjlighet att ställa krav på att nationella, enhetliga arbetssätt och metoder implementeras i samtliga regioner. - att kraven på Polismyndigheten i förhållande till allmänheten bör skärpas. - att den nya Polismyndigheten ska ges ett uttalat samverkansansvar med landets kommuner - att den nya Polismyndigheten får ökade möjligheter att vidta åtgärder av de brister som uppmärksammas vid tillsyn RFSL ställer sig kritiska till - att utredning saknar en analys av samverkan mellan polismyndigheterna att den ideella sektorn. RFSL anser att kommittén inte beaktat den ideella sektorns omfattande brottsförebyggande arbete. Många gånger är den ideella sektorn den länk som möjliggör en god relation mellan medborgare och myndigheter. Utan ett gott brottsofferstöd kan inte en optimal effektivitet inom polismyndigheten inte heller uppnås. Enligt utredningen framgår inte att samverkan med ideella aktörer legat till grund för analys av förändringsbehovet. Med utgångspunkt i medborgarperspektivet som kommittén angivit som ett av tre grundläggande förutsättningar sitt arbete, skulle synpunkter från organisationer som företräder brottsutsatta medborgare självklart tas i beaktande. RFSL vill framhålla vikten av att inkludera den ideella sektorn i det fördjupade förberedande arbetet som kommittén anser behövas innan den nya myndigheten omorganiseras. - att utredningen inte beaktat samverkan med den ideella sektorn på nationell nivå. Utöver de lokala ideella aktörer som kommittén nämner, vill RFSL

4 (5) påpeka vikten av att den nya Polismyndigheten bör vara skyldig att samverka även på nationell nivå med relevanta riksförbund som besitter en hög kompetens på brottsofferområdet. RFSL menar att den nya Polismyndigheten kan öka möjligheterna för samverkan på nationell nivå. RFSL anser att Polismyndighetens ansvar för samverkan med ideella organisationer bör tydliggöras RFSL anser avseende den nya Polismyndighetens arbete mot hatbrott - att Polismyndigheten ska skapa en nationell handlingsplan för att bekämpa våld mot hbt-personer som samtliga polisregioner är ålagda att följa. Detta i enlighet med kommitténs förslag till nationell styrning av polismyndigheten. - att Polismyndigheten ska ta ansvar för att hålla en jämn och hög kvalitet vad gäller arbetet mot hatbrott i alla led i hela myndigheten. - att hatbrottskompetensen måste säkerställas och återfinnas i samtliga de föreslagna polisregionerna. Detta i enlighet med kommitténs analys av behovet av specialisering och hög kvalitet på hjälp och stöd i hela landet. - att Polismyndigheten ska tillse att det goda exemplet hatbrottsgruppen i Polismyndigheten i Stockholms län, sprids till samtliga polisregioner. Hatbrottsgruppens arbete har inneburit en ökad effektivitet och en ökad trygghet hos de medborgare som riskerar att drabbas av brott med hatmotiv. Det går också i linje med den föreslagna förordningen där det enligt 5 framgår att Polismyndigheten ska utveckla och välja sådana arbetsformer som bidrar till ett nära och gott förhållande mellan den och allmänheten - att arbetet mot hatbrott ska ske i samverkan med ideella organisationer med kunskap om specifika målgruppers utsatthet för hatbrott, såsom verksamheten RFSL:s brottsofferjour. - att den nya Polismyndigheten ska utveckla hot- och riskbedömningsinstrument som fungerar vid utsatthet för hatbrott. Dialogen med hbt-samhället kan därmed förbättras vad gäller säkerhetsplanering och i förlängningen innebära en ökad trygghet och tillit gentemot Polismyndigheten. - att såväl intern som extern utvärdering och uppföljning är viktig för att arbetet med att bekämpa hatbrott på effektivt och med hög kvalitet i hela landet. - att Polismyndigheten ska försäkra sig om att nödvändiga åtgärder vidtagits som ett resultat av den pågående tillsynen avseende hatbrottsarbetet. Således bör en uppföljning ske av pågående inspektion efter att den nya Polismyndigheten bildats med dess ökade mandat att genomföra åtgärder vid identifierade brister.

5 (5) RFSL anser - att det är av stor vikt att den nya Polismyndigheten som arbetsgivare tar ansvar för anställda hbt-personers arbetsmiljö och verkar för en arbetsplats där det är möjligt att vara öppen och respekterad utan risk för diskriminering och utsatthet för hatbrott. RFSL anser därför att Polismyndigheten ska stärka sitt arbete i enlighet med arbetsgivarens ansvar att arbeta för en arbetsplatsen fri från diskriminering och utsatthet pga sexuell läggning och könsidentitet. Homofobiska, bifobiska och transfobiska uttryck måste bekämpas aktivt. RFSL utgår från att den nya Polismyndigheten genomför nödvändiga insatser i hela landet. RFSL vill slutligen referera till den gemensamma värdegrund som polisen antog 2009 enligt följande ledord, som också refereras i utredningen; - Engagerade med ansvar och respekt. Vi tar ansvar för vår uppgift och värnar om allas lika värde - Effektiva för resultat och utveckling. Vi är fokuserade på resultat, samarbete och ständig utveckling. - Tillgängliga för allmänheten och för varandra. Vi är hjälpsamma, flexibla och stödjande. RFSL förväntar sig att den nya Polismyndigheten tar fullt ansvar för att detta gäller alla medborgare oavsett sexuell läggning och könsidentitet i landets samtliga regioner. Stockholm den 16 juli Ulrika Westerlund Förbundsordförande RFSL Sofia Kuno Projektledare RFSL:s brottsofferjour