Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt Tomas Riad ( ,

Transkript

1 Institutionen för lingvistik, Uppsala universitet Morfologi 5p. Vt Tomas Riad ( , Övningar för aktualisering av grundläggande svensk morfologi Gör övningarna i vilken ordning du vill. Slå i SAG del 2 när du känner osäkerhet, vill ha inspiration eller mer kunskap. Notera att SAG har en termlista i del 1 som kan vara till hjälp om du inte hittar ett visst begrepp. 1. Ett eller flera ord? Rada upp betydelserna för dessa ord och fundera på om de är homonymer eller polysemer. Vilka kriterier använder du för att skilja homonymer från polysemer? a. fil b. bål c. böna 2. Hyp(er)onyma relationer Hur förhåller sig dessa ord till varandra när det gäller hypo- och hyperonymi gå, spatsera, promenera, spankulera, jogga, marschera, röra sig, flanera, snubbla Sätt gärna upp relationerna i ett födesdiagram 3. Semantisk relation mellan ord i par a. fisk mört b. stor liten c. få ge d. diskutera resonera e. upp ner f. flicka tösabit g. pudel hund 4. Pluraler Substantiven indelas i fem deklinationer efter sin pluralböjning. Dessa är -or, -ar, -er/-r, -n och -Ø. Vilka andra sätt att bilda pluralis förekommer i svenska? Ge exempel. 5. Substantivindelning efter betydelse a. Vilken blir skillnaden om vi betraktar polis som appellativ eller kollektiv? b. Hur karakteriserar du ordet öl i följande tre meningar? i Hit med en öl, Berra! ii Det var ett mycket gott öl det här. iii Den kvällen somnade Olle med magen full av öl. c. Vilka substantiv hör ihop? Allan stol studentkår sommar Norden svamp 1

2 svett folk 6. Adjektivböjning a. Vad är det för fel på adjektivböjningarna i följande meningar? (Använd de grammatiska begreppen.) i. I förrgår var jag uppe i ett mycket hög torn. ii. Jag skulle vilja köpa en röda tröja. iii. Nej, jag tar nog den här grön skjortan. iv. Det finns så många snygg kläder. v. Den här är snyggast än den där. vi. Vilken tycker du är snyggare? b. Ge exempel på adjektiv som saknar neutrumform. På vilket sätt kan avsaknaden av neutrumform vara problematisk för oss som språkbrukare? 7. Graderbarhet hos adjektiv Adjektiv innehåller mycket ofta en gradbetydelse, som i snäll och sned. Komparationen är i stor utsträckning ett morfologiskt uttryck för denna semantiska egenskap. Alla adjektiv är dock inte lika i detta avseende, t ex gift och fyrfota. Uppgiften här är att fastställa och kommentera graderbarheten hos några adjektiv. Till din hjälp har du följande test. Test: Placera adjektivet i följande kontexter, där X och Y är nominalfraser som du kan variera på för adjektivet lämpligt sätt. a. X är -are än Y eller X är mer än Y b. X är mycket Om adjektivet kan ingå i dessa båda kontexter är adjektivet graderbart. Här är adjektiven bildskön enbent förlig helbra hjulbent jättelång knivig lång snäv stenhård trekantig tveksam tvättbar urlöjlig vacker ärbar 1. Fastställ graderbarheten hos adjektiven. Kommentera enstaka ord där du tvekar. 2. Studera respektive grupp av adjektiv och kommentera kort faktorer som påverkar indelningen. Graderbart Ej graderbart tveksamt 2

3 8. Konjugationer Hur kan man veta vilka konjugationer följande verb tillhör? a. ropa b. knipa c. stjäla d. veta e. sova f. gro 9. S-former Studera betydelsen hos verben. Vad uttrycker s-formerna? a. Affären stängs efter årsskiftet. b. Ska vi ses i morgon? c. Följande dag sågs de hand i hand på torget. d. Jag hoppas att du kommer. 10. Formord Markera ordklass för de fetstilta formorden utifrån den funktion de har i meningarna. a. Hon kom för sent till jobbet. b. Hon har berättat allt för mig. c. Han tvekade inte, för han ville verkligen vinna. d. Han sprang för (att) han inte skulle komma för sent. e. När nöden är som störst är hjälpen närmast. f. Som du vet är det EU-val snart. g. Det stora ögonblicket närmar sig. Det är bra. Det tillfället måste jag ta. h. Om vintern regnar det ofta i Stockholm. i. Han läste om boken. j. Sedan den dagen blev ingenting sig likt. k. Sedan hände ingenting. l. Ingenting är sig likt sedan han kom. m. Jag är så trött så jag inte kan tänka ordentligt. n. När kom du hem igår? o. När du kom hem väckte du mig. p. Han lovade att komma. q. Han lovade att festen skulle bli av. r. Utan den förbättringen hade det aldrig fungerat. s. Det fungerade inte, utan man var tvungen att göra en förbättring. t. Han är äldre än mig. u. Han är äldre än jag. 11. Preposition eller? Vilka av de kursiverade orden är prepositioner? Vilken ordklass tillhör de övriga? a. Hon skrev på sina memoarer. b. Han skrev på kontraktet utan att läsa det. c. Kalle ska då alltid lägga sig i allt! d. Mannen lade sig försiktigt i sängen. e. Jag ska åka utomlands med Sven. f. Jag orkar inte med Sven längre. 3

4 12. att Vilka olika typer av att förekommer här? Hur kan man skilja dem åt? a. Jag tror faktiskt inte att det går. b. Försök att hitta på ett svar! 13. Några repetitionsfrågor a. Vilka principer används när man delar in orden i ordklasser? b. Vilka ordklasser är öppna respektive slutna? Är indelningen absolut? c. Hur många grammatiska genus har svenskan? d. Varför talar vi inte om ackusativ och dativ i svenskan? (obs! Frågeställaren tar inte ställning till om det är bra eller dåligt att vi inte gör det.)) e. Beskriv och exemplifiera följande företeelser: i. kasus ii. finit verbform iii. genus iv. deponens v. kausal subjunktion vi. verbpartikel 14. Dela upp följande ord i morfem blygsam fotbollsförbund ordbildningsläror skatteplanera gräddtårtans daghemsföreståndare språkvårdarförening uppsatshandleda rösträttsrörelse förverkliga beväpnad kyrkofullmäktige Ange för varje morfem om det är en rot, en avledning, en böjning eller fogemorfem. 15. Vad betyder / vilken funktion har prefixen i följande avledningar? ohederlig missförhållande atypisk irrationell misspryda vanartig atonal vanföreställning ovana oskick vanvördig otacksam 16. Sammansättningstyper (relation mellan leden) Dela följande ord i två grupper efter typ. Vad kallas de två typerna? Vad kännetecknar dem? blekansikte bordskick gammeldans girigbuk gråben gråväder krukmakare köksredskap lössvans tvättkorg morgonkulan rödskinn 4

5 sidensvans sidensömnad skinnskalle slöfock svinpäls landsättning vindsröjning våffeljärn 17. Bilda med hjälp av avledning så många nya ord som möjligt till följande ordstammar. Notera ordklass hos avledningarna. direktör värd höjdhopp Stockholm Malmö tjock fet god ond lära 18. Rita ordbildningsträd för följande ord. Sätt ut ordbildningstyp (sms/avl) vid noderna och skriv morfemtypen under ordet. exempel avl sms sms avl före tag are morgon tvag ning rot rot suff rot rot suff inköpspris grävmaskinist byggnadsarbetare atombombning bearbetningsbar skatteutredning ohederlig välståndsutveckling yrkesverksamhet personlighetsdefekt sambeskattningsregler bedömning obegriplighet Reflektera över vilka kriterier du använder vid analysen. 19. Vad är det för speciellt med dessa ords bildning? dubbelfilig databehandla blåögd konsumentupplysa väskryckare 20. Morfemanalyser blir ofta besvärliga vid latinska lånord. Sätt tvärstreck vid morfemgränserna och motivera din morfemanalys. demobilisera konstruera departementsråd 5

6 21. Ordbehärskning Att kunna ordet gata är att behärska, bl.a. hur ordformen förändras i sammansättningar: gata gatukorsning. Alla substantiv som slutar på -a beter sig inte likadant. Försök att hitta: ett substantiv där a-et alltid försvinner i sammansättningar ett substantiv där a-et alltid kvarstår i sammansättningar ett substantiv där a-et ibland försvinner och ibland byts mot -o i sammansättningar. 22. Repetition a. Red ut relationerna mellan begreppen morfem, affix, rot, suffix, prefix, avledning och sammansättning. b. Ordbildningar som järnvägare, väskryckare och dörrknackare brukar kallas avledda sammansättningar. Varför? c. Vad kallas ordbildningssättet som ordet rödhårig är bildat efter? d. Förklara följande begrepp. Illustrera med exempel. a) konjugation och deklination b) homonymi och polysemi c) synonym, hyponym och hyperonyum d) kopulativ, determinativ och possessiv sammansättning (bahuvrihi) e. Svenskan har semantiskt genus och grammatiskt genus. Vad menas med det? f. Ange genus och species för följande nominalfras: det blå skimret i hennes ögon 23. Odd man out Vilka hör ihop i grammatiken (tre mot en)? Ange den term som avgör valet. 1. maltvisky vardagsmat köttbit bovete 2. människa väntan seger lopp 3. bry sly gryn bly 4. kamelen sanden vinden öken 5. vittrare bättre klokare segare 6. enbent hjulbent trekantig jättesned 7. hade letat kommer att leta letade har letat 8. kulört rutigt mönstrat färgat 9. sin sig sig själv hans 10. k g N n 11. denna dessa ingen detta 6