Talapparaten. Bildkälla: Engstrand, O: Fonetik light. lungorna luftströmsprocess energi. struphuvudet larynx fonation ljudkälla.

Transkript

1 Talapparaten Bildkälla: Engstrand, O: Fonetik light lungorna luftströmsprocess energi struphuvudet larynx fonation ljudkälla gomseglet oro-nasal process velum munhåla artikulationsprocess ljudkälla resonans näshåla resonans

2 främre mittre bakre i(:) y(:) u: u(:) sluten e(:) ø θ o halvsluten ε œ ɔ æ a a halvöppen öppen Vokalrymd (Observera att det långa u ljudet representeras med fel tecken!)

3 Att beskriva konsonanter 1. glottis ställning tonlösa/tonande 2. (gomseglets ställning) orala/nasala 3. artikulationsställe labial labio dental dental alveolar palatal velar faryngal 4. artikulationssätt klusil obstruenter frikativa nasal likvidor sonoranter lateral vibrant/tremulant

4 Talarberoende (fria) allofoner r R ɧ - ʃ kombinatoriska allofoner [lø:da] [lœ:ɖa] [ny:] [ni:] (n +/ rund) regressiv assimilation (ett ljud påverkar det föregående ljudet) snabb snabbt snygg snyggt även över ordgräns [snapt] [snykt] [hambu:r] progressiv assimilation (ett ljud påverkar ett följande ljud) tvål [tvo:l] spå [spo:] jfr [p h o:]

5 Fonotax regler för möjliga och omöjliga ljudföljder som är tillåtna i ett givet språk = regler för hur vi kan kombinera ljuden i ett visst språk en särskild del av grammatiken Svenskan anses ha 9 vokalfonem och 18 konsonantfonem. Dessa kan kombineras ihop på olika sätt. Kännetecknande för ett språks fonotax är vilka fonem som kan kombineras initialt, medialt och finalt. stril *sril sorl *solr (*omöjlig kombination) som mest tre konsonanter i följd initialt (de två sista av dessa som alltid kommer efter ett s kan också stå initialt) struktur sprattla skräp som mest fyra medialt konstra upp till fem konsonanter finalt norrländskt ( men många fler i sammansättningar) Exempelvis kan /kl/ förekomma initialt men inte finalt (klo, smolk, *smokl) och ng ljud kan inte stå initialt.

6 Manifestationsregler assimilation tonassimilation tvål, kväll, rytm, knapp, tisdag, havs, pjäxa nasalassimilation (uttalsställe) m ombud anbud, en boll, handboll ɱ jämföra anföra, banvall ɲ ŋ konjak, han ljuger, mañana en katt supradentalisering retroflexering (uttalssätt: två fonem smälter samman och realiseras som ett segment) fors, bord, karta, sorla, barn här nere, barnstuga aspiration tonlös fas efter tonlös klusil avaspireras efter [s] och mellan vokaler par spar, tar stare, kar star reduktion Det är faktiskt oerhört viktigt. natuts råsspiff tangkräm rässåstor Östesjön brätta jografi fresten fasna

7 stavelser Språkljud i yttranden grupperar sig i stavelser. För varje språk gäller särskilda regler för stavelsens struktur. I svenskan finns det normalt lika många stavelser i ett yttrande som det finns vokaler. öppna stavelser slutar på vokal (å, tå, stå, strå) slutna stavelser slutar på konsonant (åk, åkt, mörkt, hemskt) växling mellan vokaler och konsonanter växling mellan fysiskt starkare och svagare avsnitt Det är i regel i stavelsens kärna den fysikaliska intensiteten får sitt maximum

8 Svenskans ordstammar är oftast enstaviga och tar då betoningen. Sammansättningar har två betoningar. Betoning i första sammansättningsledet kallas huvudbetoning; i det andra ledet kallas det bibetoning. Vissa prefix ger samma betoning som sammansättningar (ex. sam, av ).

9 Prosodi Längd fula fulla Betoning ord formel formell arbete, parkera, apelsin fras sats hä`lsa på hälsa p å Han ska flyga till o Rom. Han ska o flyga till Rom. Intonation ord stègen (av stege) stégen (av steg) sats Nu. Nu! Nu? Gränser (viktiga för segmentering) Stämbandsklusil (omedveten) träägg, på åsen, tågångare, på åkern pokern

10 Prosodi (ord) Betoning Svenska ord innehåller en eller två betonade stavelser. badad baddad badkar (huvudbetoning först) vaddtuss Kvantitet (längd) En betonad stavelse har kort eller lång vokal. (En obetonad stavelse har alltid kort vokal.) Lång betonad vokal följs av kort konsonant. (V:C) Kort vokal följs av lång konsonant. (VC:) Båda är lika långa och klart längre än en betonad. Ordaccent (intonation) akut (accent 1) grav (accent 2) stégen (av steg) ánden (av and) stègen (av stege) ànden (av ande)

11 Prosodi Betoning Japan japan banan (rundan) banan (frukten) fasan (skräcken) fasan (fågeln) Persien persienn Längd fula fulla här herr ryka rycka mata matta

12 Prosodi (satser) Betoning Satsaccent ligger på det fokuserade ordet, oftast det sista, men vi kan lägga det var vi vill. Vad händer med prosodin i löpande tal? Det är bara någorlunda betydelsetunga ord som behåller sin betoning i satsen. Många blir obetonade. Stavelser som är långa och betonade i lexikalt uttal, uttalas kortare i sammanhängande tal när de inte får fokustryck. Det är bara grav accent som har ett speciellt tonhöjdsmönster i sammanhängande tal.

13 Akut och grav accent Övergripande regel: Ord med två eller flera stavelser har grav accent (inklusive sammansättningar). Akut accent (accent 1) Akut accent har ord som består av en enda stavelse and, väst, gul, betonas på sista stavelsen amatör, violin slutar på obetonat suffix som is, isk dagis, lyrisk börjar på obetonat prefix av typen be, förbegripa, förkasta (men stammarna gripa och kasta har grav accent)

14 Grav accent (accent 2) Grav accent har ord som består av tvåstaviga stammar ande, gripa, kasta, flicka slutar på obetonat suffix som ig, lig, ning, else mosig, saklig, segling, rökning, skapelse är sammansatta grönsak, näsblod, flodhäst (men inte blåbär, tisdag) börjar på betonat prefix av typen sam och avsamtal, avkrok slutar på betonat suffix av typen sam, bar skrytsam, lastbar slutar på betonat suffix av typen essa, issa, inna prinsessa, abbedissa, grevinna

15 Akut och grav accent udden (av udd) udden (av udde) Polen pålen fäster fester stället (av ställ) stället (av ställe) *Ordet målvakt i dagens sportsändningar har idag en tendens att få akut istället för grav accent! **Dialektalt uttal kan ge olika accent i samma ord. senap (akut eller grav?) persilja (akut eller grav?) tallrik (akut eller grav?) Thornberg, Moberg (akut eller grav?)

16 Skrift symbolsystem för att representera språkliga uttryck (Läsaren måste ha någon form av kunskap om det talade språket för att kunna ta till sig det.) (jämför skyltar, målningar, kartor, matematik) Logografisk /ideografisk skrift Ett tecken står för en betydelsebärande enhet (morfem/ord/begrepp). Ex. Kinesiska minst tecken syllabisk skrift/stavelseskrift Ett tecken står för en stavelse. Ex. Katakana (Japanska: 72 tecken som kompletterar de kinesiska ord och morfemtecknen.) Devanāgarī (den skrift som används för Indiens klassiska språk sanskrit och hindi) alfabetisk skrift Grundprincip: ett tecken betecknar alltid samma fonem (och ett fonem motsvaras alltid av ett och samma tecken). Ex. latin grekiska kyrilliska arabiska

17 fonematisk stavning fonem < > grafem Vems uttal ska vi följa? <å> eller <o>? gåå, gåt, biålååg, goo, got, bioloog suul, bunde huus <e> eller <ä>? sätt (med två betydelser) Ta bort c, x, z?! sykäl, lyks tje ljudet <tj>? tjöök sje ljudet <sj>? sjurta, sjärna, sjul, räfläksjun (hur ska vi skriva retroflexen?)

18 tradition i skriftspråket Det får inte bli som i England för lite överensstämmelse mellan uttal och stavning. För traditionella i stavningen. balans Uttalsanpassad stavningsreform = ständigt rullande stavningsreform. Äldre skrifter blir snabbt föråldrade.

19 Fonotax distributionsregler Stavelse KONSONANT KONS.GRUPP KÄRNA V KONSONANT KONS.GRUPP max 3 max 5 s p t k l j r v skälmskt göteborgskt västkustskt Ett Palmskt ords värde är högre än ett Herbstskts. reduktion inskott rämmande licka bandespelare [səpro:k] = språk