Könsuppdelad statistik en väg till jämställd vård!
|
|
- Gunilla Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Strateg2008 Birgitta Larsson Lindelöf Magdalena Jacobsson Datum Version 1.0 Könsuppdelad statistik en väg till jämställd vård! Uppdragsgivare: Charlotta Lundberg, strateg likabehandling,
2 2 Projektet har genomförts inom ramen för Strateg 2008 s utvecklingsprogram för strateger och verksamhetsutvecklare inom förvaltningsledning och regionnivå. Vi som genomfört projektet har valt att undersöka om och hur arbetar med könsuppdelad statistik som ett verktyg för att uppnå ett av målen i s Budget- och verksamhetsplan 2009 att Likabehandlingsperspektivet ska finnas med i all planering och i alla beslut och processer samt i styrande dokument. Charlotta Lundberg, strateg likabehandling i, är uppdragsgivare. Vi hoppas att vårt arbete kan bidra positivt till hänsynstagandet av kön/genusperspektivet vid all vård, behandling och bemötande av Region Skånes patienter. Ett stort tack till alla som gjort vårt projekt möjligt!
3 3 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Bakgrund... 5 Syfte... 5 Projektmål... 5 Effektmål... 5 Projektorganisation... 5 Genomförande av projektet... 6 Avgränsning... 6 Metod... 6 Tidplan och överlämnande... 6 Faktainsamling... 6 Definitioner av begrepp... 6 Likabehandling enligt s definition... 6 Diskriminering... 6 Kön... 7 Genus... 7 Jämställdhet... 7 Jämlikhet... 7 Jämställd vård... 7 Jämlik vård... 7 Mångfald... 7 Styrande dokument och lagar... 8 Likabehandlingspolicy för... 8 Budget- och verksamhetsplan för Europeiska jämställdhetsdeklarationen... 8 Diskrimineringslagen... 8 Hälso- och sjukvårdslagen... 9 Könsuppdelad statistik... 9 God vård ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och... 9 sjukvården... 9 Hälso- och sjukvården i Redovisning och analys Budget och verksamhetsplan God Vård och Europeiska Jämställdhetsdeklarationen Ledningsinformationssystem för (LIS) Chefsdagen 15 april Slutsats Referenser Bilaga Intervjufrågor... 18
4 4 Sammanfattning har i styrande dokument deklarerat vikten av att hälso- och sjukvården tillhandhåller en jämställd vård. Med det som utgångspunkt har vi undersökt om och hur, i rollen som tjänsteproducent inom hälsooch sjukvården, arbetar med könsuppdelad statistik som ett verktyg för att säkerställa en jämställd vård. Slutsatser har dragits med utgångspunkt från styrdokument och lagar som har anknytning till jämställdhet/likabehandling samt intervjuer med några nyckelpersoner. Resultatet visar att konsekvent könsuppdelad statistik inte förekommer inom hälso- och sjukvården trots att det finns både information och system som möjliggör detta. Det finns inte efterfrågan eller krav på könsuppdelad statistik varken från tjänstemannasidan eller från politiken. Inom forskningen, i det här fallet Socialmedicinska enheten (SME) UMAS, finns en lång tradition av att redovisa och analysera all statistik könsuppdelat, vilket visas i deras rapporter. SME har tagit fram en analysmodell som är lämplig för uppföljning av sjukvårdens kvalitet ur ett jämställdhetsperspektiv. För att nå de goda målformuleringar som finns i hälso- och sjukvårdslagen, ledningssystemet för patientkvalitet i hälso- och sjukvården God Vård, likabehandlingspolicy, europeiska jämställdhetsdeklarationen krävs konsekvent könsuppdelad statistik för att påvisa skillnader och likheter i sjuklighet, tillgänglighet, vård, behandling, kvalitet samt att dessa faktorer analyseras mot bakgrund av både biologiska skillnader och skillnader i sociala villkor. Några exempel där vi anser att könsuppdelad statistik borde förekomma är kvalitetsregister, avvikelsesystem, patientenkäter, behandlingsmetoder, vårdgaranti, läkemedelsförskrivning och hälsosamtal. har byggt upp ett gemensamt ledningsinformationssystem (LIS) som kan användas av samtliga verksamhetsnivåer för uppföljning av bland annat verksamhets- och läkemedelsdata. Vi föreslår att LIS utvecklar sitt informationssystem med kön som genomgående och övergripande variabel så all uppföljning och presentationer av statistik sker könsuppdelat. I syfte att ge ett ökat mervärde för Skånes patienter, såväl kvinnor som män, flickor och pojkar, rekommenderar vi att systematiskt använder könsuppdelad statistik för analyser, mål och åtgärder i syfte att säkra en jämställd vård.
5 5 Inledning Bakgrund har i budget och andra styrande dokument deklarerat vikten av att hälso- och sjukvården tillhandhåller en jämställd vård. 1 januari 2009 kom en ny sammanhållen diskrimineringslag vars syfte bland annat är att skydda patienter/kunder mot diskriminering inom hälso- och sjukvården. Hur ser det ut? Får kvinnor och män, flickor och pojkar lika tillgång till hälso- och sjukvård. Bemöter vi patienter och medborgare på ett likvärdigt sätt? En förutsättning för att kunna sätta jämställdhetsmål och göra förändringar är att ha kunskap om hur jämställdheten ser ut i den verksamhet där man arbetar. Ett led i detta arbete är att all statistik bör vara nedbruten och redovisad på kön och om möjligt ålder. Men det räcker inte med att stanna vid att könsuppdela statistiken. Den bör leda vidare till analyser, mål och åtgärder för att säkra att hälso- och sjukvården tillhandahåller en jämställd vård. Syfte Syftet är att visa på könsuppdelad statistik som ett verksamt redskap för Region Skåne i arbetet med att målsätta verksamheternas arbete med jämställd vård sett ur ett likabehandlingsperspektiv. Projektmål Att i samband med ett av målen, likabehandlingsperspektivet inom hälso- och sjukvården: Undersöka förekomsten av könsuppdelad statistik Lämna förslag till fortsatt utveckling av könsuppdelad statistik Effektmål Att systematiskt använder könsuppdelad statistik för analyser, mål och åtgärder i syfte att säkra en jämställd vård. Projektorganisation Projektmedlemmar: Birgitta Larsson Lindelöf, CSK, Personalstrateg Magdalena Jacobsson, RSIT, Enhetschef Arbetet inom projektgruppen fungerade mycket bra. En mötesplanering togs fram i början av projektarbetet. Arbetsuppgifter fördelades och genomfördes enskilt alternativt i samarbete. MS SharePoint 2007 användes som en gemensam plats för all projektdokumentation. Kalenderfunktionen användes kompletterat med mötesarbetsytor (agenda, dokument till möten mm).
6 6 Genomförande av projektet Avgränsning Undersökningen avgränsas till att studera om och hur könsuppdelad statistik används i s roll som tjänsteproducent inom hälso- och sjukvården. Metod Utgångspunkten för vårt arbete har varit ett av målen i s Budgetoch verksamhetsplan 2009 att Likabehandlingsperspektivet ska finnas med i all planering och i alla beslut och processer samt i styrande dokument. 1 Vi har kombinerat genomgång av styrdokument och lagar med information från intervjuer. Inledningsvis kontaktades Ingrid Bengtsson-Rijavec, chef för Centrum för verksamhetsplanering och analys, och projektuppgiften presenterades. Vi fick förslag att intervjua följande personer vilket också genomfördes: Annicka Westrin, chef för Avdelning för God Vård och läkemedel Per Wendel, Controller, Avdelning för samhällsanalys Juan Merlo, Tf verksamhetschef för Socialmedicinska enheten (SME) UMAS Under intervjuerna ansvarade en för att ställa frågor och en för att dokumentera. Valet av styrdokument och lagar har utgått från anknytning till likabehandling. Tidplan och överlämnande Projektet genomfördes under våren 2009, perioden 12 februari till och med den 5 maj. Redovisning av projektet skedde vid seminarium 8 i utbildningen. Resultatet överlämnades därefter till uppdragsgivaren. Faktainsamling Definitioner av begrepp Likabehandling enligt s definition Likabehandling i innebär att vi motsätter oss beteenden som tar sig uttryck i diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Likabehandling innebär inte att alla ska behandlas likadant. Ett exempel från vården är att patienter kan behandlas olika utifrån exempelvis kön, om det har ett berättigat syfte och de medel som används är nödvändiga för att möta individuella behov. Likabehandling innebär att en person ges likvärdiga förutsättningar som en annan att ta del i samhället. Alla människor ska garanteras möjligheter, oberoende av deras skiftande förutsättningar. Människors utgångsläge och behov är individuella. Den enskilda individen är unik och inte representant för en grupp. 2 Diskriminering Diskriminering enligt diskrimineringslagens definition innebär: att någon blir sämre behandlad än någon annan och behandlingen har samband med kön, 1 Budget- och verksamhetsplan 2009, s s Likabehandlingspolicy, s. 2
7 7 könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskrimineringen kan vara direkt, indirekt eller i form av trakasserier. 3 Kön Med kön avses det biologiska könet, att vi föds till flickor och pojkar. Forskning som fokuserar på biologiska skillnader mellan könen är ett komplement till genusforskning. 4 Genus Genus är ett begrepp som används för att skilja det sociala könet från det biologiska könet. Genus handlar om de sociala och kulturella aspekterna av kön; hur vi skapar kvinnligt och manligt och vad som i olika kulturer och tider setts som kvinnligt och manligt. Genus är föränderligt och någonting som vi människor själva medvetet eller omedvetet bidrar till att skapa. Inom genusvetenskapen beskriver man det som att kön konstrueras. I forskningen kring hur kön konstrueras tas även andra faktorer som spelar roll t ex sexuell läggning, socioekonomisk och etnisk tillhörighet. 5 Jämställdhet Jämställdhet innebär lika villkor, möjligheter och rättigheter för kvinnor och män. Jämställdhet avser alltså förhållanden mellan könen. Jämlikhet Jämlikhet är ett bredare begrepp än jämställdhet och handlar om lika villkor, möjligheter och rättigheter då det gäller exempelvis social klass, etnicitet, sexuell läggning och kön. Jämställd vård Jämställd vård tar fasta på att kvinnor och män är lika, men också olika. Kvinnor och män behöver alltså delvis samma typ av vård, delvis könsspecifik vård. Det innebär att den medicinska forskningen behöver studera köns- och genusrelaterade skillnader och att resultaten måste redovisas uppdelade på kvinnor och män. Hälso- och sjukvården behöver kunskaper om köns- och genusrelaterade faktorers betydelse för kvinnors och mäns hälsa, sjuklighet, bemötande, omhändertagande och behandlingsresultat. 6 Jämlik vård Jämlik vård handlar om allas rättigheter och möjligheter till vård oavsett exempelvis social klass, etnicitet, sexuell läggning och kön. Mångfald Mångfald innebär att alla människors lika värde respekteras - detta oavsett ålder, kön, könsöverskridande identitet, sexuell läggning, trosuppfattning, funktionshinder eller etnicitet. Ytterst handlar mångfald om mänskliga rättigheter. 3 Diskrimineringslagen SFS 2008:567 4 (O)jämställdhet i hälsa och vård en genusmedicinsk kunskapsöversikt, s (O)jämställdhet i hälsa och vård en genusmedicinsk kunskapsöversikt, s (O)jämställdhet i hälsa och vård en genusmedicinsk kunskapsöversikt, s. 16
8 8 Styrande dokument och lagar Likabehandlingspolicy för s Likabehandlingspolicy fastställdes av Regionfullmäktige den 28 april Policyn är giltig inom alla s egna verksamheter och helägda bolag. Verksamheter som har avtal med eller är finansierade genom bidrag från ska genom skrivningar i avtal och överenskommelser också omfattas av policyn. Likabehandlingspolicyn är ett styrande dokument och ska användas som planerings-, uppföljnings- och revisionsinstrument i det löpande arbetet med likabehandling. 7 En förutsättning för att en bra kartläggning av förbättringsområden ska kunna göras, är att en noggrann analys görs av statistik och nyckeltal från verksamheterna. Så långt det är möjligt ska statistiken vara nedbruten och redovisad på ålder och kön. Först när variationer synliggörs i olika verksamheter, beroende av mångfaldens parametrar, kan lämpliga förbättringsåtgärder definieras för rutiner och arbetssätt i utvecklingssyfte. 8 Budget- och verksamhetsplan för 2009 I Budget- och verksamhetsplan för 2009 står skrivet att Likabehandlingsperspektivet ska finnas med i all planering och i alla beslut och processer samt i styrande dokument. 9 Vidare kan vi läsa att vården skall tillhandahållas och fördelas med utgångspunkt i alla människors lika värde oavsett etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning, och ålder. 10 Europeiska jämställdhetsdeklarationen undertecknade den 27 mars 2008 den europeiska jämställdhetsdeklarationen (CEMR). Genom detta har tagit ställning till att jämställdhetsfrågan är en viktig politisk fråga. I deklarationen finns en skrivning om inriktningen i s planeringsramar enligt följande: 11 Jämställdhetsarbetet ska vara integrerat i alla de beslut och processer som styr arbetslivet. Mångfald ska genomsyra hela organisationen. ska arbeta aktivt med att förebygga diskriminering inom sjukvården. För att s vård ska upplevas som jämlik, krävs att bemötande och behandlingsstrategier har ett genusperspektiv. Jämställd forskning med tydligt genusperspektiv. Unga kvinnors hälsa visar i en del fall oroande tecken. Detta ska följas mer noggrant. Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen syftar till att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, ålder, religion eller annan trosuppfattning, 7 Likabehandlingspolicy för, s. 3 8 Likabehandlingspolicy för, s. 5 9 Budget- och verksamhetsplan 2009, s Budget- och verksamhetsplan 2009, s Europeiska jämställdhetsdeklarationen (CEMR), s. 7
9 9 funktionshinder eller sexuell läggning. Lagen omfattar både som arbetsgivare och tjänsteproducent. Förbuden som gäller hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet hindrar inte att kvinnor och män behandlas olika, om det har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. 12 Hälso- och sjukvårdslagen För den enskilde medborgaren såväl som för hälso- och sjukvårdens ledning ger Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 13 förväntningar på vad god vård ska innehålla. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. 14 Inom hälso- och sjukvård skall kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. 15 Ledningen av hälso- och sjukvård skall vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. 16 Könsuppdelad statistik I förordningen om den officiella statistiken framgår att all offentlig statistik ska vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta. 17 Stockholms Läns Landsting (SLL) har beslutat att deras statistik skall vara könsuppdelad. 18 God vård ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 19 vänder sig till verksamheter som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen. Ett ledningssystem är ett system för att fastställa grundprinciper för ledning av verksamheten, sätta upp mål i enlighet med kvalitetsområdena/ kraven, följa upp och utvärdera dessa mål. Till föreskriften finns en vägledning: God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. 20 Arbetet med God vård tar också sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen. I God Vård beskrivs sex kvalitetsområden som definierats internationellt. 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 2. Säker hälso- och sjukvård 3. Patientfokuserad hälso- och sjukvård 4. Effektiv hälso- och sjukvård 5. Jämlik hälso- och sjukvård 6. Hälso- och sjukvård i rimlig tid 12 Diskrimineringslagen SFS 2008: Hälso- och sjukvårdslagen 1982: Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763, 2 15 Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763, Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763, Svensk Författningssamling SFS Förordning (2001:100) om den officiella statistiken, Nödvändigheten av könsuppdelad statistik, Stockholm Läns Landsting 19 SOSFS 2005: vard_sosfs pdf
10 10 Hälso- och sjukvården i Hälso- och sjukvården i är beskriven med sju framgångsfaktorer i budget och verksamhetsplan. Sex av dessa är lika med de kvalitetsområden som beskrivs i God vård. Den sjunde är att hälso- och sjukvården skall vara hälsoinriktad, se bild nedan. Bild. s God vård-plattform. Redovisning och analys Vår projektuppgift var att undersöka om och hur arbetar med könsuppdelad statistik som ett verktyg för att uppnå ett av målen i s Budget- och verksamhetsplan Budget och verksamhetsplan 2009 I Budget och verksamhetsplan 2009, som får anses som det mest styrande dokumentet, finns inom verksamhetsperspektivet en generell skrivning om att Likabehandlingsperspektivet ska finnas med i all planering och i alla beslut och processer samt i styrande dokument. Denna skrivning handlar om att införliva perspektivet i allt arbete. Med hjälp av intervjuer och vad som är skrivet i styrande dokument börjar vi med att analysera om och hur könsuppdelad statistik används inom hälso- och sjukvårdens sju framgångsfaktorer som bygger på ledningssystemet God Vård. 1. Kunskapsbaserad och konkurrenskraftig vård Vården bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. erbjuder vård- och forskningssystem av hög klass inom prioriterade områden till gagn för medborgarna, sjukvårdssystemet och Skåne Budget- och verksamhetsplan 2009, s. 28
11 11 Inom detta område talas bland annat om kvalitetsregister. De nationella kvalitetsregistren i Sverige har under senare år fått en allt viktigare roll i kvalitetsutvecklingen då de möjliggör uppföljning av behandlingsprocesser och resultat av behandling för stora patientgrupper. Vissa kvalitetsregister finns könsuppdelade både nationellt och lokalt, dock långt ifrån alla. Inga nya nationella kvalitetsregister får starta utan att vara könsuppdelade. har gjort en förfrågan till förvaltningarna om täckningsgrad och deltagande i kvalitetsregister, dock har inga krav ställts på att registren ska vara könsuppdelade. Vi menar att könsuppdelade kvalitetsregister för olika sjukdomar kan utgöra viktiga redskap i arbetet med jämställd vård. 2. Säker vård Vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete och patienterna känner sig trygga i den skånska vården. 22 Området innefattar exempelvis avvikelsehantering och läkemedelsbehandling. I de avvikelsesystem som regionen använder idag saknas möjlighet till att redovisa avvikelser könsuppdelat, dock finns detta krav med i kommande upphandling. Nyligen gjorde samtliga sjukhus i Skåne en mätning av vårdrelaterade infektioner med hjälp av enkäter. Inte heller här fanns krav på att resultatet skulle redovisas könsuppdelat, trots att bakgrundsfaktorn kön fanns med i enkäten. Andelen dödsfall i fallolyckor har ökat under en tioårsperiod och då särskilt bland kvinnor. Med detta som bakgrund har Socialmedicinska enheten tagit fram en rapport Psykofarmaka och fallolyckor bland äldre män och kvinnor i Skåne, som visar att det förekommer en klart ökad risk för fallolyckor vid förskrivning av psykofarmaka bland personer 65 år och äldre Kund- och patientfokuserad vård Vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar och dessa vägs in i de kliniska besluten. 24 har tidigare haft patientundersökningar som inte redovisats och analyserats könsuppdelat. Vi informerades om att en nationell patientenkät kommer att genomföras under 2009 inom Primärvården. Under 2010 ska motsvarande undersökning ske på samliga sjukhus. Bakgrundsfaktorn kön kommer att finnas med i den nationella patientenkäten och förhoppningsvis kommer också resultatet att redovisas och analyseras könsuppdelat. 4. Effektiv vård Vården kännetecknas av sammanhållna vårdprocesser av hög och jämn kvalitet. Tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att nå uppsatta mål. Vården utnyttjas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer, baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. En effektiv vård anpassas efter varje patients behov Budget- och verksamhetsplan 2009, s Psykofarmaka och fallolyckor bland äldre män och kvinnor i Skåne, s Budget- och verksamhetsplan 2009, s Budget- och verksamhetsplan 2009, s. 29
12 12 Exempel inom detta område är nya arbetssätt och behandlingsmetoder. En god, säker och kostnadseffektiv läkemedelsbehandling ingår inom området effektiv vård. s Läkemedelsråd 26 är ett expertorgan som bland annat tar fram en skånegemensam baslista med rekommenderade läkemedel (Skånelistan). De ska också utgöra det medicinska expertorganet vid upphandling av läkemedel, följa förskrivningsmönster och kostnader samt utbilda och informera. Möjlighet finns att ta fram könsuppdelad förskrivning av läkemedel, dock tycks inte detta ske. Innan ett läkemedel godkänns i Sverige ska effekten och säkerheten för båda könen utredas. Om det finns betydelsefulla skillnader ska patienterna få information om detta. Vi anser att Läkemedelsrådet har en viktig informations- och utbildningsroll kring läkemedelsanvändning och kön. Socialmedicinska enheten har tagit fram en rapport Tål inte rika skåningar ACE-hämmare? läkemedelsanvändning på (o)jämlika villkor i Skåne 27, som visar på ojämlikhet i förskrivning både avseende kön, ålder och inkomst. 5. Jämlik vård Vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. 28 På uppdrag av vårdproduktionsberedningen har Socialmedicinska enheten (SME) tagit fram en rapport Jämlik vård?. 29 Rapporten fokuserar på att följa skillnader mellan kvinnor och män inom områdena hjärt- och kärlsjukdomar, psykisk ohälsa och psykiatriska sjukdomar samt barns hälsa och sjukvård. I rapporten har nedanstående modell använts i analyssammanhang. Den bygger på styrdokumenten Europeiska jämställdhetsdeklarationen och Socialstyrelsens föreskrift God Vård (SOSFS 2005:12) samt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Analysmodellen visar hur väl SME integrerar likabehandlingsperspektivet i sitt arbete. 26 s Läkemedelsråd 27 Tål inte rika skåningar ACE-hämmare? Läkemedelsanvändning på (o) jämlika villkor i Skåne 28 Budget- och verksamhetsplan 2009, s Jämlik vård? Rapport med fokus på områdena hjärt- och kärlsjukdomar, psykisk ohälsa och psykiatriska sjukdomar samt barns hälsa och sjukvård
13 13 Bild hämtad ur Socialmedicinska enhetens rapport Jämlik vård? s. 11 SME menar att med hjälp av kvantitativa analyser är modellen lämplig för att följa upp hur jämlikhet/jämställdhet påverkar villkoren för hälsa, behov och i synnerhet sjukvårdens kvalitet och användning. Modellen stämmer väl med s arbete med God Vård. Modellen förtydligar att det slutgiltiga målet för hälso- och sjukvården är att vara effektiv och att denna effektivitet endast kan nås om alla kvalitetsdimensionerna grundas på evidensbaserad kunskap. Den illustrerar att jämlikheten/jämställdheten inte bara är en mänsklig rättighet utan också ett nödvändigt och underliggande villkor för en effektiv hälso- och sjukvård. SME:s övergripande uppdrag är bland annat att stödja ledningen för hälso- och sjukvården med utgångspunkt från de av regionfullmäktige i budgeten beslutade prioriterade områden inom hälso- och sjukvården. Flera rapporter har tagits fram samt redovisats och analyserats uppdelat på olika faktorer såsom kön, ålder, inkomstgrupper, utbildningsbakgrund, tid i Sverige, födelseland etc. Mycket av SME:s arbete är inriktat på att öka förståelsen om vilka mekanismer som leder till geografiska och socioekonomiska skillnader i hälsa och sjukvårdskonsumtion utifrån principen om jämlikhet och vård på lika villkor. Vi kan konstatera att SME integrerat ett likabehandlingsperspektiv och konsekvent använder könsuppdelad statistik i alla sina rapporter som utgör ett kunskapsunderlag för politiker och tjänstemän i arbetet med jämställd och jämlik vård.
14 14 6. Tillgänglighet och vård i rimlig tid Alla patienter får vård i rimlig tid. lever upp till minst vårdgarantin inom samtliga verksamheter. 30 I november 2005 trädde den nationella vårdgarantin i kraft vilket innebär att: 31 Primärvården ska erbjuda kontakt eller besök samma dag. Läkarbesök inom primärvården inom sju dagar. Bedömer primärvården att patienten behöver besöka en läkare ska detta ske inom högst sju dagar. Från det att beslut om remiss fattats får det gå högst 90 dagar till det första besöket. Från det att beslut om behandling fattats ska behandling påbörjas inom 90 dagar. Vårdgarantin gäller inte om patienten själv väljer att vänta eller om patient och läkare tillsammans kommer överens om att skjuta upp exempelvis behandling. Om behandling inte kan erbjudas inom 90 dagar från det att beslut om behandling fattats ska patienten erbjudas vård hos annan vårdgivare. I första hand ska det ske inom, i andra hand inom Södra Sjukvårdsregionen och i tredje hand hos annan vårdgivare i Sverige. Vi kan i Skåne se att vi är ett steg närmare en sjukvård utan köer. Ännu återstår en hel del arbete för att vi ska kunna erbjuda alla patienter vård i rimlig tid. Trots alla mätningar och uppföljningar kring vårdgarantin finns inget redovisat och analyserat könsuppdelat. 7. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Det vårdande och behandlande synsättet integreras med det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande synsättet och blir en självklar del i all vård och behandling i alla patientmöten. 32 Arbetet handlar exempelvis om fysisk aktivitet på recept, motiverande samtal, hälsosamtal och tobaksförebyggande arbete. Det finns inget uttalat i uppdragen till förvaltningarna att könsuppdelad statistik ska presenteras och analyseras i syfte att synliggöra eventuella skillnader i kön eller andra faktorer. God Vård och Europeiska Jämställdhetsdeklarationen Vi vill även återkoppla till Socialstyrelsens ledningssystem God Vård som ställer krav på att det ska finnas rutiner kring bemötande av patienter som säkerställer att patienten och närstående visas omtanke och respekt, oavsett t.ex. ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Genom s undertecknande av den Europeiska Jämställdhetsdeklarationen har regionen fastställt att det krävs aktivt arbete med att förebygga diskriminering inom sjukvården samt att det krävs att bemötande och behandlingsstrategier har ett genusperspektiv för att vården ska upplevas som jäm- 30 Budget- och verksamhetsplan 2009, s Vårdgarantin 32 Budget- och verksamhetsplan 2009, s. 28
15 15 lik. I deklarationen talas också om jämställd forskning med tydligt genusperspektiv. I vår analys framkommer ingen anknytning mellan dessa skrivningar och budget och verksamhetsplan. Vi bedömer att krav på könsuppdelad statistik och en fördjupad analys behövs för att säkerställa jämställd vård och likabehandlingsperspektivet i bemötande, behandlingsstrategier och inte minst inom den medicinska forskningen. Ledningsinformationssystem för (LIS) Via våra intervjuer fick vi kännedom om att det finns stora möjligheter att ta fram könsuppdelad statistik. har byggt upp ett gemensamt ledningsinformationssystem för (LIS) 33 som kan användas av samtliga verksamhetsnivåer för uppföljning av bland annat verksamhets- och läkemedelsdata. I detta system hämtas t ex vårddata från PASIS (Patientadministrativt system) och presenteras i flera applikationer och det finns möjlighet att få allt könsuppdelat. Informationen om läkemedel levereras från Apoteksbolaget. Den är mycket omfattande, speciellt avseende läkemedelsförskrivning. Denna applikation möjliggör inte könsuppdelad statistik idag men det är fullt möjligt att utveckla detta. samlar mycket data men utnyttjande och analys tycks fungera sämre. Vi konstaterar att, på tjänstemannasidan, inte efterfrågar och använder sig av könsuppdelad statistik. Att könsuppdelad statistik inte är mer efterfrågat och använt var för oss något förvånande med tanke på alla dokument om likabehandling och jämställd vård. Chefsdagen 15 april 2009 Vid s Chefsdag den 15 april 2009 informerade regiondirektör Sören Olofsson om s Likabehandlingspolicy och tydliggjorde vikten av att samtliga chefer arbetar med denna. Han menar att vi i vår roll som tjänsteproducent inom hälso- och sjukvården skall ifrågasätta om vi bemöter våra patienter på ett jämlikt sätt. Finns oförklarliga könsskillnader i samband med läkemedelsförskrivningar? Regiondirektören berättade om Danderyds Tvättsäcksprojekt, där en medarbetare hade uppmärksammat att tvättsäcken i männens omklädningsrum fortare fylldes än i kvinnornas. Det visade sig att männen fick hjälp med att smörja in sin kropp med ett hudläkemedel och behövde därmed fler duschhanddukar. Kvinnorna fick ett annat, billigare, hudläkemedel och fick smörja in sig själva i hemmet. Kvinnorna fick en annan behandling, eftersom man utgick ifrån att kvinnorna var mer vana att smörja in sig själva. Vi anser att när stöd finns i s högsta politiska ledning, genom ett antal olika styrande dokument, och högsta tjänstemannaledning så ökar chansen till att s verksamheter verkligen arbetar aktivt med likabehandlingperspektivet och därmed skapar bättre förutsättningar för Skånes medborgare, såväl kvinnor som män, flickor och pojkar. 33 LIS Ledningsinformationssystem
16 16 Slutsats Vårt projektmål var att i samband med likabehandlingsperspektivet inom hälsooch sjukvården: Undersöka förekomsten av könsuppdelad statistik Lämna förslag till fortsatt utveckling av könsuppdelad statistik Vi konstaterar att konsekvent könsuppdelad statistik inte förekommer inom hälso- och sjukvården trots att det finns både information och system som möjliggör detta. Det tycks finnas ett ointresse att könsuppdela statistik och vår tolkning är att det beror på okunskap och omedvetenhet kring vikten av könsuppdelad statistik. I budgetens skrivningar kring hälso- och sjukvården med anknytning till God Vård är det endast inom jämlik vård som likabehandlingsperspektivet finns beskrivet. Genom avsaknad av krav på könsuppdelad statistik och andra konkreta målsättningar kring jämställdhet och likabehandling anser vi att i sin egen budget och verksamhetsplan inte gjort som man själv sagt: likabehandlingsperspektivet ska finnas med i all planering och i alla beslut och processer samt i styrande dokument. Några exempel där krav på könsuppdelad statistik borde finnas är kvalitetsregister, avvikelsesystem, patientenkäter, behandlingsmetoder, vårdgaranti, läkemedelsförskrivning och hälsosamtal. Det framkom att forskningen, i det här fallet Socialmedicinska enheten (SME), redovisar och analyserar all statistik könsuppdelat till skillnad från tjänstemän. SME har tagit fram en analysmodell som är lämplig för uppföljning av sjukvårdens kvalitet ur ett jämställdhetsperspektiv. För att nå de goda målformuleringar som finns i hälso- och sjukvårdslagen, ledningssystemet för patientkvalitet i hälso- och sjukvården God Vård, likabehandlingspolicy, europeiska jämställdhetsdeklarationen krävs konsekvent könsuppdelad statistik för att påvisa skillnader och likheter i sjuklighet, tillgänglighet, vård, behandling, kvalitet samt att dessa faktorer analyseras mot bakgrund av både biologiska skillnader och skillnader i sociala villkor. Diskrimineringsgrunden kön omfattar alla människor och är därför central i s arbete med likabehandling. Statistik visar aldrig några absoluta sanningar, men kan peka ut specifika områden för analys och utveckling. Vi föreslår att Ledningsinformationssystemet för (LIS) utvecklas med kön som genomgående och övergripande variabel så all uppföljning och presentation av statistik sker könsuppdelat. Avslutningsvis rekommenderar vi, i syfte att ge ett ökat mervärde för Skånes patienter, såväl kvinnor som män, flickor och pojkar, att systematiskt använder könsuppdelad statistik, på samma sätt som Stockholms Läns Landsting 34 för analyser, mål och åtgärder i syfte att säkra en jämställd vård. 34 Nödvändigheten av könsuppdelad statistik, Stockholm Läns Landsting
17 17 Referenser Budget och verksamhetsplan 2009 med plan för åren 2010 till Diskrimineringslag SFS 2008:567 Europeiska jämställdhetsdeklarationen (CEMR) God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården / pdf Hälso- och sjukvårdslag SFS 1982:763 Nödvändigheten av könsuppdelad statistik, Stockholm Läns Landsting (O)jämställdhet i hälsa och vård en genusmedicinsk kunskapsöversikt, SKL 2007 Rapport, Psykofarmaka och fallolyckor bland äldre män och kvinnor i Skåne, Socialmedicinska enheten, UMAS,, augusti 2008 Rapport Tål inte rika skåningar ACE-hämmare? läkemedelsanvändning på (o)jämlika villkor i Skåne, Socialmedicinska enheten, UMAS,, november 2008 Rapport Jämlik vård? Rapport med fokus på områdena hjärt- och kärlsjukdomar, psykisk ohälsa och psykiatriska sjukdomar samt barns hälsa och sjukvård, Socialmedicinska enheten, UMAS,, december 2008 s Ledningsinformationssystem LIS s Likabehandlingspolicy s Läkemedelsråd Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:12 Föreskrift om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården dok_2005_12.pdf Svensk författningssamling (SFS) (2001:100) om den officiella statistiken Vårdgarantin
18 18 Bilaga Intervjufrågor Använder könsuppdelad statistik/ åldersuppdelad? 1.1 Om ja, inom vilka områden? 1.2 Hur används statistiken? - analys, mål, åtgärder 1.3 Hur kopplas det sedan till mål, åtgärder i budget och verksamhetsplan? 1.4 Hur sker uppföljningar? 2.1 Om nej, varför? 2.2 Finns intresse att utveckla statistik? 2.2.a Fördelar? 2.2.b Nackdelar? 2.3 Vad hindrar? Arbetssätt/system/annat? 3 Övrigt information som vi bör beakta i arbetet
Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014)
Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014) 1 Inledning Principen om likabehandling ska genomsyra hela Solna stad. Alla Solnabor ska i alla verksamheter
Läs merLikabehandlingspolicy och likabehandlingsplan
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 26 (40) Dnr CK 2010-0554 63 Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan Förslag till beslut Landstingsstyrelsen
Läs merVerksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
Läs merFeministiskt initiativs yttrande över Jämställdhetsplan 2010-2011
Till Simrishamns kommun Feministiskt initiativs yttrande över Jämställdhetsplan 2010-2011 Enligt beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott 2011-02-23 (Dnr 2010/210) ska samtliga partier i kommunfullmäktige
Läs merLikabehandlingspolicy för Region Skåne
Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som
Läs merJÄMSTÄLLDHETSPLAN 2013-2015
Barn- och utbildningsförvaltningen JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2013-2015 för personal, barn och elever inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun Beslut BUN 2013-04-03 29, Dnr 2013/35 Inledning
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan
STOCKHOLMS STAD Jämställdhets- och mångfaldsplan Enheten Gröndalsskolan/Årstadalsskolan För 2013-2015 Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter 1 INLEDNING Från och med den 1 januari 2009 gäller den
Läs merJämställdhets- och mångfaldspolicy 2007-06-20
Jämställdhets- och mångfaldspolicy 2007-06-20 OMSLAGSFOTO: NORDIC PHOTO. TRYCK: KOMMUNTYRCKERIET MARS 2008 Jämställdhets-och mångfaldspolicy Grundläggande arbetsgivarprinciper för hur jämställdhetsoch
Läs merStrategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering
Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN 2015-2017
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN 2015-2017 Innehållsförteckning LIKABEHANDLINGSARBETET PÅ STOCKHOLM VATTEN... 2 POLICY... 2 STOCKHOLM VATTENS DEFINITION AV LIKABEHANDLING... 2 PLANENS SYFTE OCH
Läs merRiktlinjer för likabehandling
Riktlinjer för likabehandling samt Jämställdhetsplan Antagen av: Kommunstyrelsen Datum för antagande: 2010-05-26, 148 Kontaktperson: Jerker Andersson Liljestrand Innehåll Inledning...3 Personalpolitisk
Läs merTjänsteskrivelse. Jämställdhetsplan 2014
Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (4) Datum 2013-12-16 Vår referens Anna Emelie Caroline Friholm HR-konsult Tjänsteskrivelse Emelie.Friholm@malmo.se Jämställdhetsplan 2014 FRI-2013-3236 Sammanfattning
Läs merRiktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
1 (10) Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302-52 12 04 Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande
Läs merLedning och styrning av sjukskrivningsprocessen
Landstingets kansli 2010-01-11 Planeringsavdelningen Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Kvalitén inom hälso- och sjukvården ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras samt vara
Läs merMångfaldsplan 2015-2018. - plan för lika rättigheter och möjligheter för kommunens medarbetare
Mångfaldsplan - plan för lika rättigheter och möjligheter för kommunens medarbetare 2015-2018 Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se Mångfaldsplan 2015-2018, Åstorps
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Solgården Vision På förskolan förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling. Förskolans värdegrund
Läs merEtisk kod och hållbarhetspolicy
1 (6) Etisk kod och hållbarhetspolicy 1 Syfte 2 2 Ansvar 2 3 Övergripande mål 2 3.1 Miljömål... 4 4 Strategi för att nå målen 4 4.1 Generella principer... 4 4.2 Strategi affärsetik... 4 4.3 Strategi miljö...
Läs merVäsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Väsby Kommunala Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bryggan 2015/2016 1 Inledning Förskolan är enligt lag Diskrimineringslagen och Skollagen skyldig att aktivt arbeta mot
Läs merLikabehandlingsplan Pedagogisk omsorg Svalan 2015 SÄTERS KOMMUN
Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg Svalan 2015 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1 Vision... 2 2 Rutiner för hur förskolan arbetar för att upptäcka, åtgärda och
Läs merGrebbestadskolans Likabehandlingsplan
2012-01-04 Grebbestadskolans Likabehandlingsplan ÖVERGRIPANDE MÅL Alla elever ges möjligheter att lyckas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Ingen form av diskriminering eller annan
Läs merSid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1
Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning
Läs merInnehåll 2015-08-27. Innehållsförteckning
Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Alpgatans förskola Handlingsplanen är giltig från och med hösten 2015 till och med våren 2016 2015-08-27 Innehållsförteckning
Läs merReviderad 2013-04-18. Reviderad 2013-04-01
Reviderad 2013-04-18 Reviderad 2013-04-01 1 Mål På vår arbetsplats Idrottens Hus, Östersund möts alla med respekt och behandlas utifrån allas lika värde. 1.2 På vår arbetsplats strävar vi efter att: -
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för Skogsgläntans förskola.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Skogsgläntans förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Skogsgläntans förskola Ansvariga för planen: Förskolechef och all personal på Skogsgläntans
Läs merPlan mot kränkande behandling på Kvistens förskola Anderstorp
Plan mot kränkande behandling på Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga.
Läs merEn kort introduktion till kvalitetsledning. Björn-Erik Erlandsson SFMI bjorn-erik.erlandsson@sth.kth.se 070-551 43 30
En kort introduktion till kvalitetsledning Björn-Erik Erlandsson SFMI bjorn-erik.erlandsson@sth.kth.se 070-551 43 30 1 Kvalitetsledning Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och
Läs merLikabehandlingsplan 2013-2014
Likabehandlingsplan 2013-2014 Kometen Utfärdat av: Marie Gunnarsson Helena Jansson Lotta Zilén Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Vår enhetschef Sirpa
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011
LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Lagar 1.3 Skollagen 1.4 Diskrimineringslagen 1.5 Läroplan för förskolan 98, reviderad 2010 1.6 Kolsva
Läs merSensus inkluderingspolicy
Sensus inkluderingspolicy inklusive handlingsplan och begreppsguide fastställd av sensus förbundsstyrelse 2009-05-27 reviderad 2011-12-14/15 sensus inkluderingspolicy 1 Sensus inkluderingspolicy Sensus
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Sophiaskolan. Året 2014/15
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Sophiaskolan Året 2014/15 Sophiaskolan (rev 150119) Sid 2 (11) Innehållsförteckning Sida Inledning 3 Syfte och begrepp. 3 Syftet med diskrimineringslagen
Läs merFörskolan Svaleboskogen 3. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16
Förskolan Svaleboskogen 3 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget har
Läs merArbetsgivarens plan för likabehandling 2010-2012
PLAN 1(6) 2009-09-16 KS-415/2009 020 Handläggare, titel, telefon Rania Issa Särnblad, HR-konsult 011-151028 Arbetsgivarens plan för likabehandling 2010-2012 Syftet med planen är att konkretisera kommunens
Läs mer343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE
343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE Gemensam värdegrund Landstingets gemensamma värdegrund vilar på Människovärdesprincipen och är vägledande för landstingets jämställdhetsarbete.
Läs merStrategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Skåne 2014-2016
Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Skåne 2014-2016 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen i Skåne län Sara Lhådö
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan i Fagersta kommun
Jämställdhets- och mångfaldsplan i Fagersta kommun 1 Jämställdhet och mångfald i Fagersta kommun Bakgrund Arbetet med jämställdhet och mångfald hör ihop med ett antal internationella, nationella och lokala
Läs merSOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET
SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET 1 I Karlskrona vill vi att alla föreningar är öppna för alla på lika villkor Öppet för alla innebär att vi visar respekt
Läs merKulturnämndens handlingsplan för mångfald i arbetslivet
1 (8) Handläggare: Anita Hjelm Göran Rosander Kulturnämndens handlingsplan för mångfald i arbetslivet 2008 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Utgångspunkter... 3 2.1 Lagstiftning... 3 2.2 Styrdokument
Läs merPolicy Kränkande särbehandling och. diskriminering
Policy Kränkande särbehandling och diskriminering Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Policy Kränkande särbehandling och diskriminering Policy 2016-04-11, 58 Kommunfullmäktige
Läs merFAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete
FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsplan 2013-2014 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 2 Varför ett ledningssystem för kvalité?... 2 Utgångspunkt
Läs merFörskolans plan mot kränkande behandling och
Förskolechef BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Förskolechef Ann-Charlotte Nilsson Mångfald och jämställdhetsgruppen 2014-09-29 1 (6) Förskolans plan
Läs merSkurup kommuns jämställdhets- och likabehandlingsplan
Skurup kommuns jämställdhets- och likabehandlingsplan 2013 SKURUP KOMMUNS JÄMSTÄLLDHETS- OCH LIKABEHANDLINGSPLAN Innehållsförteckning 1. Inledning 3 1.1 Riktlinjer 3 1.2 Jämställdhet och likabehandling
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Skutans förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Skutans förskola Innehållsförteckning: Syfte... 3 Definition 3 Vision. 3 Att särskilt ta hänsyn till 4 Mål 5 Metoder/strategier. 5-6-7 Ledningens ansvar
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merIngrid Schmidt och Karin Flyckt, 16 november 2010
Ingrid Schmidt och Karin Flyckt, 16 november 2010 Socialtjänst och sjukvård i Sverige 290 kommuner- äldreomsorg, socialtjänst, 21 landsting- primärvård, specialiserad vård etc. Socialstyrelsen- nationell
Läs merPlan för Hökåsens förskolor
Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARLSHAMNS KOMMUN
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARLSHAMNS KOMMUN 2009 Karlshamns Kommun Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret Rådhuset 374 81 Karlshamn Tfn 0454-811 30 Fax 0454-810 41 E-post: personal@karlshamn.se Internet:
Läs merLikabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.
Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande
Läs merLikabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola
Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida
Läs merPolicy samt handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling
1 av 8 Uppdaterat 2011-10-03 Policy samt handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling Dokumenttyp Policy samt handlingsplan Dokumentägare Personalfunktionen Dokumentinformation Dokumentnamn
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Förskolan Junibacken
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Förskolan Junibacken Barn- och utbildningsförvaltningen Britt-Marie Johanssson Förskolechef Innehåll 1 INLEDNING 5 2 PLAN MOT DISKRIMINERING
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola 1 Antagen: 2014-10-16 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet
Läs merOmråde Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN
Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Skolan har ett stort ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk
Läs merJämställdhetsarbete i Västerbottens läns landsting
2009-01-30 Strategisk handlingsplan för Jämställdhetsarbete i Västerbottens läns landsting 1. INLEDNING... 3 1.1 VAD INNEBÄR JÄMSTÄLLDHET?... 3 1.2 GENUS... 3 1.3 METOD JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING... 4 2.
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016 Innehållsförteckning 2 Vision Förskolechefen har ordet 3 Lagtext och styrdokument Definitioner och begrepp 4 Diskrimineringsgrunderna
Läs merLikabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan Handlingsplan mot kränkande behandling Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola
Utbildningsförvaltningen 2014-12-10 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola 2014-12-10 Inledning Vi som är anställda i Älmhults kommun arbetar alla i medborgarens tjänst.
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollbacksskolan Åsa Bergström rektor . Namn på skolan/fritidshemmet som planen omfattar Trollbacksskolan Verksamhet Grundskola F-5 skola Vår vision Ingen
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen Rudbecksgymnasiet. PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016
Barn- och utbildningsförvaltningen Rudbecksgymnasiet PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016 2/9 Innehåll Hur vi tagit fram planen... 3 Mål och vision... 3 Vision... 3 Mål...
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE 2013/2014 PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP Plan mot diskriminering och kränkande behandling Wijkmanska gymnasiet 1 Innehåll Plan mot diskriminering
Läs merFörskolans allmänna förebyggande arbete: *Vi arbetar utifrån våra styrdokument, skollag/läroplan.
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BJÖRKLIDEN 2015-2016 Förskolans vision: Hos oss på Björkliden känner sig alla barn, vårdnadshavare och pedagoger välkomna och trygga. Alla bemöts och behandlas med respekt.
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Slussen 2010 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision...2 2. Vad säger lagen...2 3. Rutiner
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier
Läs merLikabehandlingsplanen
Likabehandlingsplanen Handlingsplan vid fall av kränkning Reviderad sept. 2014 Drakbergsskolans mål Varje elev och all personal på Drakbergsskolan skall kunna gå till skolan utan att vara orolig för att
Läs merNär barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VULKANENS 2014/2015 Vulkanens förskolas vision När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter
Läs merStrategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Plan för systematiskt kvalitetsarbete Äldreomsorg Funktionshinderverksamhet Individ- och familjeomsorg Socialpsykiatri Systematiskt kvalitetsarbete
Läs merREGION VÄRMLAND. Mångfaldspolicy. Regionfullmäktige 2009-05-28
REGION VÄRMLAND Mångfaldspolicy Regionfullmäktige 2009-05-28 MÅNGFALDSPOLICY 1. BAKGRUND Egna organisationen Omvärlden 2. NULÄGESBESKRIVNING Kända data Upplevt nuläge Framtid 3. SYFTE/VISION 4. FRAMGÅNGSFAKTORER
Läs merLikabehandlingsplan Plan för kränkande särbehandling. för Ekdungens förskola 2014-2015
Likabehandlingsplan Plan för kränkande särbehandling för Ekdungens förskola 2014-2015 Innehåll 1. Vision vad vill vi uppnå? 2. Mål vilka mål vill vi nå? 3. Kartläggning och nuläge hur ser det ut hos oss
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014/2015 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Vad står begreppen för?... 4 Likabehandling... 4 Diskriminering... 4 Direkt
Läs merPlanmall för arbetsliv. Jämställdhets- och likabehandlingsplan
Planmall för arbetsliv Jämställdhets- och likabehandlingsplan Inledning och målsättning Det interna jämställdhets- och likabehandlingsarbete ska främja allas lika rätt i frågor om arbete, anställnings-
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA
LIKABEHANDLINGSPLAN 2012-13 SKOGSBACKENS FÖRSKOLA Innehållsförteckning Skolledningens ställningstagande... 2 Vimarområdets vision... 2 Mål och syfte med planen... 2 Om planen... 2 Främjande arbete... 3
Läs merPlan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Mulltorps förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och
Läs merTranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling
Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Rektor ansvarar för planen och ser till att all
Läs merAllas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne
Allas delaktighet i samhället Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Detta program är styrande för Region Skånes funktionshinderspolitik. Alla verksamheter inom Region Skåne,
Läs merLikabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mossens förskola 2013-2014
1(15) 2013-10-04 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mossens förskola 2013-2014 Inledning Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli
Läs merVision. Övergripande mål. Kund / medborgare
Vision Övergripande mål Kund / medborgare Ekonomi Medarbetare Verksamhet Miljö Omsorgsnämndens vision Omsorgsförvaltningen ska ge det bästa individuella stödet för att skapa den största tryggheten för
Läs mer# $ % & % ' ( ' ) ' * +
!" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Gullvivan År 2015/2016 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: förskolechef Louise Marwig Nilsson pedagoger Cecilia Löfwall, Viviane
Läs merPlan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR
Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas Varje verksamhet skall ha skriftlig plan för
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET Läsåret 2007/2008 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen
Läs merLikabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan Pennan, Umeå 2015-2016
Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan Pennan, Umeå 2015-2016 Dokumenttyp Styrdokument Dokumentnamn Verktyg för arbetet med likabehandling i Umeå kommuns förskoleverksamheter
Läs merKs 583/2011. Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015. för Örebro kommun
Ks 583/2011 Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Om Jämställdhets- och icke-diskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun...3
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Änglagårdens förskola
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Änglagårdens förskola Vi på Änglagårdens förskola accepterar inte någon form av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Datum
Läs merHandlingsplan för barn och unga
Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...
Läs merPostadress: Besöksadress: Telefon: Fax: Södertälje kommun 08-523 015 25 08-550 237129 Utbildningskontoret Wendela Hebbegymnasiet Västergatan 4
Likabehandlingsplan Wendela Hebbegymnasiet 2011 INLEDNING 3 VISION 3 MÅLSÄTTNING 3 KARTLÄGGNING 4 NULÄGESANALYS 4 FÖREBYGGANDE ARBETE 5 UPPFÖLJNING 6 BILAGOR 6 Likabehandlingsgruppen 7 Definitioner 8 Diskriminering
Läs merNationella jämställdhetsmål
Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,
Läs merFridensborgs förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Fridensborgs förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången
Läs merLikabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling
1 Förskolan Bergshöjden Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsåret 2015/2016 Förskolans Likabehandlingsplan stödjer sig på två lagar: Diskrimineringslagen(2008:576)
Läs merTeam Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor
Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor Plan för arbetet att motverka alla former av diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2015/2016 Förskolan Kastanjen Detta är vårt
Läs merMall för likabehandlingsplan i Partille kommun. Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling TIMMERSLÄTTS FÖRSKOLA HT 2014-VT 2015
Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling TIMMERSLÄTTS FÖRSKOLA HT 2014-VT 2015 1 Innehåll Definitioner och förtydliganden av begreppen kränkande behandling, trakasserier och diskriminering.
Läs merLikabehandlingsplan. Förskolan Ugglan. Ph-12
Likabehandlingsplan Förskolan Ugglan Ph-12 2012/2013 Innehåll sida Inledning 3 Vår vision, målsättning 4 Delaktighet 5 Utvärdera 6 Främja 7 Kartläggning 8 Kontinuerliga mål: Kön 9 Etnisk tillhörighet 10
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Hasselbacken
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Hasselbacken Antagen: 2014-10-30 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet
Läs merFrämjande åtgärder Förebygga åtgärder Rutiner när kränkande behandling misstänks eller upptäcks.
1. Inledning Kastanjens likabehandlingsplan syftar till att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder,
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merMORJÄRVS FÖRSKOLA, Gomorronsol. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2015/2016
MORJÄRVS FÖRSKOLA, Gomorronsol Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2015/2016 1 Innehåll Ledningsdeklaration Styrdokument Upprättande av likabehandlingsplan Definitioner Främjande arbete Kartläggning
Läs merBildningsförvaltningen
Jämställdhetsplan med inriktning mot likabehandling Bildningsförvaltningen augusti 2014 juli 2017 Fastställd av förvaltningschefen 2014-08-13 Handläggare: Maria Evald processledaree i jämställdhet Bildningsförvaltningen
Läs merHandlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Läs merSkogsbrynets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Skogsbrynets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1-5år Läsår 2015-2016 1/11 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Stömne förskola Upprättad 2014-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter
Läs merULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem
Sidan 1 av 5 ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem Lagar och styrdokument Skollagen 1 kap 2 Utbildningen ska
Läs merPlan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet 5 2015 / 2016
Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet 5 2015 / 2016 nnehållsförteckning Tannbergsskolans vision... 3 Definitioner... 4 Mobbning... 5 Agerande vid kränkning... 6 Rutiner
Läs mer