Rysk fonetik 5 hp föreläsning II. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A

Transkript

1 Rysk fonetik 5 hp föreläsning II Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A

2 Talproduktion Alla språkljud kan ses som produkten av en ljudkälla och ett filter. Tal sker i regel på utandning som styrs av muskelarbete (vokaler, pulmoniska konsonanter) Talandning är en aktiv process Livsandning sker reflexmässigt

3 Talproduktion en komplicerad samverkan mellan: Luftströmsprocessen Fonationsprocessen Oro-nasala processen Artikulationsprocessen

4 Luftströmsprocessen förser talapparaten med en luftström (talets drivmedel) som passerar genom: luftstrupen struphuvudet svalg munhåla (näshåla) Luftströmsprocessen står också för variation i röststyrka och betoning.

5 Talproduktion larynx

6 Fonationsprocessen sker i struphuvudet (larynx) där strömmen av utandningsluften från lungorna passerar genom röstspringan (glottis). Är denna stängd börjar stämläpparna vibrera en ton uppstår. Stämläpparnas svängningar utgör en ljudkälla för tonande ljud tonande ljud sluten röstspringa tonlösa ljud öppen röstspringa

7 Röstspringan (glottis) sköldbrosket stämläpparna kannbrosken djupandning viloandning vid tonlösa viskning vid tonande konsonanter ljud

8

9 Fonationsprocessen Fonation är bildandet av tonande språkljud. Tonande ljud uttalas med stämläppsvibration (glottis stängd) = fonation Tonlösa ljud uttalas utan stämläppsvibration (glottis öppen) = ingen fonation

10 Fonationsprocessen Graden av spänning i stämläpparna är avgörande för: variation i intonation och röstläge.

11 Oro-nasala processen reglerar passagen mellan mun- och näshåla med hjälp av gomseglet (mjuka gommen/velum) Gomseglets läge reglerar skillnaden mellan orala och nasala ljud: tillbakapressat passagen till näshålan sluten orala ljud viga, rik slappt näshålan involveras i talprocessen nasala ljud- vinge, ring, mamma Vilka nasala ljud finns i ryskan?

12 Talproduktion

13 Nasalvokaler i ryskan? Новый московский язык

14 Artikulationsprocessen De supraglottala kaviteterna (hålrummet ovanför röstspringan) omformas med artikulationsorganen (tungan, läppar). Genom att variera tungans position i munhålan eller att runda läpparna produceras olika ljud: a i y o

15 glas [ɑ] os [u] is [i]

16 Källa: Engstrand, O., 2004: Fonetikens grunder

17 Artikulationsprocessen Vid talproduktion måste en mängd olika muskelrörelser utföras För att underlätta muskelarbetet smittar ljuden av sig på varandra - de realiseras olika beroende på kontexten: sol sil panna pannkaka obs ry. банк [ba nk] sur + deg surdeg

18 Språkljudens huvudtyper Alla språkljuden delas in i: vokaler & konsonanter

19 Vokaler Produktionsmässig definition: Bildas med fri luftväg (luften har fri passage genom svalg och munhåla). Är per definition tonande. Funktionsmässig definition: Utgör stavelsekärna.

20 Konsonanter Produktionsmässig definition: Bildas med förträngd eller spärrad luftväg (luftströmmen möter hinder vid passage genom talröret) brus. Kan var både tonande och tonlösa. Funktionsmässig definition: Grupperar sig kring stavelsekärnan.

21

22 Beskrivning av vokaler Beskrivs i två dimensioner med termerna: främre, centrala, bakre (horisontellt); öppna, halvöppna, halvslutna, slutna (vertikalt) efter artikulationsstället (var?) Samt om de är: rundade - orundade orala nasala

23 Rundade - orundade Vokaler som uttalas med läpprundning, som i sky, sjö, sju, sjå, kallas rundade. Vokaler som uttalas utan läpprundning, som i t.ex. sil, skär, skev, skar, hatt kallas orundade.

24 Kardinalvokaler Ett fiktivt system av artikulatoriskt perifera referensvokaler med överenskomna värden som används för att fonetiskt klassificera vokalljud i ett språk.

25 Vokalfyrsidingen sil, vit sol, bo i gosse u be, sele e ə o gå, så läka, säl ε ɔ gått, sått matt, salt a ɑ sal, mat

26 Vokalfyrsidingen (enligt IPA 2005)

27 IPA the International Phonetic Association Grundades 1886 med syftet att underlätta uttalsträning vid undervisning i främmande språk. Numera används IPA framför allt som förkortning för internationella fonetiska alfabetet (fonetisk skrift) medan sällskapet omnämns som The Association of the IPA.

28 IPA IPA-alfabetet är avsett att tillhandahålla bokstavssymboler för alla ljud som används i världens språk senaste revisionen av IPA-alfabetet Phonetic_Alphabet

29 Vokalbeskrivning Gomsegelsartikulation oral, nasal Läppartikulation orundad, rundad Artikulationsställe främre, central, bakre; sluten, halvsluten, halvöppen, öppen Kvantitet kort, halvlång, lång

30 Beskriv följande vokaler Дуть Пить Шесть Лебедь Ты Армия Трактор Оса Боря Эхо

31 Diftonger Vokal som innehåller olika klangfärger. Artikulationsorganen ger upphov till en glidning från en vokalartikulation till en annan. Man skiljer mellan stigande diftonger med betoning på det andra ljudet t.ex. spa. bueno, fiesta; Och fallande diftonger med betoning på det första ljudet ty. wein, eng. cane.

32 Halvvokaler Vokaliskt ljud utan stavelsebildande funktion. Bildas med en lite kraftigare förträngning än för motsvarande vokal. Vokal [i ] som i ти хо, ми лый Halvvokal [ĭ] som i насто йка, языќ Konsonant [j] som i друзья, я сень