KiVa: Ett forskningsbaserat antimobbningsprogram

Transkript

1 Seminarium om elevernas välbefinnande, Helsingfors, KiVa: Ett forskningsbaserat antimobbningsprogram Christina Salmivalli Åbo Universitet, Finland 1

2 Vad är mobbning? Aggressivt beteende som är återkommande avsiktlig riktar sig till ett relativt försvarslöst barn eller ung person 2

3 Vad är inte mobbning? Mobbning är inte detsamma som.. konflikter strider slagsmål......utan att trycka ner andra och att missbruka makt eller kraft 3

4 Mobbning är ett allvarligt hot mot elevernas välbefinnande 4

5 5

6 Bilden av mobbaren håller på att förändras Bullying is power (Vaillancourt et al., 2003) It s easy, it works, and it makes me feel good (Sutton et al., 2001) 6

7 Mobbningens sociala arkitektur Mobbningsbeteenden är delvis motiveras av jakten på hög status och maktposition i kamratgruppen... 7

8 Mobbningens sociala arkitektur... och det kan vara efektivt sätt att uppnå sådana mål mobbarna uppfattas som populära och mäktiga mobbningen kan hjälpa bibehålla social status (Juvonen & Galvan, in press)....och till och med leda till att öka statusen (Cillessen & Borch, 2004) 8

9 Mobbningens sociala arkitektur Genom att välja offer som är resignerade och undergivna, osäkra på sig själva, fysiskt svaga och in en position med mindre makt och status i gruppen......kan mobbarna demostrera sin makt om och om igen för resten av gruppen och förnya sin högstatusposition utan rädsla för att någon ska motsätta sig deras beteenden 9

10 Mobbningens sociala arkitektur För att demonstrera makt behövs vittnen Vid de flesta mobbningstillfällen finns andra kamraten på plats 10

11 Mobbningens sociala arkitektur Olika roller i mobbningsincidenterna (( participant roles ; Salmivalli et al., 1996) 8% 12% förstarkare mobbare mobboffer medlöpare 7% 20% försvarare tysta godkännare 17% 24% 11

12 Varför ingriper inte kamrater oftare? Åtminstone två motiv för barn att inte ställa sig på den mobbades sida För att förbättra sin egen sociala ställning genom att vara mer lik den person som har makten Gruppmedlemmarna vill inte enbart vara på den dominerandes sida utan har också motivationen att distansera sig från dem som har låg status. För att minimera risken för att själva bli nästa offer 12

13 Mobbning och gruppen Gruppnormerna förutsätter ofta att man inte får vara kompis med den mobbade, det hör inte till att godkänna honom eller henne. Den mobbades ställning i gruppen förändras och blir sämre med tiden 13

14 Hur får man mer elever att ställa sig på den mobbades sida? Empati är relaterat med att försvara offren MEN det är inte tillräckligt i sig; både försvarare och de tysta godkännarna är empatiska barn Tro på ens egen förmåga försvararna vet hur man ska ingripa och upplever att det är lätt för dem att göra det 14

15 Vad skulle ett antimobbningsprogram inkludera? Universella åtgärder för alla elever Riktade åtgärder för mobbare / för den mobbade 15

16 16

17 KiVa Skola Finansieras av undervisningsministeriet, utvecklas vid Åbo Universitet Projektet KiVa Skola omfattar: Utvecklandet av ett anti-mobbningsprogram Fortbildning för lärare och skolteam En undersökning av effekterna KiVa Skola skall bli ett nationellt program för finländska grundskolor Försöksperiod ; efter det skall programmet spridas ut för riksomfattande bruk 17

18 KiVa Skola -programmet Baserar sig på ett långsiktigt forskningsarbete Vid Åbo universitet har man forskat i mobbningsrelaterade frågor sedan 1980-talet Erbjuder skolorna konkret material för deras antimobbningsarbete 18

19 KiVa Skola -programmets tre mål Att minska förekomsten av mobbning Att förebygga nya mobbningsfall Att minimera de negativa följderna av mobbning 19

20 KiVa Skola -programmets centrala innehåll Universella åtgärder KiVa lektioner 10 dubbellektioner under läsåret KiVa-datorspel Handbok som skickas hem till alla föräldrar Riktade åtgärder Ingripande i mobbningsfall som uppkommer Skolteamet + klassläraren tillsammans 20

21 Lektionernas teman Att respektera varandra I gruppen Att känna igen mobbning Mobbningens dolda former Följderna av mobbning Gruppen och mobbning Mobbningens motkrafter i gruppen Vad göra, om jag blir mobbad? KiVa skola den gör vi tillsammans! Var är vi nu Hur går vi vidare härifrån? Diskussion, aktiva metoder, skrivuppgifter, undersökningsuppgifter 21

22 Klassens antimobbningsregler Byggs upp under läsåret i den takt som lektionerna förverkligas Slutligen uppgörs ett KiVa-kontrakt, som alla förbinder sig att följa 22

23 Lektionernas mål Få eleverna att förstå gruppens betydelse i mobbningen Öka empatin gentemot de mobbade Lära trygga strategier för att stödja och försvara mobbade kamrater 23

24 24

25 KiVa-spelet Ett datorspel som förebygger mobbning Spelas under lektionstid och mellan lektionerna 5 nivåer: klassläraren aktiverar alltid följande nivå 25

26 KiVa-spelet Varje nivå har tre delar: Jag vet, Jag kan, Jag agerar JAG VET: Vi lär oss fakta om mobbning och testar det som vi lärt oss på lektionerna JAG KAN: Vi lär oss färdigheter hur var och en själv kan påverka så att mobbningen upphör JAG AGERAR: Vi omsätter de egna färdigheterna och iakttar vårt eget beteende 26

27 KiVa-spelets figurer 27

28 Att ingripa i mobbning KiVa-teamet I varje skola som deltar i programmet, fungerar ett KiVa-team Tre skolors team bildar ett nätverk som träffas kontinuerligt under läsåret 28

29 Att ingripa i mobbning KiVa-teamet: utredningsdiskussioner med mobbaren/na och med den mobbade Klassläraren: diskussion med några prosociala elever som har en bra ställning bland klasskamraterna: Er hjälp behövs KiVa-teamet: Uppföljningsdiskussioner med mobbaren/na och med den mobbade 29

30 Handbok för föräldrar Kännedom och info om mobbning och om KiVa Skola -programmet Information om hur föräldrarna kan hjälpa sina barn i att minska förekomsten av mobbning och att stöda den mobbade 30

31 Stöd före och under implementering Utbildning av lärare före implementeringen två utbildningsdagar för lärare och medlemmar i skolteam Stöd under implementeringen Skolteam skolnetverken; möten under skolåret Internetbaserat forum för diskussion 31

32 Undersökning av påverkan och effekt: över 7300 elever från över 400 klasser och 78 skolor deltar i den första fasen internetbaserad datainsamling Maj 2007 December 2007 Maj

33 Första kartläggning, maj 2007 elever som mobbas 2-3 ggr /mån eller oftare % Flickor Pojkar 5 0 Åk 3 Åk 4 Åk 5 33

34 Mobbningens former verbal mobbning (att håna, kalla vid glåpord) (10,0%) att bli lämnad utanför (6,4%) att vara trakasserad med ord eller beteende med sexuell betydelse (6,1%) sprida elaka lögner (5,4%) fysisk mobbning (4,8%) rasistisk mobbning (4,0%) mobbning via Internet eller mobiltelefon (2,2%) att bli tvingad att göra någonting (2,2%) ta pengar, ta eller söndra saker (1,5%) 34

35 Undersökning av påverkan och effekt: Programmets effekter beträffande dom tre specificerade målsättningar Vem kan bli påverkad, hur och under vilka omständigheter? 35

36 Användarnas erfarenheter klasslärare skolteam elever..för att vidareutveckla materialet 36

37 Mera information

38 38