Förord. Författarna och Studentlitteratur

Transkript

1 I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som inte i tillräcklig grad speglar varierande erfarenheter av konkreta kulturmöten och som inte har den vetenskapliga förankring som krävs för att beröra människans verklighet i hela dess bredd. Många böcker beskriver viktiga delar av den dynamik vi stöter på inom olika slag av kulturmöten utifrån en viss deldisciplins perspektiv. Vår strävan går längre än så: genom att diskutera och problematisera kulturmötet utgående från humanioras mångbottnade perspektiv vill vi bidra till att fördjupa och nyansera frågeställningen om kulturmöten i grunden. Vi vill alltså skapa en bok som är relevant för aktörer på flera olika områden i samhället; vi hoppas kunna väcka frågor och insikter till liv på ett grundläggande plan som berör skiftande situationer där människor möter varandra. Få om några alls böcker om kulturmöten är idag författade utifrån ett sådant perspektiv, och denna lucka vill vi nu fylla. Vad menar vi då med ett humanistiskt perspektiv? Humaniora räknas ofta till de s.k. människovetenskaperna, vilket beskriver vad det handlar om rätt väl. Vi talar alltså om de vetenskapsgrenar där man placerar människan, hennes tolkningar och erfarenheter av livet i världen och med sina medmänniskor, i centrum. Som humanistiska discipliner räknas t.ex. historia, språk, etnologi, religionsvetenskap, konstvetenskap, filosofi och många fler. I det bredare begreppet människovetenskaper inryms dessutom hela samhällsvetenskapens fält. Vad är då speciellt för de humanistiska vetenskaperna? Ofta brukar man ställa dem mot naturvetenskaperna och konstatera att där naturvetaren koncentrerar sig på att förklara fenomen, t.ex. genom experiment, så är humanisten sysselsatt med att försöka förstå det mänskliga sammanhang hon Författarna och Studentlitteratur

2 valt att studera. Då är experiment inte en framkomlig metod, utan vi behöver tolkning, inlevelse, insikt och dialog. Tolkning är ingen metod som vi enkelt kan tillämpa på det fält vi studerar, som ett alternativ till andra metoder, utan snarare ett sätt att orientera sig i tillvaron i stort. Den förståelse som tolkningen leder fram till är inte heller slutgiltig. Den humanistiska kunskapen bygger på en ständigt pågående dialog där förståelsen hela tiden ifrågasätts, omprövas, diskuteras och förändras. Den här öppenheten är viktig inom humaniora, eftersom tolkningen alltid beror på vår infallsvinkel. Ingen tolkning sker förutsättningslöst. Den är förankrad i och beroende av vår livssituation, d.v.s. den sociala, historiska och ideologiska miljö vi lever i (jfr. Vikström 2005). I en humanistisk undersökning är tolkningen viktig på två sätt. Dels är den ett vetenskapligt redskap, dels utgör den en grundläggande dimension i varje människas förhållande till sin omvärld. Målet för den humanistiska undersökningen är, med René Gothónis (2002) ord, att bredda och individuellt berika vårt mänskliga erfarenhetsregister. Humanistens strävan är alltså att fördjupa förståelsen för det hon studerar, att kunna leva sig in i det på ett sådant sätt att hon ser vad som är säreget för just det och att kunna se vad som gör det meningsfullt för de människor vars liv detta fenomen är en del av. Man kan inte säga att humanioras metoder är bättre eller sämre än t.ex. biologins eller fysikens de är bara annorlunda, eftersom de försöker komma åt komplicerade mellanmänskliga skeenden som inte låter sig fångas i tabeller och kalkyler. Vad ett humanistiskt perspektiv betyder i praktiken hoppas vi kunna visa i denna bok. Orsaken till att boken blivit till är flera. Det här är naturligtvis ett ämnesområde som vi själva finner intressant och som vi genom att skriva denna bok velat fördjupa oss ytterligare i. En annan orsak är att vi tror att ämnet i sig är angeläget. Kulturmöten är något som allt flera av oss reflekterar över, 10 Författarna och Studentlitteratur

3 vare sig vi ser det som en spännande utmaning, ett skrämmande hot eller en likgiltig utveckling. Våra olika livsmiljöer blir allt mera mångkulturella: arbetsplatser, skolor, boendemiljöer etc. uppvisar en tilltagande kulturell diversitet. Våra resor sträcker sig nuförtiden också längre bort, även om vi i genomsnitt kanske inte avsätter mera tid för resande än för femtio år sedan. Genom massmedierna knyts våra liv också till skeenden i främmande kulturer på ett sätt som väcker tankar och frågor. För att kunna förstå denna ökade mångfald och se något av vad den innebär och vad den inte innebär behöver vi förstå kulturmötets sammansatta dynamik. Samtidigt är det trots allt någonting i just detta synsätt vi också vill vända oss emot i denna bok. Kulturmöten är inte unika och exotiska inslag i våra liv. De är inte en skild dimension av våra liv, vid sidan om det som inte är kulturmöten. Ett genomgående tema i det humanistiska perspektiv som vi för fram i boken är att de gränser som skapar kulturmöten gränserna mellan oss och dem, mellan det ordinära och det främmande inte följer några givna geografiska, nationella, etniska, kulturella eller ideologiska kartor. De är gränser som har en fascinerande, men i vissa sammanhang även oroväckande dynamik. Det är gränser som stiger upp ur den sammansatta verklighet som är människans, och därför gränser som bör ses ur olika perspektiv. Det synsätt som vi för fram i boken har även sina begränsningar. Boken erbjuder inga lösningar på kulturmötets problem. Det är ingen handbok som läsaren kan använda för att lösa kulturkonflikter inom organisationer eller för att kunna orientera sig i olika kulturer. Det finns inga sådana metoder eller tekniker med vilka man kan undanröja kulturmötet. Däremot anser vi att reflektion kan utgöra en betydande resurs i kulturmöten. Både människor och organisationer kan dra nytta av att reflektera över sin egen roll i olika relationer. Det ger både en större beredskap inför de problem som kan födas i kulturmöten och en förbättrad möjlighet att nå fram till den rikedom som också finns i dessa kulturmöten. Författarna och Studentlitteratur 11

4 Boken kan användas för att fördjupa och bredda den egna förståelsen av kulturmötet. Ett sådant syfte fyller boken naturligtvis inte av sig själv, men med en aktiv och kritisk insats av läsaren kan resultatet bli just detta. Vi riktar oss, som nämnts, till en bred och varierad målgrupp. Främst är boken tänkt att fungera som stöd och diskussionsunderlag i undervisningen vid högskolor, folkhögskolor och olika slags yrkesutbildningar. Kulturmöten hör idag till vardagen inom så gott som alla yrkeskårer: sjukvården, den kommunala sektorn, turistnäringen, rättsväsendet, handeln, nöjesindustrin, forskningen, servicebranschen m.m. Inom alla dessa utbildningar kan boken vara relevant. Därtill kan boken också användas vid fortbildningskurser, i företagsinterna kurser, i studiecirklar och vuxenutbildning. När man skriver en bok om kulturmöten på en mera generell nivå är man tvungen att göra åtskilliga avgränsningar. Vår förhoppning är att boken kan inspirera till fortsatt fördjupning. Läsaren kan fritt använda boken så att den passar de egna syftena: fördjupa och specialisera diskussionen på områden som är centrala för den egna inriktningen och lämna åt sidan avsnitt och frågor som inte är relevanta. Litteraturhänvisningarna i texten och litteraturlistan i slutet av boken är ämnade att erbjuda läsaren en möjlighet att arbeta vidare med frågeställningarna. Vi har även strävat efter att visa på relevansen av de olika resonemangen med konkreta exempel. Trots dessa föresatser är vi medvetna om att vi blivit tvungna att utelämna mycket som kunde vara både viktigt och relevant. Vi har valt ut fem olika sidor av kulturmöten som vi belyser i de skilda kapitlen. I det första kapitlet granskar vi begreppet kultur genom att se på dess historia, på olika sätt att förstå och använda begreppet, hur detta bör förstås i relation till olika människosyner och hur begreppet kultur används. Vi diskuterar också hur kultur kan definieras utgående från humanioras perspektiv genom att betona aspekter som dynamik, tolkning, mening och reflektion. 12 Författarna och Studentlitteratur

5 I det andra kapitlet närmar vi oss frågan om vad som händer när kulturer möts. Vad är ett kulturmöte? Liksom i det första kapitlet lägger vi vikten vid en syn på möten där såväl individuella tolkningar som samhällets och kulturens formande ramar ges utrymme. Detta kallar vi ett integrerat synsätt på dynamiken som styr samspelet mellan människor som kommer från kulturellt olika sammanhang. Ofta tänker vi oss att mellanmänsklig kommunikation och förståelse över kulturgränser innebär problem. Denna fråga bildar utgångspunkten i det tredje kapitlet. Hur skall vi uttrycka oss för att bli förstådda? I kapitlet diskuteras frågan om hur vi skall förstå kulturens roll i kommunikationsprocessen. I kapitlet belyser vi de punkter på vilka ett humanistiskt perspektiv skiljer sig från de modeller som är etablerade inom studiet av interkulturell kommunikation. Vi betonar en syn på kommunikation som uppstått inom den hermeneutiska traditionen. I det fjärde kapitlet fördjupar vi diskussionen kring kulturmöten och interkulturell kommunikation genom att visa hur olika slag av symboliska tolkningar ofta spelar viktiga roller i våra erfarenheter av kulturmöten. Det gäller speciellt stereotypier, både i form av fördomar och av exotisering. Utöver stereotypier behandlar vi också frågan om varför dessa och andra symboliska tolkningar har ett så starkt grepp om individer och grupper. En röd tråd i alla kapitel är poängterandet av den sammansatta karaktär som kulturmöten har. De bör ses utifrån ett samspel mellan en mångfald av aspekter. Vi fäster bl.a. stor vikt vid människan som en reflektiv individ och vid att den mellanmänskliga interaktionen bör förstås som ett samspel mellan såväl yttre sociala och kontextuella faktorer som inre faktorer av psykisk och affektiv karaktär. Utifrån ett sådant perspektiv blir det genomgående tydligt hur kulturmötet har moraliska dimensioner. I det femte kapitlet ser vi närmare på hur kulturmöten skapar nya och annorlunda förutsättningar för etik och moral. Dessa frågor diskuterar vi också i relation till den mångfasetterade globaliseringsprocessen. Vi Författarna och Studentlitteratur 13

6 ser även närmare på hur kulturmöten i sig utgör en moralisk utmaning med en stark kontaktyta till individens inre värld. Viktiga frågor gäller betydelsen av en ökad mångfald: Leder det till ökad relativism? Innebär det att man bör poängtera ett etiskt förhållningssätt till kulturmöten? Genom dessa kapitel lyfter vi fram flera generella och relevanta infallsvinklar till kulturmöten, infallsvinklar som alla är viktiga för att kunna förstå kulturmöten överlag. Boken besvarar som sagt inte alla de frågor som kulturmöten reser men genom att föra samman dessa olika infallsvinklar hoppas vi kunna ge en grund för fortsatt reflektion. 14 Författarna och Studentlitteratur