Bilaga A Folkhälsoutskottets protokoll Katrineholms kommuns HBTQ-satsning

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga A Folkhälsoutskottets protokoll Katrineholms kommuns HBTQ-satsning"

Charlotta Blomqvist
för 8 år sedan
Visningar:

1 Bilaga A Folkhälsoutskottets protokoll Katrineholms kommuns HBTQ-satsning

2 Bakgrund Bildningsförvaltningen har fått i uppdrag av kommunledningen att utreda behovet av insatser för HBT-personers situation i Katrineholm. Detta uppdrag delegerades i mitten av februari 2015 till Kultur-och turismförvaltningen.

3 HBT-personers situation i Katrineholms kommun RFSL gör regelbundet en kommunundersökning och den för 2014 visar att många kommuner brister i hur de arbetar med HBTpersoners situation. Endast 15,9% av kommunerna får ett godkänt betyg. Katrineholm hamnade på 54 plats med 2,73 poäng av 5 möjliga. I undersökningen Liv & Hälsa som görs bland högstadieelever visar kommunprofilen för Katrineholms kommun att endast 68 % av flickorna och 46 % av pojkarna i årskurs nio instämmer i att en sexuell relation mellan två av samma kön är OK. Detta är lägre än för länet totalt.

4 Unga HBTQ-personers hälsa i siffror En fjärdedel av de unga homo- och bisexuella kvinnorna uppger att de har försökt ta livet av sig. Var femte, 19 procent, av åringarna i gruppen homosexuella och bisexuella har utsatts för fysiskt våld av en förälder, partner eller annan närstående vuxen. Det är en dubbelt så stor andel som bland unga heterosexuella. Bland de unga homosexuella och bisexuella är det 65 procent av kvinnorna och 48 procent av männen som har blivit bemötta på ett kränkande sätt. Många unga homosexuella, bisexuella och transpersoner har lågt förtroende för polisen, skolan, sjukvården, socialtjänsten och arbetsförmedlingen på grund av att de känner sig diskriminerade i mötet med personalen.

5 Inventering och nulägesanalys Katrineholms kommun I syfte att kartlägga vilka insatser som görs idag i Katrineholms kommun har samtliga förvaltningar ombetts redogöra för om, och hur, de arbetar strategiskt utifrån ett HBT perspektiv avseende såväl arbetsmiljö för anställda som i bemötandet av medborgare/brukare. Av svaren framgår att trots kommunövergripande styrdokument så saknas kunskap om hur man arbetar strategiskt och konkret i frågan.

6 Inventering och nulägesanalys Katrineholms kommun Av kommunens åtta förvaltningar har fyra svarat på förfrågan. En förvaltning har påbörjat HBT-certifiering av delar av verksamheten samt anordnat utbildningstillfällen för viss personal. Gemensamt för samtliga förvaltningar är dock svårigheten att särskilja insatser och strategier för arbetsmiljö och verksamhet. Detta kan innebära att anställda som identifierar sig som HBTQ-personer riskerar att osynliggöras.

7 Inventering och nulägesanalys Katrineholms kommun En av förvaltningarna hänvisar till den egna förvaltningens handlingsplan mot trakasserier som antogs hösten 2014 (se vidare bilaga 3) där HBT-personer omnämns. Två av de förvaltningar som svarat hänvisar till antingen egna styrdokument, eller den kommunövergripande Personalhandboken, endast avseende rekrytering där det framgår att ingen ska diskrimineras i rekryteringsprocessen på grund av kön (samt övriga diskrimineringsgrunder).

8 Inventering och nulägesanalys Katrineholms kommun En förvaltning hänvisar till verksamhetsarbete (t ex studiebesök på HBTQ-verksamhet). Ingen av de svarande förvaltningarna hänvisar till kommunens värdegrund (RÖTT Respekt, Öppenhet, Tydlighet och Tillit) eller till de avsnitt i Personalhandboken som reglerar diskriminering, jämställdhetsintegrering med mera. Sex av kommunens åtta förvaltningar har egna styrdokument som reglerar jämställdhet men inte jämlikhet. Två förvaltningar saknar helt egna styrdokument avseende jämställdhetsarbete.

9 Utbildningsnivå 1 HBT-certifierad verksamhet Vissa av kommunens verksamheter bedöms behöva bli HBT-certifierade för att kunna uppnå en kvalitativ verksamhet för alla medborgare. Detta innebär fyra utbildningstillfällen där det första är en heldag och resterande tre tillfällen är halvdagar. Total tidsåtgång ca 20 timmar. Prioriterade grupper är: Personal som arbetar nära ungdomar med särskilt fokus på BIF och KTF. Dessa är bland annat Elevhälsan och ungkulturverksamheten samt verksamheter hos SOC och VOF.

10 . Utbildningsnivå 2 HBTQ-diplomering Ytterligare ett antal av kommunens verksamheter bör HBTQdiplomeras vilket innebär två vidareutbildningstillfällen där varje tillfälle är en halvdag samt ett uppföljande utbildningstillfälle via Internet. Totalt ca 8 timmar. Prioriterade grupper är: Ett urval av kommunens chefer inom samtliga förvaltningar och bland personal som arbetar nära brukare och medborgare

11 Utbildningsnivå 3 Höjd medvetandegrad Vissa av kommunens verksamheter bedöms inte behöva varken certifieras eller diplomeras då deras interaktion med medborgarna är begränsad. Förstudien gör dock bedömningen att det även bland dessa verksamheter bör göras en medvetandegradshöjning för att belysa HBT-personers situation samt i kvalitetshöjande syfte för att säkerställa en god arbetsmiljö och ett professionellt bemötande. Detta i form av ett utbildningstillfälle á 3 timmar (första diplomeringsföreläsningen). Prioriterade grupper är: All personal som inte genomgått någon av de tidigare utbildningarna.

12 Upplägg för utbildningarna Certifiering Start september med beräknat avslut december 2016/januari 2017 Diplomering Start september med beräknat avslut december 2016/januari 2017 Nivå 3 storföreläsningarna Start hösten 2016 (BIF inbokade hösten 2017 på planeringsdag) Beräknat avslut våren 2018.

Relevanta dokument

HBTQ-personers hälsa hur arbetar vi idag? Kategoriträff för kuratorer

HBTQ-personers hälsa hur arbetar vi idag? Kategoriträff för kuratorer Kort om HBTQ Heteronorm alla är heterosexuella Cisnorm alla är cispersoner Homosexuell Bisexuell Trans Queer Sexuell läggning Kön Könsidentitet/könsuttryck