Språk i världen (och på Institutionen för Lingvistik och Filologi) - ett minikompendium om skriftsystem och språkstrukturer

Transkript

1 Språk i världen (och på Institutionen för Lingvistik och Filologi) - ett minikompendium om skriftsystem och språkstrukturer Följande är en kort sammanställning av ett urval av fakta om de språk som ges på grundnivå på Institutionen för Lingvistik och Filologi (LingFil), Uppsala Universitet. Fakta som nämns: familjetillhörighet markeras inom parentes efter respektive språknamn. Baserat på faktorer som t.ex. böjning och ordförråd kan språk grupperas i olika s.k. familjer. På LingFil studeras språk som hör till den afroasiatiska, indoeuropeiska och sinotibetanska språkfamiljen, samt bantuspråk. Inom dessa större familjer kan somliga språk sägas vara än närmare knutna till varandra, och inom den afro-asiatiska språkfamiljen talar man därför om t.ex. den semitiska språkgruppen, inom den indoeuropeiska språkfamiljen om iranska och indoariska språk, etc. Sumeriska (som läses på B-kursen i Assyriologi) utgör här ett sk. språkisolat, dvs. det kan inte grupperas med några idag kända språk. OBS! Tecket ( ) i anslutning till ett språknamn anger att språket inte längre talas som modersmål (gäller akkadiska och sumeriska, klassisk hebreiska, klassisk grekiska, latin, och sanskrit). Dessa har alla långa, väl etablerade skriftliga traditioner; de fyra senare används idag som religiösa/liturgiska språk. Talas av: En ungefärlig uppskattning av antalet talare, främst i länder där språket är officiellt språk eller talas av modersmålstalare (anges ej för språk markerade med ( )). Talas i: En ungefärlig uppräkning av de länder/områden i världen där språket idag är officiellt språk eller talas som modersmål (ej inkluderande flykting- eller immigrantminoriteter i andra delar av världen). För språk markerade med ( ) anges på ett ungefär de områden där språket en gång talats. Används idag: För språk markerade med ( ); ej för akkadiska och sumeriska. Skriftsystem: Vilken typ av skrift som används logografisk/piktografisk skrift, stavelseskrift, eller alfabet. Latin, swahili och turkiska språk skrivs i huvudsak med latinska bokstäver, för övriga språk ges exempel på hur språknamnet skrivs, eller (för akkadiska) ett par typtecken. Böjningssystem: Om språket är analytiskt (isolerande) eller syntetiskt, dvs. om böjningsmorfem står som självständiga ord eller om de hängs på sitt huvudord. För syntetiska språk anges även om det rör sig agglutinerande böjning (morfemen hakas på varandra i en räcka), flekterande böjning (morfemen smälter samman helt med sitt huvudord) eller polysyntetisk böjning (ett påstående kan kombineras ihop till ett ord). Böjningskategorier: De huvudsakliga böjningskategorierna för substantiv, dvs. numerus, kasus och genus, med exempelböjningar (om böjning används). 1

2 Arabiska (semitiskt språk, afro-asiatiska språkfamiljen) Talas av: omkring 246 miljoner människor. Talas i: Algeriet, Bahrain, Egypten, Irak, Israel, Jordanien, Kuwait, Libanon, Libyen, Mauretanien, Marocko, Oman, Palestina, Qatar, Saudi Arabien, Sudan, Syrien, Tunisien, Förenade Arabemiraten, Västsahara, Yemen. Liturgiskt språk inom islam. ب,( alifۥ) ا alfabetet, Skriftsystem: alfabetisk skrift, konsonantalfabet det arabiska,(ۥbā ) ت (ۥtā ) etc. Arabiska läses från höger till vänster. t.ex. singular: mu allimun (en) lärare mu allìmatun lärarinna plural: mu allimuna (flera) lärare mu allimatun lärarinnor Numerus: singular, dual och plural Kasus: nominativ, ackusativ och genitiv Genus: maskulinum och femininum (lišānum akkadītum) Akkadiska ( ) (semitiskt språk, afro-asiatiska språkfamiljen) Talades i: forna Mesopotamien samt i dagens Syrien, särskilt av assyrier och babylonier. Användes fram till sista århundradet f.kr., men blev sedan utträngt av arameiskan, och användes slutligen enbart som skrift- och lärdomsspråk. Skriftsystem: logogram och stavelseskrift kilskrift (grundar sig på den sumeriska skriften). Skriftexempel: tecknet för vatten i dess ursprungliga form (1) och den senare, standardiserade skriften (2): (1) (2) Böjningssystem: syntetiskt flekterande t.ex. singular: bītum (ett) hus ina bītim i huset plural: bītū (flera) hus ina bītī i husen 2

3 Numerus: singular, dual och plural Kasus: nominativ, ackusativ och genitiv Genus: maskulinum och femininum jellhnikhv glwàssa (hellēnikē glõssa) Klassisk grekiska ( ) (indoeuropeiska språkfamiljen) Talades i: det forna Grekland (dokumenterat från ca 1200 f.kr. 400-talet e.kr.). Används idag: modern grekiska, som är en direkt fortsatt utveckling av klassisk grekiska, talas av ca miljoner människor i Grekland, Cypern, Albanien, Bulgarien m.fl. länder i Medelhavsområdet. Liturgiskt språk inom den ortodoxa kristendomen. Skriftsystem: alfabetisk skrift det grekiska alfabetet: a (alfa), b (beta), g (gamma) etc. t.ex. singular: kúrios herre kúríō herrens plural: kúrioi herrar kuríōn herrarnas Kasus: nominativ, ackusativ, dativ, genitiv och vokativ Genus: maskulinum, femininum och neutrum (Ivrit) עברית Hebreiska (semitiskt språk, afro-asiatiska språkfamiljen) Talas av: omkring 7 miljoner människor (modern hebreiska). Klassisk hebreiska ( ) används som religiöst och liturgiskt språk inom judendomen. Talas i: Israel, samt av judiska minoriteter runtom i världen. Skriftsystem: alfabetisk skrift, konsonantalfabet det hebreiska alfabetet: א (alef), vänster. (gimel) etc. Hebreiska läses från höger till ג (bet), ב T.ex. singular: sәraf seraf bәhema (ett) boskapsdjur plural: sәrafim serafer bәhemot (flera) boskapsdjur 3

4 (dual finns men är ej produktivt) Kasus: nej (modern hebreiska); nominativ, ackusativ och genitiv (klassisk hebreiska) Genus: maskulinum och femininium ह द eller ह द Hindi (indoariskt språk, indoeuropeiska språkfamiljen) Talas av: omkring 333 miljoner människor. Talas i: Indien, Pakistan, Nepal, Fiji och Bangladesh. Skriftsystem: stavelseskrift devanāgari: क (ka), ख (kha), ग (ga), घ (gha) etc. Böjningssystem: syntetiskt flekterande t.ex. singular laṛ ka pojke laṛ ki flicka plural laṛ ke pojkar laṛ kiyan flickor Kasus: direkt (grundform) och indirekt (tillsammans med postposition) kasus, vokativ Genus: maskulinum och femininum 普 通 话 eller 普 通 話 Kinesiska (sino-tibetanska språkfamiljen, ) Talas av: omkring 1 miljard människor Talas i: Kina, Hong Kong, Macau, Taiwan, Singapore, och övriga länder med kinesiska minoriteter. Skriftsystem: piktogram och logogram klassisk och förenklad skrift. Böjningssystem: analytiskt t.ex. yí ge nüháir yŏu yí ge píngguŏ sān ge nüháir yŏu sān ge píngguŏ en flicka har ett äpple tre flickor har tre äpplen Böjningskategorier: inga (vare sig för substantiv, adjektiv eller verb) 4

5 كوردی Kurdiska: (iranskt språk, indoeuropeiska språkfamiljen) Talas av: omkring 31 miljoner människor. Talas i: Kurdistan, dvs. i delar av Iran, Irak, Syrien och Turkiet. Skriftsystem: alfabetisk skrift kyrilliska, latinska och arabiska alfabetet t.ex. ez te dibînim tu min dibînî (jag dig ser) jag ser dig (du mig ser) du ser mig Kasus: grundform och böjd form, possessiv ELLER absolutiv, ergativ och possessiv (olika i olika dialekter) Genus: maskulinum och femininum lingua Latina Latin ( ) (indoeuropeiska språkfamiljen) Talades i: ursprungligen Rom, Italien, men blev officiellt språk i det forna romarriket. Dokumenterat från ca 650 f.kr. Latin utvecklades från omkring 200-talet e.kr. till de olika romanska språken, dvs. franska, italienska, spanska etc., men användes som kommunikations- och vetenskapsspråk i Europa långt in på 1800-talet. Används idag: religiöst och liturgiskt språk inom kristendomen (framförallt katolicismen). Skriftsystem: alfabetisk skrift latinska alfabetet. t.ex. maskulinum: singular servus slav plural: servī slavar femininum: singular femina kvinna plural: feminae kvinnor Kasus: nominativ, ackusativ, dativ, genitiv, ablativ, lokativ och vokativ Genus: maskulinum, femininum, och neutrum 5

6 Persiska (iranskt språk, indoeuropeiska språkfamiljen Talas av: omkring 120 miljoner människor. Talas i: Iran, Afghanistan, Tadzjikistan, samt av minoriteter i Uzbekistan, Turkmenistan, Azerbajdzjan, Bahrain, Qatar, Kuwait m.fl. Skriftsystem: alfabetisk skrift kyrilliska, latinska, arabiska och persiska alfabetet (en utvidgad version av det arabiska alfabetet). Böjningssystem: syntetiskt flekterande t.ex. singular: ketāb bok miz bord plural: ketābhā böcker mizhā (flera) bord Kasus: nominativ, ackusativ, i övrigt prepositioner Genus: nej स क तम Sanskrit: ( ) (indoariskt språk, indoeuropeiska språkfamiljen) Talades i: utvecklades i religiösa och lärda sammanhang, och har antagligen aldrig använts som modersmål av någon grupp människor (dokumenterat från omkring 1700 f.kr.). Används idag: religiöst och liturgiskt språk inom hinduismen, buddhismen, sikhismen och jainismen. Ett av 23 officiella språk i Indien. Skriftsystem: stavelseskrift devanāgari: क (ka), ख (kha), ग (ga), घ (gha) etc. t.ex. singular: devás en gud dual: devāú två gudar plural: devā s (flera) gudar Numerus: singular, dual och plural Kasus: nominativ, ackusativ, dativ, genitiv, ablativ, lokativ, vokativ Genus: maskulinum, femininum, neutrum 6

7 Kiswahili Swahili: Talas av: ca 80 miljoner människor (modersmål för 5-10 miljoner) Talas i: Östafrikas kustområden, från södra Somalia ner till Moçambique. Officiellt språk i Kenya och Tanzania. Officiellt arbetsspråk i Afrikanska unionen. Skriftsystem: alfabetisk skrift det latinska alfabetet (ursprungligen det arabiska alfabetet). Böjningssystem: syntetiskt agglutinerande och polysyntetiskt t.ex. singular: mtu människa mdudu insekt plural: watu människor wadudu insekter 14 olika ordklasser. Kasus: nej Genus: 16 olika substantivklasser (eme-ĝir eller eme-gi native tongue ) Sumeriska ( ) Talades i: södra Mesopotamien (dokumenterat från 3000-talet f.kr.). Ersattes av akkadiska från omkring 2500 f.kr. Användes som traditionsbärande, liturgiskt språk fram till 1800-talet e.kr. då det kom ur bruk och glömdes bort. Skriftsystem: logogram och stavelseskrift kilskrift (se exempel under Akkadiska ). Böjningssystem: syntetiskt agglutinerande t.ex. singular: é (ett) hus é-šè till/mot huset plural: é-meš (flera) hus é-meš-šè till/mot husen Böjningskategorier (substantiv): Kasus: absolutiv/ergativ-språk, sammanlagt 10 olika kasus Genus: animat och inanimat 7

8 Türkçesi Turkiska språk (altaiska språkfamiljen) Turkiska språk utgör en egen språkgrupp, och omfattar, förutom Türkiye Türkçesi Turkietturkiska (det mest talade turkspråket), ett stort antal andra språk, som t.ex. azerbajdzjanska, uzbekiska, kazakiska m.fl. Talas av: ca miljoner människor. Talas i: ett stort område från Balkan över Centralasien ända till Norra Ishavet. Skriftsystem: alfabetisk skrift det kyrilliska, latinska och arabiska alfabetet. Böjningssystem: syntetiskt flekterande och agglutinerande, delvis polysyntetiskt. T.ex. singular: ev (ett) hus ev-de i huset plural: ev-ler (flera) hus ev-ler-de i husen Kasus: nominativ, ackusativ, genitiv, dativ, ablativ, lokativ Genus: nej 8