BYGGSTEN: Jämställdhet och konventionen

Transkript

1 KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Jämställdhet och konventionen Denna byggsten redogör för: - begreppen jämställdhet, genus och kön, - regeringens jämställdhetspolitiska mål, - exempel på ojämställdhet inom funktionshindersområdet, - våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, - konventionens skrivningar som särskilt berör kvinnor. Syftet med detta dokument är att öka förståelsen av att ett systematiskt och långsiktigt jämställdhetsarbete krävs på alla nivåer i samhället för att konventionens rättigheter ska kunna förverkligas. Jämställdhet mellan kvinnor och män utgör en av de allmänna principerna i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Utöver jämställdhetsprincipen ska kvinnors rättigheter särskilt uppmärksammas med anledning av deras utsatthet för flerfaldig diskriminering. Idag finns en medvetenhet på regerings -och riksdagsnivå att kvinnor med funktionsnedsättning är utsatta för flerfaldig diskriminering och att kunskapen om jämställdhets -och genusfrågor 1

2 inom funktionshinderområdet måste öka och bli en självklar del av det handikappolitiska arbetet. 1 Konventionens skrivningar som särskilt berör kvinnor Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning tar i inledningen upp att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning ofta är utsatta för större risk, både inom och utom hemmet, för våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande. Artikel 6 i konventionen handlar särskilt om kvinnor med funktionsnedsättning och deras utsatthet för flerfaldig diskriminering. Staten ska vidta åtgärder för att garantera dem deras fulla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt är ansvarig för att kvinnorna kan utvecklas och stärka sin egen förmåga. Artikel 16 i konventionen handlar om rätten att inte utsättas för utnyttjande, våld eller övergrepp och beskriver statens skyldigheter att skydda personer med funktionsnedsättning både inom och utanför hemmet. Staten ska ta särskild hänsyn till könsbaserat våld och könsanpassa lämpliga åtgärder för att förhindra alla former av utnyttjande, våld och övergrepp. Jämställdhet Jämställdhet innebär att människor inte ska diskrimineras på grund av kön och att kvinnor och män ska ges samma möjligheter och rättigheter. Jämställdhet mellan könen är en förutsättning för ett jämlikt samhälle som respekterar alla människors lika värde. Resursfördelningen mellan kvinnor och män ska vara rättvis och all medborgarservice ska vara jämställd och säkerställa båda mäns och kvinnors behov. Män och kvinnor ska behandlas lika vid till exempel lönesättning men även könsspecifikt där olika förutsättningar finns 1 Socialdepartementet, Ds 2008:23, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, s. 39. Skr. 2005/06:110, s. 9. Skr. 2009/10:166, Uppföljning av den Nationella handlingsplanen för handikappolitiken och grunden för en strategi framåt, s

3 för kvinnor och män. Ett jämställt samhälle råder när kvinnor och män har samma makt, ställning och inflytande. 2 Genus och kön Genus används i betydelsen det socialt och kulturellt konstruerade könet. Kön avser det biologiska könet. Regeringens jämställdhetspolitiska mål Det övergripande målet för den nationella jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv. Utöver det övergripande målet finns fyra delmål: Jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet samt mäns våld mot kvinnor ska upphöra. 3 Målen ska i huvudsak uppnås genom jämställdhetsintegrering vilket innebär att ett jämställdhets - och genusperspektiv ska genomsyra alla verksamhetsområden och på alla samhällsnivåer. Könsuppdelad statistik syftar till att synliggöra kvinnor och mäns förutsättningar, livsvillkor och behov vilket är en förutsättning för att kunna arbeta med jämställdhetsintegrering. Könskonsekvensanalyser 4 och gender budget-analyser 5 är exempel på verktyg som kan förhindra att politiska beslut oavsiktligt påverkar män och kvinnor olika. När det gäller människor med funktionsnedsättning måste vissa aspekter särskilt beaktas för att jämställdhetspolitikens delmål ska kunna förverkligas: Jämn fördelning av makt och inflytande: Kvinnor med funktionsnedsättningars erfarenheter, kunskaper, intressen och behov måste tas tillvara. När jämställdhetsfrågor diskuteras i 2 Sveriges Kommuner och Landsting Jämställdhetsarbete en utmaning för kommuner och landsting, En kunskapsöversikt, s Integrations- och jämställdhetsdep För ett jämställt Sverige, Regeringens politik , s Information om regeringens jämställdhetsarbete finns på Ingrid Osika och Anna Klerby Pengar nu! En handbok i gender budgeting, Sveriges Kvinnolobby. 3

4 samhället måste också flickor och kvinnor med funktionsnedsättning tillfrågas. Ekonomisk jämställdhet: Se avsnittet nedan om exempel på ojämställdhet inom funktionshindersområdet. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet: De kvinnor med funktionsnedsättning som behöver stöd för att sköta sin del av hushållssysslor och omsorg om barn måste kunna få tillräckligt stöd av samhället. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra: Se nedan under avsnittet Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Exempel på ojämställdhet inom funktionshindersområdet Det har konstaterats att det handikappolitiska arbetet saknat ett jämställdhets - och genusperspektiv trots att mäns och kvinnors roller och livsvillkor skiljer sig åt på flera sätt. Kvinnor och män med funktionsnedsättning har traditionellt bemöts som objekt utan könsidentitet. Både män och kvinnor med funktionsnedsättning utsätts för diskriminering men paradoxen för kvinnor med funktionsnedsättning är att deras kvinnoidentitet inte är självklar i omgivningens ögon samtidigt som de blir diskriminerade på samma sätt som kvinnor utan funktionsnedsättning. Generellt sett har män som grupp mer makt än kvinnor och utgör samhällets norm. Detta mönster slår igenom även inom handikappområdet genom att kvinnor och män inte får del av samhällets stödinsatser på lika villkor. 6 Inom hälso- och sjukvårdsområdet har studier visat att kvinnor har sämre tillgång till vård än män och får äldre och billigare mediciner. 7 Det handlar inte om avsiktlig diskriminering utan om omedvetna och könsstereotypa uppfattningar om män och kvinnor. Den medicinska forskningen har ofta utgått från män och deras fysiska och sociala villkor vilket lett till att vården anpassats efter mäns 6 Prop. 1999/2000:79, Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken, s. 24. Skr. 2002/03:25, Uppföljning av den Nationella handlingsplanen för handikappolitiken, s. 12. Skr. 2005/06:110 Uppföljning av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken, s Sveriges Kommuner och Landsting (O) jämställdhet i hälsa och vård en genusmedicinsk kunskapsöversikt, kap. 6. Kvinnors och mäns tillgång till vård, s I kapitlet refereras bl.a. till Jämställd vård? Könsperspektiv på hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen 2004 och Kropp och genus i medicinen, Birgitta Hovelius, Eva E Johansson (red.) Lund: Studentlitteratur

5 behov i högre grad än kvinnors. 8 Mäns sjukdomar godkänns också som arbetsskador oftare än kvinnors. 9 På under fliken jämställdhetsintegrering i praktiken finns flera exempel på kartläggningar av verksamhetsområden som visar på ojämställdhet i bemötande och resursfördelning. Män med funktionsnedsättningar har en starkare förankring på arbetsmarknaden och en bättre ekonomi jämfört med kvinnor med funktionsnedsättning. Kvinnorna arbetar även deltid i mycket högre utsträckning än männen. 10 Av de arbetsmarknadspolitiska insatserna finns de flesta utbildningsplatser inom typiska mansdominerade yrken 11 och av beviljade lönebidragsanställningar går två tredjedelar till män. 12 Inom rehabiliteringsområdet beviljas män aktiverande insatser i högre grad än kvinnor som oftare erbjuds passiva insatser som ersätter olika former av sysselsättning och arbete. 13 Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Ett av de jämställdhetspolitiska delmålen är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Som ett led i detta arbete har Socialtjänstlagen skärpts och kommunen är idag skyldig att ge skydd och stöd till kvinnor och barn som utsätts för våld. Den uppmärksammade rapporten Slagen Dam från 2001 visade att 46 % av alla kvinnor i undersökningen hade utsatts för våld av någon man och att 56 % av kvinnorna hade trakasserats sexuellt. 14 Studiens två frågor om funktionsnedsättning rapporterades inte när den publicerades men har idag analyserats närmare i en särredovisning. Slutsatsen är att kvinnor med funktionsnedsättning 8 Ibid. s.10 och RiK (Riksrevisionen) 2007:32, Försäkringskassans hantering av arbetsskadeförsäkringen, s.44. LO - Tidningen SCB Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4: e kvartalet 2008, s Integrations- och jämställdhetsdep För ett jämställt Sverige, Regeringens politik , s Arbetsförmedlingens månadsstatistik , 13 Socialstyrelsen Handikappomsorg Lägesrapport 2005, s. 8och Lundgren E. Heimer G. Westerstrand J. & Kalliokoski A-M Slagen Dam. Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige en omfångsundersökning, s Umeå: Brottsoffermyndigheten 5

6 är utsatta för våld i högre grad än kvinnor utan funktionsnedsättning. 15 Även andra mindre studier bekräftar att kvinnor med funktionsnedsättning är lika eller mer utsatta för mäns våld i nära relationer än kvinnor generellt. 16 Av kvinnor med psykisk ohälsa hade upp till 70 % erfarenhet av våld och övergrepp. 17 Försvårande omständigheter för kvinnor med funktionsnedsättning är beroendeförhållande till vårdgivare och anhöriga samt att själva övergreppen riktas mot funktionsnedsättningen. I Länsstyrelsens granskning av kommuners arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld framgår flera brister och vad gällde kvinnor med funktionsnedsättning saknades både kompetens och insatser. 18 Juli 2011 Projekt Agenda 50 verktyg för våra rättigheter HANDIKAPPFÖRBUNDEN Tel: e-post: info@hso.se hemsida: 15 Kerstin Kristensen Dubbelt utsatta damer? en studie om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, s. 59. Göteborg Universitet. 16 Westlund I. & Ranemo C Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, s Stockholm: Utredningsinstitutet Handu. Se även, Arnhof Y Onödig ohälsa. Hälsoläget för personer med funktionsnedsättning, s. 19. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut. 17 Bengtsson- Tops A Övergrepp mot kvinnor som använder psykiatrin. En omfångsstudie, s. 5. Stockholm: RSMH 18 Länsstyrelsen i Stockholms län Dn Tillsyn av socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. 6