(Termen grammatiskt läsande och skrivande kommer från det antika Grekland - grammatisk kunskap: förmågan att hantera bokstäverna)

Transkript

1 Vad innebär det att kunna läsa och skriva? Avkoda ord? Läsa långa texter? Med vilken snabbhet? Med vilken njutning? När är man färdig Som läsare? Som skrivare? JMG Vad innebär det att kunna skriva? Stavningssäkerhet? I vilka genrer? Stilsäkerhet? Två typer av läsande och skrivande (i svenskan) C. Liberg: Grammatiskt läsande och skrivande (ljuda ihop bokstäverna till ord) * Varje bokstav har ett namn * I ett ord står bokstäverna i en viss ordning från vänster till höger Bokstäver som står i en viss ordning har ett visst uttal och om man kastar om bokstäverna blir uttalet ett annat. (Paris sirap, men även <s> och <j> i sju och ljus och jasså) När man läser ska man ljuda ihop bokstäverna och försöka lyssna på vad det blir När man skriver ska man ljuda ut orden och lyssna sig till vilka ljud som finns i ordet Det finns undantag i relationen fonem-grafem Överensstämmelse fonem-bokstäver i svenskan. (OH) (Termen grammatiskt läsande och skrivande kommer från det antika Grekland - grammatisk kunskap: förmågan att hantera bokstäverna) Effektivt läsande och skrivande (när läsandet flyter smidigt och lätt - obs Textberoende!) (Läs Olof Lagercrantz: Om konsten att läsa och skriva) De två läs- och skrivtypernas funktioner. Målet är det effektiva läsandet och skrivandet. Det grammatiska är medlet för att nå dit. Ibland återgår man till det grammatiska läsandet, t ex då man inte förstår ett visst ord (istoppstäcke, kinaja eller då man tror att aphona uttalas [afona]) eller då en mening eller en text är dåligt konstruerad. Grammatiskt läsande jfr ryska Läsandet är ofta kontextberoende. Kan vara svårare med lösryckta ord. I effektivt läsande läser vi inte bokstav för bokstav, eller ens ord för ord, utan kanske stycke för stycke. Jfr kvällstidningstext. Det går inte att undvika att läsa. Gränsen mot stilistik. Eller grammatiskt skrivande då man undrar Hur stavas parallell, med hur många l? Läs- och skrivinlärande Hur lärde vi oss själva att läsa och skriva? Spontant, informellt inlärande, eller i skolan. Tidiga läs- och skrivförsök Begränsat effektivt läsande och skrivande.

2 Låtsasläsa (härmar föräldrarna etc) Låtsasskriva (skriver krumelurer med penna på ett papper. Läser kanske sedan upp det.) Läsa och skriva enstaka ord som barnet lärt sig som en helhet, t ex sitt eget namn. Helordsläsande och helordsskrivande. Samtal och lek barnet kan lära sig ljudning grammatiskt läsande, skrivande. Bokstäver ser likadana ut, de har ett namn, ett ljud osv. Vissa barn tar sig snabbt över stadiet med grammatiskt läsande, till utvecklat och effektivt läsande. Vissa barn innan de börjar skolan. Dock inte skrivande. Se fig 1.1 De främsta skillnaderna mellan den traditionella läsinlärningen i skolan och spontan läsinlärning hos barnet är. att i den traditionella läsinlärningen börjar man med grammatiskt läsande (ihopljudning) medan detta kommer relativt sent i förskolebarnens utveckling att i den traditionella läsinlärningen lärs grammatiskt läsande ut före grammatiskt skrivande, medan förskolebarnen går den motsatta vägen olika barn lär sig i olika tempo, på olika sätt (hellre läsa eller hellre skriva) Skrivarna har ofta en mer utdragen grammatisk fas än läsarna. 3 ATT LÄRA SIG EFFEKTIVT LÄSANDE OCH SKRIVANDE Gemensamt effektivt läsande och skrivande Läsande Sagostund, hur man håller boken, krumelurer, föra fingret från vänster till höger, att vända blad, att det kommer en historia ur boken, att det finns bilder osv. Skrivande Skriva barnets namn på skyltar, teckningar (Skriva ord för föremål på föremålet) skriva andras namn på julklappar skriva inköpslista skriva meddelanden till den andra föräldern (kylskåpsmagneter) skriva brev och vykort Vuxna som läsande och skrivande förebilder Begränsat effektivt läsande och skrivande Preläsande och preskrivande Situationsläsande och situationsskrivande (eller kopieringsskrivande) Helordsläsande och helordsskrivande Preläsande och preskrivande ett helt godtyckligt hanterande av skriftens tecken. Allt som är skrivet kan läsas på vilket sätt som helst bokstäver, krumelurer och siffror.

3 Preskrivande använder penna och papper, skriver bokstäver, krumelurer och siffror. Godtyckligt hur de ställs samman. Vissa ikoniska drag: stora saker skrivs med stora bokstäver (ej versaler nödvändigtvis) då man skriver 6 katter blir det fler bokstäver än då man skriver 4 katter. Preläsande mer eller mindre exakt återberättande av redan känd text eller en ren fantasiskapelse. Barnet klarar av vissa yttre aspekter i läsandet/skrivandet. Slags rollek. Situationsläsande och situationsskrivande Situationsläsande Barnet känner till situationen i vilken texten (ordet) förekommer och kan sluta sig till vad som står. ( t ex mjölk på ett mjölkpaket). Inte alls helt trivialt trots att barnet inte kan läsa samma ord om det står på ett papper. (Kallas ibland för gissningsläsande.) Denna typ av läsande är viktig ur inlärningssynpunkt. Samma typ av läsande man använder då man ej känner till en texts innehåll så väl. Man sluter sig till vad ett ord kan betyda. Gissningar i relation till top-down. Ibland kan gissningar leda till att man läser fel. Situationsskrivande Att situationsskrivandet blir korrekt beror på att barnet kopierar en förlaga. (Barnet skriver Electrolux, BRIO, AEG etc) Det handlar om enstaka ord. Skriva/läsa?: Barnet går och parar ihop namnmärkta saker som kläder, post, handduksskyltar. Helordsläsande och helordsskrivande Här har barnet frigjort sig från sammanhanget och kan läsa orden var de än befinner sig därför att de känner igen ordbilden. Ord läses och skrivs som en helhet utan att brytas ner till sina ingående beståndsdelar, bokstäverna. Fortfarande mest namn etc Namn är emotionellt laddade, böjs inte och har en konkret betydelse de är kopplade till personer. Barnet kan spegelvända texten, skriva från vänster till höger, tvärs över papperet osv Ibland kan det vara svårt att avgöra om barnets läsande är preläsande, situationsläsande eller helordsläsande. Utvecklat effektivt läsande och skrivande Efter ett dopp i det grammatiska badet. Först utvecklat effektivt läsande. Senare skrivandet.

4 Utvecklat effektivt läsande Barnet kan läsa ett längre textstycke utan att behöva stanna upp ofta för att ljuda sig igenom ord. Att läsa är att: hitta information som man kan använda konfonteras med nya tankegångar lära sig om mänsklig erfarenhet leva med i en text m.m. Typer av läsande: sökläsande Skumläsande textläsande Förståelse av texten (t ex valaffischer) på olika nivåer: Lära sig utantill Lära sig huvudinnehållet Förstå skribenten (sändaren) bakom texten Integrera innehållet i sin egen världsuppfattning Läsningen utvecklas med större ordkunskap och större egen erfarenhet. Fortsätter hela livet genom litteratur- och tidningsläsning mm. Utvecklat effektivt skrivande Skrivaren kan skriva ett längre textstycke i ett svep utan att behöva göra uppehåll annat än vid enstaka tillfällen för att fundera över stavning, ordval, meningsbyggnad. Och innehåll intimt knutet till den språkliga formen. Skrivandet ett successivt problemlösande? Man planerar helheten, man ser framåt, man ser bakåt. Olika texttyper genrer. Stilistik (Nya medier nästnästa gång.) Olika former av texttekniskt skrivande är: Kopieringsskrivande Nyckelordsskrivande Tankekartsskrivande Anteckningsskrivande/telegramskrivande Textskrivande Olika funktioner hos skrivande (liksom i talspråklig kommunikation) Expressivt skrivande ge uttryck för egna känslor och tankar (berättelse om sig själv) Evokativt skrivande påverka en läsare att utföra en viss handling (varubeställning)

5 Kontaktreglerande skrivande etablera eller upprätthålla en social kontakt. (brev) Informativt skrivande (avhandling) Texterna är (från skribentens sida sett?) ofta flerfunktionella. Hur vet skribenten om/när någon kommer att läsa texten? JMG-studenter är till stor del expressiva, har inte formulerat vem mottagaren är. Skrivprocessen inkluderar för- och efterarbete (inläsning/insamlande och redigering, korrekturläsning) Inlärningsgång Inlärningsgången kan beskrivas med hjälp av tre aspekter: Graden av komplexitet i läs- och skrivaktiviteterna Graden av komplexitet och grammatisk riktighet hos den lästa/skrivna texten Rollfördelningen mellan aktörerna i läsandet och skrivandet Graden av komplexitet i läs- och skrivaktiviteterna 1. Läs- och skrivinlärningen börjar långt innan man kan iaktta den. Barnet växer upp i en värld fylld av skrift. (Sedan pre-, situations- och helords-) 2. Vilka funktioner fyller skriften? I det begränsade skrivandet ofta bara en funktion åt gången. 3. Det tidiga läsandet och skrivandet är ofta mycket egocentriskt. Ett väl utvecklat läsande och skrivande kan ta hänsyn till situationen och motparterna. 4. Grad av arbetsinsats eller skaparkraft. Blir mer och mer krävande. I skolan satsas oftast tidigare på det utvecklade läsandet och senare på det utvecklade skrivandet. Man ställer lägre krav på det utvecklade läsandet än på skrivandet. Ofta får barnen bara skriva längre texter vid prov. I vårt samhälle är det färre som går vidare till avancerat utvecklat effektivt skrivande än som går vidare till avancerat utvecklat effektivt läsande Graden av komplexitet i texten Från närmiljö (personer, platser, saker) konkret till mer abstrakt. Kortare mindre komplexa meningar och satser till längre mer komplexa (ej enbart positivt). Från en genre till flera genrer. Språket i relation till tänkandet. I och med situationsläsandet/skrivandet följer språket de grammatiska normerna (?) och blir korrekt. Rollfördelning I utvecklat effektivt skrivande/läsande är det barnet som initierar och genomför. Vuxenrollen (läraren) består oftast i att acceptera/korrigera. I få familjer har man lässtunder med de äldre barnen. 4 ATT GENOM SAMTAL LÄRA SIG GRAMMATISKT SKRIVANDE OCH LÄSANDE (Progression):

6 Objektifiering: Att tala om språket Den dubbla artikulationen Man kan se språket på två nivåer/perspektiv. En nivå som består av meningsfulla enheter (morfem, ord), en annan nivå som består av icke-meningsfulla enheter (fonem) som kan sättas ihop till meningsfulla enheter. Skrivtecknens invarians Varje bokstav har en viss form, ett visst namn och ett visst uttal Skrivtecknens linearisering Vad kommer först, vad kommer sist. Försöka ta sig igenom hela ordet, vilket kan vara en mödosam process. Skrivtecknens bi-unikhet En viss bokstavsordning ger ett visst uttal Alla förändringar i linearisering av bokstäver ger en förändring i uttalet av dessa och vice versa. Ljudning: Utljudning syntes i analysen (enklare operation) Man tar isär ett språkobjekt. (barnet leker med sitt namn: a n: a) samtidigt som han försöker hålla ihop det. Hopljudning analys i syntesen (mamman frågar: vad blir g a t a) Barnet försöker foga samman delarna i gata samtidigt som han försöker hålla isär dem I utljudning och hopljudning är alla de fyra grammatiska principerna verksamma. 5 ATT LÄRA SIG GRAMMATISKT SKRIVANDE OCH LÄSANDE GENOM ATT SKRIVA OCH LÄSA Grammatiskt läsande och skrivande Begränsat effektivt läsande och skrivande med grammatiskt stöd Det barnet nu kan läsa som en helhet används nu för att testa förmågan att bryta sönder dessa meningsfulla helheter till icke-meningsfulla delar, och sen åter sätta samman dem till meningsfulla helheter. Barnet använder gammalt stoff för att inte bara kunna tala om vilka bokstäverna i ett ord är, eller vilka bokstäver ett ord börjar och slutar med, utan också kunna tillämpa alla de grammatiska principerna. Barnet skriver nu inte ordet som en bild utan delar upp den i de ingående bokstäverna (dubbla artikulationen) ordnar bokstäverna från början till slut (linearisering), avgör vad denna ordning får för uttal (bi-unikhet) (Att barnet gör så vet man av vad barnet berättar när det skriver.) I läsandet kan det ibland vara både SIA och AIS (se Ex. 3, sid. 85) men ofta SIA-skrivande och AIS-läsande. Diktamensskrivande och diktamensläsande Diktamensskrivande: Den vuxne dikterar stavningen av orden (lättare) Ofta tekniken en princip i taget. Ex. 16 sid 66. Diktamensläsande: Här används teknikerna en princip i taget och operation analys-i-syntes. Den senare är man tvungen att använda för att få ihop de grammatiska enheterna till ett grammatiskt uttal,

7 ett uttal som man kanske känner igen som en meningsfull helhet: något man mött tidigare i sitt vardagsspråk. Ex. 4 sid 86. Syntes-i-analys-skrivande (SIA-skrivande) utljudning När barnet påbörjar sitt SIA-skrivande blir skrivalstren ofta mycket reducerade former av vad som vore en grammatiskt riktig motsvarighet. Flickan i ex 10 sid 88 har i sin skrift gjort en analys i ord, men däremot saknas en grammatisk riktighet i förhållandet mellan de bokstäver hon skrivit och de bokstavsljud som anses ingå i uttalet av dessa ord. SIA-skrivandets karakteristiska drag: 1. graden av reduktion varierar från en stund till en annan 2. Barnet klarar inte av att hålla reda på vad som skrivits av det han tänkt skriva och vad som är kvar att skriva 3. ordet som sådant markeras inte, texten skrivs i följd. Radbrytning kan också ske var som helst. (OBS Det finns ingen heltäckande definition av ord.) 4. De perceptuellt mest påtagliga dragen i uttalet är det som i första hand kommer med i barnets reducerade skrift (allt kan jfras med tal) a) betonade stavelser kommer med b) början och slut är perceptuellt mest framträdande och kommer med c) ljud som akustiskt sett har ett mer dramatiskt förlopp kommer med i SIAskriften konsonanter (obs konsonanter har annat informationsvärde) d) vokaler kan saknas också av det skälet att barnet inte håller isär bokstavens namn och bokstavens ljud. 5. Assimilationer kan förekomma mellan ljud i uttalet av ett ord Analys-i-syntes-läsande (AIS-läsande) hopljudning Ex. 19 s. 94 Flickan glömmer tala om att man måste känna igen det man kommer fram till genom hopljudning. Man måste också känna igen ordets ansikte. Detta gör AISoperationen svårare än SIA-operationen. Barnet kan ljuda och ljuda, men ändå inte känna igen ordet. (Ex 21 s. 95) Man kan ofta märka när barnet efter att ha utfört hopljudningen sedan känner igen ordet (lexical access). Jfr också Ex 22, s. 69) barnet kan omöjligt utföra det sista stadiet och förstå ordet om det är obekant för henne. Utvecklat effektivt skrivande och läsande med grammatiskt stöd Även när barnet/den vuxne nått fram till den utvecklade formen av effektivt läsande och skrivande kan stöd av det grammatiska läsandet och skrivandet behövas. (Jfr ex. med zoologistudenten och aphona.) Inlärningsgång Utvecklingen av barnets förmåga att skriva och läsa grammatiskt kan beskrivas på samma sätt som utvecklingen av effektivt läsande och skrivande med hjälp av följande aspekter: komplexitet i aktiviteterna, komplexitet hos texten, rollfördelning. Liberg tänker sig att allt detta sker tillsammans med en vuxen. Interaktionsperspektiv.