Språktypologi och språksläktskap

Transkript

1 Språktypologi och språksläktskap Andersson 2e december 2010 Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december / 11

2 Språkklassifikation Genetisk klassifikation Hur är språk släkt med varandra? Vilka språk kan tänkas ha ett gemensamt ursprung? Typologisk klassifikation Klassifikation av språk i olika typer beroende på olika språkliga likheter Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december / 11

3 Typologisk klassifikation Olika språkliga nivåer Fonetisk/fonologisk nivå Fonem (ljud) Morfologisk nivå Morfem (orddel) Ord Syntaktisk nivå Fras Sats Mening (Textuell nivå) En annan DIMENSION - den semantiska Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december / 11

4 Typologisk klassifikation Fonologisk nivå Antal fonem i ett språk endast ändå bygger de upp alla de hundratusentals ord som finns i ett språk Vokaler Svenskan vokalrikt Om endast tre vokaler i som i /fin/, a och u som i /ros/ En främre, en neutral, och en bakre. Har man färre vokalfonem i språket kan man vara mer tolerant mot uttalsskillnader - i arabiskan är skillnaden mellan i och e t ex inte betydelseskiljande, men det kan den vara i svenskan (skeda - skida) Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december / 11

5 Fonologisk nivå Konsonanater Man kan dela in konsonanterna i grupper: en grupp finns i 90 procent av världens språk, en grupp i 50 procent och en tredje i 40 procent. Om ett språk har en större uppsättning fonem, gäller så gott som alltid att de minimala fonemen (t ex i, a, u i fråga om konsonanterna) ingår. Detta brukar kallas för implikationella universaler. Stavelsestruktur Alla språk tillåter K-V-K-V De flesta språk tillåter K-V-K-K Många språk tillåter K-K-V-K Detta är också den ordning barns språkutveckling tar, i början gärna VKVK (ma-ma, pa-pa) och undvika konsonantmöten (ko=sko, nix = nis) Japanska exempel på K-V-K-V, finskan K-V-K-K Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december / 11

6 Morfologisk nivå Morfologiska typer av språk Analytiska (isolerande) Varje morfem står som ett självständigt ord Syntetiska språk Agglutinerande Flekterande Polysyntetiska Morfemen sitter ihop på olika sätt Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december / 11

7 Analytiska språk Exempel: Vietnamesiska, Kinesiska, Maori, Engelska (i viss mån) Varje morfem är ett eget ord, t ex the bag istället för väskan Maori: kua kite = Svenskans såg, kite = svenskans se Analytiska språks morfologi generellt lättare att lära sig Finns också en tendens i språk att gå mot mer analytiska konstruktioner, t ex passé composé istället för passé simple, och futurum med aller istället för en böjd futurumform. Pidginspråk, d v s ett hjälpspråk som inte är någons modersmål, oftast är analytiska. Pidginspråk uppstår ofta i gränsområden där man behöver kommunicera över språkgränser för att bedriva handel etc. Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december / 11

8 Agglutinerande språk Vidklistrande språk Ett morfem = en betydelse, istället för att ha ett morfem för dativ plural (som t ex i latinet) så har man ett för dativ och ett för plural som hängs på efter varandra. Exempel: Turkiska ev: huset ev-de: i huset ev-ler: husen ev-ler-de: i husen Det finns agglutinerande tendenser även i språk som svenskan - häst-ar-na Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december / 11

9 Flekterande språk T ex semitiska språk - arabiska, hebreiska. gamla IE-språk latin, grekiska Ett morfem bär flera betydelser, t ex latinets -ibus betyder pl dat. Arabiskan har även inre böjning där en viss konsonantrot fylls ut med vokaler på olika sätt för att utgöra olika ord inom ett visst semantiskt fält. kitáab = bok, kátaba = kontorister, yíktib = han skriver Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december / 11

10 T ex Grönländska Många av meningens delar inkorporeras i verbet siku - rsuar - siur - pu - gut is - stor - dra genom - IND - vi = vi seglar igenom den stora isen Ganska ovanligt Generellt kan sägas att få språk endast tillhör en av de fyra typerna - Svenskan är t ex både flekterande och agglutinerande, men har en hel del analytiska drag. Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december / 11

11 Syntaktiska drag Grundläggande ordföljd VSO: Arabiska, hebreiska, maori SVO: Kinesiska, svenska, tyska, engelska, spanska, polska, ungerska etc. SOV: Farsi (persiska), turkiska, japanska Så gott som inga språk sätter i normal ordföljd objektet före subjektet Intressant är att ett antal andra syntaktiska företeelser tenderar att samvariera med grundläggande ordföljd: Pre/postpositioner Alla språk med VSO-ordföljd har prepositioner Nästan alla språk med SOV-ordföljd har postpositioner SVO-språken har olika, men prepositioner vanligast (t ex svenskan) Adjektivattributets förhållande till sitt huvudord VSO-språk har vanligen Subst-Adj SOV-språk har vanligen Adj-subst SVO-språk omväxlande Genitivattributets förhållande till sitt huvudord VSO- Subst-gen SOV gen-subst Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december / 11

12 Semantiska drag Alla språk lika avancerade när det gäller att uttrycka det man behöver uttrycka för att uppnå det man vill uppnå i kommunikationen. Detta gäller också semantiken - man har de begrepp man behöver. Om man ska jämföra språk typologiskt utifrån semantiken kan man alltså inte utgå från vilka eller hur många ord som finns i ett språk. Istället utgår man ifrån semantiska fält: Färgord Släktskapstermer Ord för sinnesintryck Syskon på svenska ingen lika frekvent motsvarighet på engelska, faster/moster båda lika med aunt, zia, tía, etc. Färgord varierar också mycket - vissa språk har bara två! Förefaller dock följa spektrum. Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december / 11