Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2

Transkript

1 Morfologi, språktyper och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 2

2 Skriftsystem i världen

3 Skriftsystem: bokstavsalfabeten Varje skrivtecken motsvarar ett separat ljud, konsonant (C) eller vokal (V): C-V-C-V-C-V etc. s-å h-ä-r s-k-r-i-v-e-r v-i p-å s-v-e-n-s-k-a C-V C-V-C C-C-C-V-C-V-C C-V C-V C-C-V-C-C-C-V så här skriver vi på svenska

4 Skriftsystem: konsonantalfabeten I regel skrivs endast konsonanter ut i skrift, vokaler läses till (vokaliseras). C-C-C-C etc. Arabiska: اا (alif), بب (bā), تت (tā) etc. السلام عليكم [ S-S-L-M -L-Y-K-M ] as- salaamu 'alaykum

5 Skriftsystem: stavelseskrift Varje tecken står för en kombination av konsonant (C) + vokal (V): CV-C(C)V-C(V) Sanskrit: क (ka), ख (kha), ग (ga), घ (gha) स -स-क-त-म sam-skŗ-ta-m sanskrit

6 Skriftsystem: logogram och piktogram Varje skrivtecken motsvarar ett ord eller ett begrepp. Piktogram = skrivtecknet är en bildåtergivning av sin betydelse = rökning förbjuden = post, ny , nytt sms Logogram = skrivtecknet står för ett ord = herrtoalett, damtoalett 1, 2, 3 = ett, två, tre

7 Skriftsystem: logogram och piktogram Kinesiska kris [weiji]: - wei fara - ji möjlighet

8 Skriftsystem i världen och på institutionen Bokstavsalfabeten har ett tecken för varje ljud, eller bara för konsonanter: Alfabetskrift: C-V-C-V Konsonantskrift: C-C-C Stavelsealfabeten har ett tecken för varje kombination av konsonant + vokal: CV-CV-CV Bildskrifter har ett tecken för varje ord, morfem eller ändelse Piktogram Logogram Alfabeten klassificeras beroende på vad som återges i skrift: ljud, stavelser eller ord.

9 Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta betydelsebärande enheten i språket -a-n = bestämd form (penn-an) -or = flertal (penn-or) -or-na = flertal bestämd form (penn-or-na) -s = genitiv (ägandeform) (pojken-s, boken-s, skedens) (pennornas, pojkarna-s etc.)

10 Morfologi flick-a-n (ental, bestämd form) flick-or-na (flertal, bestämd form) **flick-a-na **flick-or-n

11 Språktyper: morfologi Morfologiska typer av språk Analytiska = isolerande Syntetiska = sammansmältande Agglutinerande = morfem hakas på varandra i en räcka Flekterande = morfemen smälter ihop med sitt huvudord Polysyntetiska = flera ord/uttryck kan sättas ihop till ett ord

12 Analytiska språk: Varje böjningsmorfem står som självständig ord, t.ex. maori (Nya Zeeland): kua kite te kaumātua i te whare o Ipana [IMP] se [best.] gamling [obj] [best.] hus åt Ivan Den gammle mannen såg Ivans hus kua kite = såg te kaumātua = gamlingen o Ipana = Ivans i te whare = huset (ett bestämt hus) [obj]

13 Syntetiska agglutinerande språk Morfemen hakas på varandra i en lång rad, som på t.ex. turkiska: at en häst : at-tan från hästen at-lar hästar : at-lar-tan från hästarna at = häst -lar = markerar flertal -tan = markerar riktning från

14 Syntetiska flekterande språk Morfemen smälter samman med sitt huvudord, som på t.ex. latin: rex (reg-s) = kungen (ental) reg-es = kung-arna (flera) reg-is = kungen-s (ental, ägande) reg-um = kungarna-s (flertal, ägande)

15 Syntetiska polysyntetiska språk Ett helt påstående kan kombineras ihop till ett enda ord, som på grönländska: Sikursuarsiurpugut siku-rsuar siur pu - gut is - stor dra igenom [ind] - vi vi seglar genom (den) stora isen

16 Syntetiska polysyntetiska språk Grönländska: paasiartulinnguatsiarpara jag tror att jag så smått börjat förstå det Turkiska (ovanligt): seviştirilemediklerinden därför att de inte har kunnat förmås att älska varandra

17 Språktyper: sammanfattning Analytiskt: varje morfem är ett eget ord Syntetiskt agglutinerande: morfemen hängs på varandra i en lång rad Syntetiskt flekterande språk: morfemen smälter samman med sitt huvudord till en ny form Syntetiskt polysyntetiskt: flera ordformer och uttryck kan kombineras ihop till ett enda ord

18 Språktyper på LingFil Analytiskt: kinesiska Syntetiskt agglutinerande: sumeriska, turkiska, swahili Syntetiskt flekterande språk: arabiska, akkadiska, klassisk grekiska, hebreiska, hindi, kurdiska, latin, persiska, sanskrit, turkiska Syntetiskt polysyntetiskt: swahili

19 och svenska? Svenska är agglutinerande: flicka : flicka-n : flicka-n-s sko : sko-r : sko-r-na : sko-r-na-s Svenska är flekterande: fot : fötter, bok : böcker skära : skar : skurit falla : föll : fallit

20 Svenskans ordklasser (snäll) Substantiv är namn på ting, så som klocka, hatt och ring Adjektiv är hur nåt är, till exempel gul och skär Verb är sånt som man kan göra, hoppa, skrika eller höra

21 Svenskans ordklasser (grov) Substantiv kan man sätta jävel eller fan efter: klockjävel, hattfan Adjektiv kan man sätta förbannat framför: förbannat gul, förbannat skär Verb kan man sätta utav bara helvete efter: hoppade utav bara helvete, skrek utav bara helvete

22 Substantiv Deklination: böjningsmönster Böjningskategorier: numerus species genus (kasus)

23 Substantivböjning på svenska Deklination: böjning av substantiv (och adjektiv) efter bestämda mönster. Plural Exempel 1. OR flicka flickor; penna pennor 2. AR sked skedar; burk burkar 3. R/-ER sko skor; bild bilder 4. N äpple äpplen; hjärta hjärtan 5. - svar svar; träd träd; tåg tåg

24 Substantiv: böjningskategorier Numerus (ental/flertal): flicka flickor Species (obestämd/bestämd form): bil (den) bilen, hus (det) huset Genus (den/det) Kasus (grundform/objektsform)

25 Substantiv: genus Genus (= kön ) På svenska finns: EN stol, sol, penna, kvinna, man, polis, bok, skola, borgmästare, sångerska en stol : en gul stol : den (gula) stolen ETT tåg, djur, marsvin, barn, träd, hus, flygplan, suddgummi, kuvert, lexikon ett tåg : ett gult tåg: det (gula) tåget

26 Substantiv: genus Tyska har tre genus: der Mann mannen maskulinum die Frau kvinnan femininum das Kind barnet neutrum Engelska har inga genus the man the woman the child Franska har två genus: le garçon pojken maskulinum la femme kvinnan femininum Turkiska: inga alls Kinesiska: inga alls vs. Swahili: 16 klasser

27 Substantiv: genus Semantiskt genus: pojken = HAN fr. le garçon ital. il ragazzo ty. der Junge kvinnan = HON fr. la femme ital. la donna ty. die Dame Ordets betydelse (semantik): man = maskulinum kvinna = femininum

28 Substantiv: genus Grammatiskt genus: katten = sv. DEN fr. le chat = maskulinum ty. die Katze = femininum Har inte att göra med ordets betydelse rent grammatisk fenomen bordet = sv. DET fr. la table = femininum ty. der Tisch = maskulinum

29 Adjektiv är hur nåt är Deklination: böjning av substantiv och adjektiv efter bestämda mönster. Numerus (singular/plural) Species (obestämd/bestämd form) Kasus (grundform/objektsform) Genus (den/det)

30 Adjektivböjning på svenska Obestämd form en gammal bil ett gammalt hus Bestämd form den gamla bilen det gamla huset Adjektiv **hus-t **bil-a **gaml-an (pennan) **gaml-or (pennor)

31 Adjektiv: kongruensböjning Italienska: povero ragazzo stackars pojke (mask.) poveri ragazzi stackars pojkar povera ragazza stackars flicka (fem.) povere raggazze stackars flickor **povera ragazzo **poveri ragazze Kongruens = i överrensstämmelse med

32 Adjektiv: komparation Komparation anger en högre grad/ intensitet av adjektivets betydelse. full (ännu) fullare fullast ful (ännu) fulare fulast positiv komparativ - superlativ Olika språk har olika morfem och olika regler för vilka adjektiv som kan kompareras och hur!

33 Sammanfattning Dag 2 Morfologi = böjningslära - Ett ords böjning anger dess funktion i meningen (ental/flertal, tidsform etc.) - Språk klassificeras efter böjningssätt Skriftsystem Satsdelar I: -Substantiv -Adverb

34 Slut Dag 2 Nästa föreläsning Fredag 3/9 kl i Ihresalen Läs sid i kompendiet + Extramaterial (kasus)