Uttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling

Transkript

1 Uttalsutveckling Språkstruktur! Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att små delar bygger upp större delar som bygger upp ännu större delar Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet Språkstruktur! Fonologi! fonemens kombinationer till morfem! ljuden som är de minsta betydelseskiljande enheterna i språket! pil - bil - sil - fil! Morfologi! morfemens kombinationer till ord! de minsta betydelsebärande enheterna! hund - ar - na -s Språkstruktur! Syntax! ordens kombinationer till satser! ordet uppfattas oftast som grundläggande enhet! Semantik! ordens och satsernas betydelse! Pragmatik! användningen! Lexikonet! språkets ordförråd Det mänskliga talet! Språklig kommunikation sker i första hand genom tal! Tal! ljud som man frambringar m.h.a. talapparaten! struphuvudets rörelsemekanism! tungans och läpparnas rörelse! omformningar som sker i svalg och munhålan Det mänskliga talet! Bildas när utandningsluften pressas från! lungorna genom luftstrupen! struphuvudet (larynx)! svalget (farynx)! mun- och näshålan och ut genom dess öppningar 1

2 Talapparaten hos små barn! Ser annorlunda ut än hos vuxna! Talröret / ansatsröret! avståndet mellan struphuvudet och gomseglet! kortare hos barnet! Struphuvudet sjunker nedåt och intar den vuxna position! vid 2-årsåldern, anser vissa! vid 6-7 årsåldern, anser andra Talapparaten hos små barn! En ganska snabb tillväxt av munhålan och svalg och angränsande organ i början! proportionerna i spädbarnets ansikte förändras ganska drastiskt! möjligheterna att forma och modifiera olika sorters ljud förbättras Talandet! Ett komplicerat motoriskt beteende! Syftar till att åstadkomma varierande akustiska mönster och ljudsignaler typiska för varje enskilt språk! Under de tidiga barnaåren utvecklas! förmågan att producera och uppfatta olika talade signaler! att använda dem enligt bestämda regler för att kunna förmedla bestämda innebörder Fonetiska och fonologiska nivån! Hur barn lär sig att producera och känna igen ordens och ordkombinationernas uttal! Segmentella vs. Prosodiska aspekter Segmentella! de enskilda talljuden och deras kombinationer Prosodiska! betonings- och intonationsmönster Fonetik och fonologi! Fonetik! de enskilda språkljudens fysiska natur! hur de produceras och uppfattas! hur de är beskaffade som akustiska fenomen! Fonologi! språkljudens språkliga funktioner! hur de kombineras Uttalsutveckling! Den fonetiska aspekten! Barnet lär sig uttala ljuden så de låter korrekt, enligt språknormen i den språkgemenskap där det befinner sig! Den fonologiska aspekten! Barnet lär sig använda ljuden rätt enligt språkets regler, rätt ljud på rätt plats i de rätta orden! Båda är språkberoende och väsentliga för det språkinlärande barnet 2

3 Uttalssvårigheternas karaktär! Fonologiskt problem! barnet använder /s/ vid uttal av både s-ljud och sjeljud! sina och skina uttalas lika! barnet kan inte skilja vissa fonem åt! Fonetiskt problem! Barnet kan inte producera ett distinkt och brusstarkt /s/ utan läspar! Bara för s-ljud inte för sje-ljud! barnet skiljer på fonemen men uttalet avviker från normen Uttalssvårigheternas karaktär! Det fonologiska antas ha att göra med den bakomliggande behärskningen av språksystemet! Ett fel bör betraktas som fonologiskt endast om genomgående i barnets språkanvädning! alltid säger /s/ istf. /s/ och /sje/! Ett fel betraktas som fonetiskt om barnet bara gör fel då och då! Gränsen är svår att dra Perception! Även perceptionen (uppfattningen) under barnets allra tidigaste tillvaro är viktig i språkutvecklingen! Barnen följer t.ex. rytmen i tal de hör! med armar och ben! Förmågan att höra skillnad på mycket snarlika ljud är tidigt utvecklad Perception! Barn kan redan vid en månads ålder diskriminera mellan så lika ljud som /p/ och /b/! I ett försök lyssnade barn på stavelser av en viss typ samtidigt som de sög på en napp! först /pa pa/! efter en stund tröttnade barnet och intensiteten i sugandet avtog! då bytte man till /da da/ och intensiteten i sugandet ökade igen! i en kontrollgrupp byttes inte ljuden och sugandet fortsatte att avta Perception! Experimentet visar bara att barn under vissa betingelser kan höra skillnad på snarlika ljud! INTE att de kan identifiera skillnaden korrekt i ord Hur uttalas de tidiga orden?! Till en början KV! öppna stavelser! slutar på vokal! ex. mjölk --> mö! Sedan KVKV! varannan konsonant, varannan vokal! slutar fortfarande på vokal! ex. mamma, pappa, titta 3

4 Hur uttalas de tidiga orden?! Sedan slutna stavelser! slutar på konsonant! barnet fortsätter att använda varannan konsonant, varannan vokal! inga kluster av konsonanter! ex. stol KKVK --> tol KVK! Även barnriktat tal har strukturen KVKV - kisse, pippi, vovve Uttalsstrategier! Barn tillägnar sig först de maximala kontrasterna i ett språk (R. Jacobson, 1941)! De allra största kontrasterna är mellan vokaler och konsonanter! vokaler produceras med öppen passage genom munhålan! konsonanter produceras med något hinder i vägen, nasalt eller oralt Är barn medvetna om uttalet?! Barnens uttal skiljer sig ofta från de vuxnas i de tidiga stadierna i språkutvecklingen! Det verkar att barnen har en uppfattning om hur det skall låta i vuxenspråket innan de själva kan producera så att det låter likadant ex. hjälpa --> dämpa, Håkansson s. 21 Ljudkategorier och kombinationer i svenska! Se OH Uttalsstrategier för konsonanter! Ibland tillfälligheter hur ett ord uttalas, men ofta systematiska avvikelser! Barn antingen utelämnar de svåra ljuden eller så ersätts de! ju senare ett fonem tillägnas, desto oftare ersätts det! ju tidigare ett fonem tillägnas, desto oftare används det som ersättningsljud! ersättningsljuden skiljer sig så lite som möjligt från de ersatta ljuden Dentalisering! Vissa andra konsonanter byts ibland ut mot dentaler /d/ eller /t/! ex. labial nasal /m/ mot dental klusil /d/! min --> din! mig --> dig! Även andra byts ut mot dentaler, t.ex. palatala /k, g/ eller nasala /m, n/ 4

5 Konsonantkluster! Konsonantkombinationer kan förekomma: Initialt - kan bestå av 2 eller 3 konsonanter - i bestämd ordning ex. skr-atta Medialt - kan bestå av upp till 4 konsonanter - fler kombinationsmöjligheter - kan ha en initial och en final sekvens ex. skä-mt s-am Finalt - kan bestå av upp till 5 konsonanter - kombineras ganska fritt ex. nå-gra, sve-nskt, västku-stskt Initiala trekonsonantkluster! Om det är tre konsonanter initialt 1:a 2:a tonlös klusil 3:e frikativa /likvida /s/ /p, k, t/ /j,v/ el. /r, l/! I de flesta språk är en frikativa /s, z, f/ första konsonanten i trekonsonantkluster Strategier vid konsonantkluster! Barnen strävar efter KVKV-strukturen: Strykning av en konsonant ställa --> tälla Assimilation - en konsonant påverkar en annan smörgås --> mö-mås Inskott av extra vokal tro --> tero Metates - omkastning av konsonanter byxor /byksor/ --> byskor! Även dentalisering påverkar klippa --> tlippa Strategier vid konsonantkluster! Strykning och assimilering är de vanligaste strategierna för att undvika kluster! Metateser är vanliga under vissa stadier i utvecklingen, runt 3-årsåldern! Forskningen har visat att tillägnandet är olika beroende på vilken ställning i ordet klustret har! Först används kluster medialt och finalt, sedan initialt! smörgås --> mömås - möjgås - smörgås! skratta --> katta - skatta/kratta - skratta Fonologin utvecklat! Vid ca 4-årsåldern är det fonologiska systemet färdigutvecklat! Vissa enstaka uttalsproblem kan kvarstå! röd --> jöd! /r/ inlärs ofta sent Övningar! Håkansson, s

6 Uttalsutveckling Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik, Göteborgs universitet 6