Kursinformation. Barbro Åsman, kursansvarig, Fysiska institutionen, Stockholms universitet

Transkript

1 Stockholms universitet Kursen Fysik och genus VT 2012 Kursinformation Lärare Barbro Åsman, kursansvarig, Fysiska institutionen, Stockholms universitet Anita Hussénius, Föreståndare för centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet Inst. för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet Catherine Hasse, Dept. of Learning, Århus universitet Helena Pettersson, Institutionen för kultur och medievetenskaper, Umeå universitet. Tora Holmberg, Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet. Maja Llena Garde, Fysiska institutionen, Stockholms universitet Kursbeskrivning och lärandemål På kursen introduceras några inriktningar inom genusvetenskapen med avseende på fysiken. Studiet av historisk utveckling av fysik ingår i kursen, liksom genusteoretisk förståelse av kulturer inom fysiken. Kursen tar även upp lärande av fysik, maskulinitetsteori samt fysikens kunskap och kunskapsproduktion ur ett genusperspektiv, allt på underlag av genusvetenskaplig forskning. Kursen ger även en introducerande kunskap i textanalys. Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Efter genomgången kurs har studenten visat sin förmåga att: - reflektera kritiskt kring sin egen utbildning och de sammanhang där studenten kommer att vara verksam. - redogöra för och förklara grundläggande genusvetenskapliga frågeställningar och perspektiv med avseende på fysik. - tillämpa och problematisera grundläggande genusvetenskapliga begrepp i skrift. Kursupplägg, kurskrav och examination.

2 Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Närvaro på alla undervisningstillfällen är obligatorisk. Den skriftliga inlämningsuppgiften utgör tillsammans med närvaron på undervisningstillfällena examinationen på kursen. Vid frånvaro från ett seminarium får studenten lämna in en extrauppgift. Vid frånvaro vid mer än tre undervisningstillfällen riskerar studenten att inte bli godkänd på kursen. Dispens kan dock ges i särskilda fall.

3 Betygsättningen sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt Betygskriterier A B C D E Fx F Examinationsuppgift (skriftlig promemoria) på fysik vittnar om djup och bredd i förståelse samt en genomgående självständig och kritisk reflektion. Mycket väl genomförd tillämpning och problematisering av kursens begrepp. Välstrukturerad form. på fysik vittnar om djup och bredd i förståelse samt självständig, kritisk reflektion. Väl genomförd tillämpning och problematisering av kursens begrepp. Välstrukturerad form. på fysik vittnar om god förståelse och självständig, kritisk reflektion. Väl genomförd tillämpning och problematisering av kursens begrepp. Välstrukturerad form. på fysik vittnar om god förståelse och kritisk reflektion. Genomförd tillämpning och problematisering av kursens begrepp. Tillfredsställande form. på fysik vittnar om tillräckligt god förståelse. Tillräckligt genomförd tillämpning och problematisering av kursens begrepp. Viss kritisk reflektion. Tillfredsställande form. Ett eller flera av följande tillkortakommanden: Bristfälliga förklaringar och redogörelser för genusvetenskapliga frågeställningar med avseende på fysik. Otillräckligt genomförd tillämpning och problematisering av kursens begrepp. Avsaknad av kritisk reflektion. Otillfredsställande form. Betydande missförstånd eller ej inlämnad examination.

4 Schema Introduktion: Vad är genus? Anita Hussenius från Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet Tisdag 17 januari Ingen litteratur behöver läsas till detta tillfälle Föreläsning 1 Genus, kunskapsproduktion och kultur Torsdag 19 januari Föreläsningen introducerar några centrala tankegångar i befintlig forskning om möjligheterna att se naturvetenskap som kultur. Hur kan vi binda ihop kunskapsproduktion med de mänskliga, sociala, historiska sammanhang där den skett? Föreläsningen syftar till en bred introduktion av hur vi kan tänka kring kunskap (till exempel fysik) och kultur (till exempel genus) som ömsesidigt beroende. Seminarium 1 Fysikens kunskapskulturer Tisdag 24 januari Detta seminarium syftar till att fördjupa den introducerande diskussionen om möjligheterna att betrakta fysik (och annan vetenskaplig verksamhet) som en social och kulturell fråga. Vad innebör det att arbeta i en disciplin? Hur formar det tankemönster, intressen, beteenden? Går det att argumentera för att kunskap och kultur är avhängiga varandra? Att betrakta kunskap och kultur som sammanbundna är en viktig startpunkt för att tänka kring relationer mellan genus och fysik. Litteratur Boel Berner, Ifrågasättanden: Forskning om genus, teknik och naturvetenskap, sid 8-15 och Helene Götschel, The Entanglement of Gender and Physics: Beings, Knowledges and Practices i Never Mind the Gap: Gendering Science in Transgressive Encounters (Uppsala, 2010) (texten finns som pdf). Sharon Traweek, Pilgrim s progress: Male tales told during a life in physics, i Beamtimes and Lifetimes: The World of High Energy Physicists (Cambridge, Mass, 1988) (texten finns som pdf).

5 C. Megan Urry, Are Photons Gendered? Women in Physics and Astronomy, i Gendered Innovations in Science and Engineering (Stanford, Calif, 2008) (texten finns som pdf). Föreläsning 2 Historiska perspektiv: Fysik, organisationer och samhälle Torsdag 26 januari Föreläsningen syftar till att ge en översikt över de vetenskapliga institutioner där fysiken vuxit fram samt betydelsen av dessa miljöer för dess manliga dominans. Föreläsningen diskuterar framförallt akademier, universitet och laboratorier, men också 1900-talsfysikens kulturella och samhälleliga roll. Seminarium 2 Fysik, historia och institutioner Tisdag 31 januari Seminariet syftar till att fördjupa förståelsen för de institutioner och organisationer där modern fysikforskning vuxit fram. Vidare syftar seminariet till att utmana deltagarna att tänka kring vad makt, centrum och periferi är i vetenskaplig verksamhet, samt hur dessa termer går att koppla till genus. Litteratur Donna Haraway, Modest witness: Feminist diffractions in science studies, i The Disunity of Science: Boundaries, Contexts, and Power (Stanford, Calif., 1996) (texten finns som pdf). Evelyn Fox Keller, The Anomaly of a Woman in Physics (texten finns som pdf). Staffan Wennerholm, I fysikforskningens utkant: Eva von Bahr s vetenskapliga gemenskaper , Lychnos: Årsbok för idé- och lärdomshistoria (texten finns som pdf). Barbara Whitten, What physics is fundamental physics? Feminist implications of physicists debate over the Superconducting Supercollider, NWSA Journal, vol. 8 no 2 (texten finns som pdf).

6 Föreläsning 3 Fysikkens arbejdspladskulturer Catherine Hasse, Köpenhamn Torsdag 2 februari Hasse, C. and S. Trentemøller (2011) Cultural work place patterns in Academia, Science Studies, Vol. 24 (2011) No. 1, (texten finns som pdf). Knorr Cetina, K. (2007) Culture in global knowledge societies: knowledge cultures and epistemic cultures.interdisciplinary Science Reviews. 2007, Vol. 32, No. 4, (texten finns som pdf). Seminarium 3 Identitet og krop i fysikken Catherine Hasse Tisdag 7 februari Hasse, C Learning and transition in a culture of professional identities. European Journal of Psychology of Education, Vol XXIII, Nr.2, pp (texten finns som pdf). Ihde, D. (2003) Postphenomenology - Again? Working Papers from Centre for STS Studies. Department of Information & Media Studies: University of Aarhus, Pp (texten finns som pdf). Föreläsning 4 Fysik och maskulinitet Helena Pettersson Torsdag 9 februari (Helena vill flytta denna till fredag 10:e om det går bra) Föreläsningen syftar till att belysa hur experimentell fysik och maskiner kan förstås som kulturella och bekönade. Föreläsningen inleds med en introduktion av begreppet maskulinitet och maskiner. Därefter ges empiriska exempel på hur experimentella fysiker själva uttolkar relationen mellan fysik, experimentella praktiker och maskulinitet. Seminarium 4 Fysik och maskulinitet Helena Pettersson Tisdag 14 februari

7 Seminariet syftar till att reflektera över experimentella praktiker bekönas inom fysik utifrån hur utrustning, maskiner och arbetsmoment benämns, synliggörs och förviktigas. Vilken betydelse har dessa benämningar för hur vi tolkar betydelsen av genus och fysik kommer att diskuteras. Vi kommer att arbeta med maskulinitetsbegreppet i relation till olika praktiska aspekter av fysik och experiment. Litteratur Helena Pettersson, Making Masculinity in Plasma Physics: Machines, Labour and Experiments Science Studies, vol. 24, no 1: Ulf Mellström, Machines and Masculine Subjectivity : Technology as an Integral Part of Men's Life Experiences. In: Men and Masculinities : Artikeln går att ladda ner via Rosella Palomba, In the Shadow of Stereotypes. In: Draw the Line! UPGEM: Copenhagen (texten finns som pdf). Föreläsning 5 Hur skriver man sin examinationsuppgift? Torsdag 16 februari Föreläsning 6 Kunskapsteori Tora Holmberg Tisdag 21 februari Under hela kursens gång har frågan om fysik och genus berörts på olika sätt. Under denna föreläsning dras dessa trådar samman, och en ytterligare dimension tas upp: genus och det vetenskapliga kunskapandet. Hur kommer genus in i epistemologin kunskapsteorin? Här bekantar vi oss med olika kunskapsteoretiska begrepp och lär oss hur ett genusperspektiv kan bidra till nya perspektiv på den vetenskapliga kunskapsprocessen. Litteratur Donna Haraway, Situated knowledges: The Science Question in Feminism and the Privilege of Partial Perspective, i Evelyn Fox Keller & Helen Longino (eds) Feminism and Science, (texten finns som pdf). Evelyn Fox Keller, Secrets of life, secrets of death, (New York, 1992), sid (texten finns som pdf). Sandra Harding, Rethinking feminist standpoint epistemology, i Keller & Longino (eds) Feminism and Science (texten finns som pdf).

8 Karen Barad, Posthumanist Performativity: Toward an Understanding of How Matter Comes to Matter (2003) (texten finns som pdf). Seminarium 6 Kunskapsteori Tora Holmberg Torsdag 23 februari På detta seminarium ges tid och utrymme att reflektera över min egen, teoretiskt grundade ståndpunkt: hur ser jag, mot bakgrund av litteraturen, på vetenskaplig kunskap i relation till andra kunskapsfält, sanning, objektivitet, relationen mellan forskarens genus och forskningens innehåll mm. Seminariet förbereds med att reflektera över diskussionsfrågor som sedan redovisas muntligt (uppgift kommer att delas ut vid föreläsningen innan). Deadline för examinationsuppgift är tisdag 6 mars Examinationsseminarium Barbro Åsman Vi diskuterar studenternas skriftliga examinationsuppgift. Tisdag 13 mars Litteratur för vidare läsning Här listas litteratur som på olika sätt behandlar genus och fysik. Här kan ni läsa mer om valda saker om ni så önskar. Barad, Karen, Meeting the Universe Half Way: Quantum Physics and the Entanglement of Matter and Meaning (Durham, 2007). Benckert, Sylvia & Staberg, Else-Marie, Val, villkor, värderingar: Samtal med kvinnliga fysiker och kemister, (Umeå, 2000). Benckert, Sylvia, Är fysiken könlös: Reflektioner kring ett universitetsämne (Stockholm/Stehag, 1997). Byers, Nina & Williams, Gary, (eds) Out of the Shadows - Contributions of Twentieth-Century Women to Physics (Cambridge University Press 2006). Danielsson, Anna, Doing Physics - Doing Gender: An Exploration of Physics Studentʼ s Identity Constitution in the Context of Laboratory Work (Uppsala, 2009).

9 Fridh-Haneson, Britt-Marie & Haglund, Ingegerd (red.) Förbjuden frukt på kunskapens träd: Kvinnliga akademiker under 100 år (Stockholm, 2004). Harding, Sandra, The Science Question in Feminism (Ithaca, 1986). Hartline, Beverly K. & Li, Dongqi, Women in Physics, The IUPAP International Conference on Women in Physics, Paris, France, (Paris, 2002). Hasse, Catherine, Kulturelle forestillinger og køn på tærsklen til videnskabens samfund: portrætt av en gruppe fysikstuderende - med antroplog (Köpenhamn, 1998). Hasse, Catherine & Trentemöller, Stine, (eds) Break the Pattern! A critical inquiry into three scientific workplace cultures: Hercules, Caretakers and Worker Bees, UPGEM (Understanding Puzzles in the Gendered European Map) (Köpenhagen, 2008). Keller, Evelyn Fox, Reflections on gender and science, (1985). Lederman, Muriel & Bartsch, Ingrid, The gender and science reader, (London, 2001). Lundborg, Agnes & Schönning, Karin, Maskrosfysiker - genusperspektiv på rekrytering, handledning och arbetsmiljö bland Uppsalas fysikdoktorander, (Uppsala, 2006). Merchant, Carolyn, Naturens död: Kvinnan, ekologin och den vetenskapliga revolutionen (Stockholm/Stehag, 1994). Schiebinger, Londa, The Mind has No Sex? Women in the Origins of Modern Science (Cambridge, Mass, 1989). Schiebinger, Londa, Has feminism changed science? (Cambridge, Mass, 1999). Wertheim, Margaret, Pythagoras Trousers: God, Physics and the Gender Wars (New York, 1995).