Svenskans ljudsystem i relation till världens språk
|
|
- Solveig Arvidsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svenskans ljudsystem i relation till världens språk Fonetisk typologi Inte bara en fråga om att definiera olika grupper av språk som delar vissa fonetiska egenskaper Vi vill också fråga: Kan man hitta några fonetiska egenskaper som många (alla?) språk har gemensamt? de flesta språk inte har (eller rent av inga har)? Om ja, kan vi då förklara varför vissa egenskaper är populärare än andra? Vi konsulterar UPSID. (UCLA Phonological Segment Inventory Database) Vad är då UPSID? UPSID är en databas som innehåller information om inte mindre än 451 olika språks fonologi, dvs fram för allt deras fonemsystem. 1
2 Databasen är genetiskt balanserad (så gott det nu går) vilket innebär att olika språkgrupper och familjer ska vara representerade så att statistiska slutsatser ska bli rimligt representativa för världens språk. Så låt oss då konsultera denna databas och se vad den säger om vokalsystemen i världens språk. Vokaler enligt UPSID Vi finner som väntat att /i a u/ är ytterst vanliga. Dock inte universella saknas här och där. Vokal /i/ /a/ /u/ Antal språk % Vokalinventariers storlek enligt UPSID Minsta: Största: Vanligast: Se tabell... 3 vokaler 24 vokaler 5 vokaler Vokalinventarier fördelning enligt UPSID Antal språk (%) Antal vokaler Kumulativ fördelning (%) Antal vokaler 2
3 Obs. att 58 procent av UPSID-språken har 7 eller färre kontrasterande vokaler! Detta är alltså det överlägset vanligaste vokalsystemet i jordens språk: Ä det en slump att vi gång på gång finner just detta vokalinventarium? Anta att vi slumpmässigt drar 5 vokaler från följande IPA-diagram med 28 vokaler: Låt oss tillgripa kombinatorikens ädla konst! Kombinatorik innefattar bl.a. sannolikhetskalkyl. På hur många sätt kan vi få dessa fem vokaler? Om den mängd vi drar från kallas n (n=28 i det här fallet), och det antal vokaler vi drar kallas k (k=5), så är antalet möjliga resultat n över k. n över k kan skrivas som n!/k!(n-k)! n! = (n-1). n Exempel: 5! = = 120 3
4 Om vi stoppar in 28 och 5 i formeln finner vi att: Det finns sätt att välja 5 element ur en mängd om 28 element. Om vi väljer från IPA-diagrammets 28 vokaler är sannolikheten att vi får just......dessa fem: 1 på 98280! Sannolikheten för att ett stort antal språk ska välja på just detta sätt är försumbar. M.a.o: Det kan inte vara en slump att så många språk har vokalinventariet /i e a o u/. Här finns en kraftig snedfördelning. Hur expanderar vokalsystem? Små: Nya element till given basdimension (t.ex. hög/låg) Större: Nya kvalitetsdimensioner, t.ex. rundad/orundad nasal/oral lång/kort diftong/monoftong Genetisk/areal tendens Stora vokalsystem är vanligare än statistiskt förväntat i de indoeuropeiska språken. Nästan 24 procent har mer än 10 kontrasterande vokaler. Bara 3.5 procent av alla UPSIDspråk har lika många. Hur ska man förklara de mycket stora regelbundenheterna vad gäller vokalsystemen? Ja, det finns förstås många faktorer som bidrar, men en som vi säkert vet gör det har att göra med perceptionen. 4
5 Vi använder ju vokalerna för att kommunicera och då verkar det rimligt att anta att de ska vara så effektiva verktyg som möjligt för just det ändamålet. En egenskap som då verkar bra är om de är så olika som möjligt så att risken för att de ska förväxlas minimeras. Man kan då leka med tanken att man sprider ut vokalerna i vokalrymden på ett sådant sätt att de perceptuella avstånden mellan dem blir så stora som möjligt och sedan jämför man resultatet med de vokalsystem man verkligen finner i världens språk. En som gjort precis det är Björn Lindblom och då blev resultatet såhär: Till vänster ser vi observerade vokalsystem med 3 9 vokaler och till höger de system Lindblom beräknade efter principen att de akustiska avstånden mellan vokalerna skulle maximeras. Likheterna är slående speciellt för de minsta systemen. Resultat som dessa visar att en sådan faktor som stort perceptuellt avstånd mellan vokalerna i systemet åtminstone spelar en viktig roll även om andra faktorer naturligtvis också finns med i bilden. Vi ska återkomma till dem. Hur placerar de svenska vokalerna in sig i den här statistiken? 5
6 9 6 Procentsiffrorna visar hur vanliga vokalerna är i världens språk enl. UPSID. Vi ser att de flesta av dem är vanligt förekommande, men tre av dem, /y/, /O/, / / avviker drastiskt från mängden V i e E % V y O % 6 3 V %? V u o A % /y/ och /O/ förekommer bara i 6% resp. 3% av världens språk och / / är så sällsynt att det inte ens finns någon uppgift om det i UPSID (där svenska inte ingår). Det är ett välkänt faktum inom undervisningen av svenska för invandrare att just dessa ljud är mycket svåra att lära in för dem som har ett annat modersmål. Varför de främre rundade är så sällsynta kan vi inte förklara fullt ut, men att perceptuell kontrast är en del av förklaringen kan vi vara ganska säkra på. Konsonanterna i UPSID: Vi behöver bara erinra oss Lindbloms undersökning som visade att för vokalsystem med upp till 9 vokaler fanns inte ett enda där någon främre rundad vokal ingick. Antalet konsonanter i världens språk varierar mer än vad antalet vokaler gör. Det minsta kända systemet har 6 konsonanter och det största 117. Och såhär ser fördelningen på olika antal konsonanter ut: Svenskan har 15 konsonanter (röd stapel). Det vanligast förekommande antalet är 24 konsonanter (grön stapel)
7 ... men sambandet är inte särskilt starkt 80 Svenskans 15 konsonanter ligger alltså lite under genomsnittet (23 konsonanter) och det vanligaste antalet (24 konsonanter). Svenskan har å andra sidan lite fler konsonanter än genomsnittet och det finns ett visst samband mellan dessa faktorer. Antal konsonanter Antal vokaler 10 och det går dessutom åt fel håll! Så förklaringen måste vara någon annan Låt oss nu ta en närmare titt på de olika konsonanttyperna i UPSID: Återigen en påfallande snedfördelning. Även klusilerna rekryteras orättvist! Hur tenderar klusilsystemen att konstrueras i jordens språk? 7
8 Förekomstfrekvens i UPSID för olika klusilserier efter antal serier (procent). Obs: Komplexa typer är vanligare i stora system! Tendenser En klusilserie tonlös oaspirerad Två serier kontrast från VOT-dimensionen (±ton, ±asp) Tre och fyra serier ±asp och glottal typ (t.ex. ejektiva eller implosiva) Dessa data pekar mot att: Klusilinventarier expanderar genom att rekrytera nya, allt komplexare typer; pressar inte in många segment i gamla dimensioner. Går det att hitta några rimliga grundantagande som skulle kunna hjälpa oss att förklara dessa snedfördelningar? Vad är alternativet? Vi har uteslutit slumpen. Vad återstår? Möjlighet Det vokalsystem som det första språket råkade ha lever kvar oförändrat i de flesta nutida språk. Invändning Knappast troligt människorna har varit på vandring i minst år. Språken förändras hela tiden. Vi måste försöka oss på följande hypotes: Det finns biologiska, aerodynamiska och andra faktorer som gynnar uppkomst och fortlevnad av vissa ljud och ljudmönster, och som missgynnar andra ljud och ljudmönster. Men......problemet är att definiera och kvantifiera sådana faktorer. Detta aktualiserar åter problemet artikulatorisk komplexitet och artikulatorisk lätthet. 8
9 Försök att kvantifiera sådana faktorer har ändå gjorts och görs (bl.a. av Björn Lindblom). Antaganden baserade på allmän biomekanik... Mycket talar för att stora och snabba artikulationsrörelser är mera energikrävande än små och långsamma rörelser samordning av många artikulatorer kräver större kontroll än samordning av få artikulatorer Ett par exempel Här är ett antal artikulationssätt: klusil implosiva ejektiva klick frikativa affrikata Kan dom rangordnas efter artikulatorisk komplexitet? Ejektivor Implosivor Klickar Affrikator Slags utbyggda klusiler. Flera och/eller större gester. Affrikator kan också ses som komplikation av frikativor. De extra gester som krävs för att bilda dessa ljud ger straffpoäng. Ljud med straffpoäng definieras som komplexa. Om vi kan finna att ljud som är komplexa i denna mening också är sällsynta i jordens språk har vi lyckats predicera en universell fonetisk tendens på basis av allmänna biomekaniska grundantaganden. Alltså: Enkla ljud Komplexa ljud klusiler ejektivor frikativor implosivor klickljud 9
10 Ett liknande resonemang tillämpat på tonande och tonlösa klusiler: Aerodynamiken säger att det finns ljud som är naturligt tonlösa. Dessa kan karakteriseras med särdraget [-SON], de är m.a.o. obstruenter. Anledning? Luft måste strömma genom glottis för att stämbandsvibrationer ska uppkomma (Bernoulli-effekt!) Konsekvens Obstruenter, t.ex. klusiler, är naturligt tonlösa. Ytterligare tillämpning: VOT (aspirerade vs. icke-aspirerade klusiler) Icke-aspirerade: samtidigt klusilexplosion och röstansats, enkel samordning Aspirerade: inte samtidig klusilexplosion och röstansats, mera komplex samordning Konsekvens Klusiler är naturligt oaspirerade. Exempel på enkla ljud tonlösa oaspirerade klusiler tonlösa frikativor Exempel på komplexa ljud tonande klusiler ejektivor tonande frikativor implosivor klickljud Jfr tidigare statistik... 10
11 Det tycks alltså finnas vissa möjligheter att predicera (förutsäga) fonetiska egenskaper i jordens språk på språkoberoende grunder. Universella fonetiska tendenser kan alltså motiveras och förklaras (åtminstone till en del). M.a.o: Vi behöver inte nöja oss med att bara konstatera fakta. Om vi lyckas i denna föresats kan vi så småningom börja förklara språkens fonetiska och fonologiska egenskaper. Förklaringar är mycket vassare än beskrivningar! Vi kan då på goda grunder anta att fonetiken och fonologin i jordens språk alltid har varit och alltid kommer att vara som dom är idag! Men för en sådan majestätisk slutsats vill vi ha så bra belägg som möjligt. Vi behöver ordentliga belägg! Låt oss därför undersöka ännu en faktor... Om aerodynamiken får bestämma ska jordens språk föredra tonlösa klusiler framför tonande klusiler. Statistiken tycks bekräfta detta. Ytterligare evidens för aerodynamikens förklaringsvärde... Klusilernas tendens att vara tonlösa har antagits bero på artikulationsställe att vara mera markant i bakre än i främre klusiler. Speciellt Tonande velara klusiler tenderar att undvikas oftare än tonande dentala/alveolara och bilabiala klusiler Tonlösa bilabiala klusiler tenderar att undvikas oftare än tonlösa dentala/alveolara och velara klusiler 11
12 Konsekvens Klusilinventarier som har kontrast mellan tonande och tonlös, och en eller ett par luckor i mönstret tenderar att se ut på något av följande sätt: p b t d k - - b t d k g - b t d k - P.g.a. denna förmodade underrepresentation bland jordens språk har det sagts att /g/ är den markerade* medlemmen av den tonande klusilserien, och att /p/ är den markerade medlemmen av den tonlösa klusilserien *Markerad ª avvikande, speciell Men denna utsaga blir lätt cirkulär: Ljuden är markerade därför att de är ovanliga. Det säger väldigt lite. Vi vill veta varför ljuden är markerade, på vilken grund de är avvikande. En korrekt teori ska kunna förklara det observerade luckmönstret. Hur skulle detta mönster om det faktiskt finns kunna förklaras? Finns det något sätt att få fram sanningen? Enklaste & förmodligen pålitligaste metod: Konsultera UPSID igen! Senaste versionen av UPSID har segmentinventarier från 451 språk. Av dessa har 291 en tonande och en tonlös klusilserie. Av dessa har 86 språk minst en lucka i någon av dessa serier. 12
13 Luckorna fördelar sig så här: Klusil- Antal lucka språk Procent p t 0 0 k 6 5 b 10 9 d g Källa: UPSID (451 språk) Dessa data representerar hela UPSID utan utskiljning. Men anta att de gäller bara för någon viss språkgrupp eller något visst geografiskt område. Detta skulle reducera den aerodynamiska modellens förklaringsvärde. Vi tittar på olika regioner var för sig... Klusilluckors fördelning på artikulationsställen och regioner (källa: UPSID). Särskilt påtaglig areal effekt gäller afrikanska språk: Relativt liten andel /g/-luckor Relativt stor andel /p/-luckor Motsatsen gäller för de amerikanska språken. De afrikanska språken svarar för största delen av de /p/-luckor som observeras i UPSID som helhet. Tolkningar Det finns en tendens till det förväntade luckmönstret för tonande och tonlösa klusiler Mönstret har troligen en aerodynamisk grund Mönstret visar en stark areal snedfördelning Aerodynamikens effekt är m.a.o. inte starkare än att den kan upphävas av areala tendenser Ett sista exempel på areala tendenser i konsonantinventarier i jordens språk. 13
14 Lärdom Vi kom en bra bit med våra biologiska, perceptuella och aerodynamiska förklaringar, men ännu återstår mycket att förklara. Vi får väl då helt enkelt tänka vidare och återkomma till saken. 14
Fonologisk typologi
Fonologisk typologi 212-4-12 Världens mest vanligt förekommande ljudtyper Språkjuden i tabellen nedan är att betrakta som grundläggande av tre skäl. De är vanligt förekommande i världens språk. Det finns
Läs merMöjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering?
Kap 2: Typologi Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering? Orden skulle bli mycket långa för att varje morfem skulle ha sin egen vokalisering, eftersom det behövs så
Läs mer/r/ i några svenska dialekter
/r/ i några svenska dialekter Damra Muminovic och Olle Engstrand 1. Inledning R-ljuden uppvisar stor artikulatorisk variation mellan och inom språk och dialekter (Lindau 1985). I den svenska dialektlitteraturen
Läs merfonetik konsonanter + fonologi
Svenska språkets struktur: fonetik konsonanter + fonologi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Att beskriva konsonanter Tre särdrag anges för att beskriva konsonanter:
Läs merRysk fonetik 7,5 hp föreläsning III. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A
Rysk fonetik 7,5 hp föreläsning III Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Konsonanter - Var? Artikulationsställe - Hur? Artikulationssätt - Fonation (tonande eller tonlös?) Konsonanter
Läs merFonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet
Läs merHur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i
Läs merfoner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8
Facit till övning 1 foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8 Några problem: 1) lång resp. kort variant av en vokal, är de
Läs merSkillnader vokaler - konsonanter. Konsonanters akustiska mönster. Vokaler. Konsonanter. Konsonantklasser. Sonoranter
Konsonanters akustiska mönster Ô Skillnader vokaler - konsonanter Ô Indelning konsonanter Ô Enskilda konsonantklassers typiska drag Ô Artikulationsställe och akustisk representation Skillnader vokaler
Läs mer1. Turkologisk transkription och notation
1. Turkologisk transkription och notation 1. Transkription Läroboken The Turkic Languages använder den officiella turkietturkiska ortografin när turkietturkiska ord citeras. De turkiska språk som talas
Läs merFonetik. Dolores Meden
Fonetik Dolores Meden Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Allmänt...4 2.1 Vad är fonetik?...4 2.2 Talproduktion...4 2.2.1 Konsonanter...5 Stämbandston...5 Artikulationsställe...5 Artikulationssätt...5
Läs merKonsonanter. Grundstruktur
Konsonanter Grundstruktur Indelning av språkljuden vokaler och konsonanter konsonanternas artikulationssätt och artikulationsställning sekundära egenskaper n segment och prosodi/suprasegment n segment:
Läs merIntroduktion. Koartikulation (1)
Det dynamiska talet - - Assimilation - - Ljudförändringar Introduktion Talproduktion består inte av diskreta, sekventiella enheter utan av ett kontinuerligt flöde av sammanflätade artikulatoriska gester
Läs merTalets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16.
Talets fysiologi, akustisk fonetik David House Lungorna och struphuvudet utandningsluft - alstra ljud luftstrupen: trachea struphuvudet: larynx brosk, muskler och ligament röstspringan: glottis stämläpparna:
Läs merFonetik och fonologi, 7,5 hp 2LG023 Logopedprogrammet
onetik och fonologi, 7,5 hp 2LG023 Logopedprogrammet Kursbeskrivning Vårterminen 2012 Undervisande lärare nna ricsson () Rum: 252 -post: annaer@ling.su.se Lena Renner (LR) Rum: 262 -post: lena.renner@ling.su.se
Läs merPerception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag
Perception Akustiska och perceptoriska drag Samband mellan akustiska och perceptoriska drag Tyngpunkt på perceptorisk relevanta drag Prosodi Vokaler Konsonanter Perception i största allmänhet Primära akustiska
Läs merSvenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.
Svenska språkets struktur: fonetik kända svårigheter i svenska som andraspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Om läraren vet vilka uttalsfel som är frekventa och också
Läs merFÖR ÖPPET OCH TONLÖST. UTTALSSVÅRIGHETER I SVENSKAN PÅ UNIVERSITETSNIVÅN. Henna Volotinen
FÖR ÖPPET OCH TONLÖST. UTTALSSVÅRIGHETER I SVENSKAN PÅ UNIVERSITETSNIVÅN. Henna Volotinen Pro Gradu -avhandling i svenska språket Institutionen för språk Jyväskylä universitet Våren 2008 TIIVISTELMÄ JYVÄSKYLÄN
Läs merNågra ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi
Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i ett givet språk Hur tar man reda på vilka dessa ljudenheter är? Kommutationstest minimala par Kommutationstest innebär att man systematisk varierar ett
Läs merProsodi. Talets rytm och melodi I. Prosodi. Stavelser. Prosodi. Stavelser. Stavelser
Prosodi Prosodi Talets rytm och melodi I Inom såväl fonologin som fonetiken brukar man göra en uppdelning mellan det segmentella och det som man ibland kallar det suprasegmentella. Med suprasegmentell
Läs merI. GRUNDERNA I RYSK FONOLOGI
I. GRUNDERNA I RYSK FONOLOGI Inledning: fonetik vs fonologi Språk uppfattas och produceras primärt som ljud, sekundärt också i skriftlig form. För att ljud skall kunna fungera i språket måste de uppfattas
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn UMU-14401 Spanish A1 Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Innehåller frågor/ begrepp med svar
Läs merAllmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi
Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1 Lingvistik och grammatik Fonetik och fonologi Världens språk Världens sex största språk Kinesiska ca 1120 miljoner Engelska ca 480 miljoner Spanska ca 332 miljoner
Läs merb) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.
MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Elzbieta Strzelecka 0611 86 175 070-5771449 Svenska språket GR (A), Läs- och skrivutveckling för grundlärare åk 4 6, Att beskriva språket 7,5 hp Den 16 augusti
Läs merinte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men
MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 2. Explicita formler och rekursionsformler. Dag mötte vi flera talföljder,
Läs merSvenskan i tvärspråkligt perspektiv. Fonologi. Solveig Malmsten
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Fonologi Solveig Malmsten Ett språks uttal Fonemsystem Allofoner regionala varieteter assimilationer etc Stavelsestruktur Förhållandet mellan uttal och stavning Intonation
Läs merFonetiklabb för FFG VT05
Namn: Fonetiklabb för FFG VT05 1. Dubbelklicka på ikonen för Praat. 2. Spela in ordet äng genom att trycka menyn New Record mono Sound (obs kolla om utslaget är bra innan ni spelar in till gult gärna)
Läs merDialektal variation i svenska koronaler: experimentella observationer
Dialektal variation i svenska koronaler: experimentella observationer Peder Livijn & Olle Engstrand Abstrakt Vi redovisar ett lyssningstest av koronala konsonanter i 29 svenska dialekter i Mellansverige
Läs mer1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående
MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 1 1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta
Läs merNamn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud?
UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK Svenska som andraspråk B: Fonetik och uttal 5p Prov 2006-01-14 Tid: Lärare Bosse Thorén Namn:.. Personnr:. Frågorna ska besvaras på själva skrivningen
Läs merSpråkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys
Akustik, akustiska elementa och talanalys Språkljudens akustik Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Talsignalen mer lättåtkomlig än andra delar av talkommunikationskedjan Det finns
Läs merFacit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan
Facit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan Segmentuppgift 1 Redogör för så många assimilationer som möjligt i standardsvenska. Ge exempel. Tonassimilation: Tonande konsonanter blir
Läs merTillsammans. Tillsammans. ser och förstår vi mer och blir mer ödmjuka. Och kan lättare förstå hur förvirrande det vi säger kan vara för föräldrar
1 2 MÖTEN MELLAN PROFESSIONER SAMVERKAN OCH SAMSYN UTIFRÅN EXEMPLET SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTREDNINGAR SPSM seminarieserie 1 och 15 oktober 2015 Barbro Bruce Leg. logoped, universitetslektor Högskolan i
Läs merPassiva stimulusstyrda processer. Talperceptionsteorier. Sekundära perceptoriska. Primära perceptoriska. Aktiva hypotesstyrda processer
Talperceptionsteorier Passiva stimulusstyrda processer Passiva stimulusstyrda processer Aktiva hypotesstyrda processer Perceptionsteorier Testmetoder Specifik, akustisk information för att identifiera
Läs merUttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling
Uttalsutveckling Språkstruktur! Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att små delar bygger upp större delar som bygger upp ännu större delar Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik,
Läs mer2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar
1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder
Läs merNulägesbeskrivning läsåret
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för nordiska språk Nulägesbeskrivning läsåret 2004 2005 I jämställdhetsplanen för år 2000 2001 ingick en s.k. nulägesbeskrivning som redovisade fördelningen mellan kvinnor
Läs merLutande torn och kluriga konster!
Lutande torn och kluriga konster! Aktiviteter för barn under Vetenskapsfestivalens skolprogram 2001 Innehåll 1 Bygga lutande torn som inte faller 2 2 Om konsten att vinna betingat godis i spel 5 3 Den
Läs merNeurolingvistik - Fonologi
Neurolingvistik - Fonologi Fonologi Strukturalism - system Fonem Särdrag (art-ställe, artsätt, ton, rundning) + Prosodi (intensitet, frekvens, duration) Icke-linjär fonologi Fenomen i afasi att beskriva
Läs merVokaler. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Skillnad: bildningssätt. Vokaler och Konsonanter
Vokaler Vokaler och Konsonanter Indelning av språkljud Vokaler och Konsonanter IPA, bakgrund & principer Vokalernas beskrivning i IPA Vokalfyrsidingen Tidigare benämningar Vokaler: självljud Konsonanter:
Läs merAvbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5)
1 (13) Statskontoret PM (2009) Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) I denna promemoria redovisas resultat och avbrott inom sfi, samt hur detta varierar mellan deltagare som avbryter
Läs merMikko Kuronen Finns det supradentala konsonanter även i finlandssvenskan?
Mikko Kuronen Finns det supradentala konsonanter även i finlandssvenskan? Publicerad i Svenskans beskrivning 26., Uppsala universitet. Hallgren & Fallgren. 2003. s. 172-177. 1. Inledning Kombinationerna
Läs merHare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att
Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning
Läs merKrashens förslag på inlärningsordning av engelska morfem vid L2:
Lektion 2, Språk Interimspråk 1 En inlärares språk, som kan undersökas på olika stadier/tidpunkter av utveckling Följer särskilda utvecklingsgångar Är dessa utvecklingsgångar universella? Är de lika barns
Läs merNaturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Läs merDin lärare kan se om och när du har utfört ditt uppdrag. Då får du ett nytt.
till eleven Uppdrag I Textbanken jobbar du med uppdrag. Det är din lärare eller den som skrivit in dig som användare som avgör vilka uppdrag du ska utföra. Ett uppdrag består av en eller flera övningar.
Läs merIdag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription
Tillägg i schemat 21/9 slutar 16.00 ist f 15.00 5/10 slutar 16.00 ist f 15.00 Idag talkommunikationskedjan ljudvågor, enkla och sammansatta vågrörelser frekvens och amplitud ljudtryck, decibel källa-filter-modellen
Läs merKapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar:
Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: (1) Dispositionell en desire är en disposition att handla på ett visst sätt i vissa omständigheter.
Läs merKapitel 4. Scanlon svarar genom att förneka att han skulle mena något sådant. (Se också introduktionen.)
Kapitel 4 En viktig invändning mot kontraktualismen: det är orimligt att påstå att handlingar är fel därför att det inte går att rättfärdiga dem inför andra. Det är snarare tvärtom. (Se s. 391n21) Scanlon
Läs merManipulation med färg i foton
Linköpings Universitet, Campus Norrköping Experimentrapport i kursen TNM006 Kommunikation & Användargränssnitt Manipulation med färg i foton Försöksledare epost facknr. David Kästel davka237@student.liu.se
Läs merSpråktypologi och språksläktskap
Språktypologi och språksläktskap Andersson 2e december 2010 Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december 2010 1 / 11 Språkklassifikation Genetisk klassifikation Hur är språk släkt med varandra?
Läs merUPPSALA UNIVERSITET Slaviska institutionen Ryska A: 4b) Ryskt uttal. Lars Steensland RYSK PRAKTISK FONETIK
UPPSALA UNIVERSITET Slaviska institutionen Ryska A: 4b) Ryskt uttal Lars Steensland RYSK PRAKTISK FONETIK Anvisningar för övningar i de ryska konsonanters uttal Uppsala juni 1982 1 1. Lyssna och härma
Läs merLgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6
Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor
Läs mer1. Klicka på längst upp, när du har fönstret Familjeöversikt på skärmen. Denna meny visas:
Sida 1 av 6 1.9 Kontroll av notiser - Ändrad version, ersätter Med uppdatering 3 i oktober 2016 har programmet fått ett bättre verktyg för kontroll av notiser. Det hjälper dig att hitta fel och brister
Läs merDet sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 9 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKINLÄRNING (de två artiklarna om barnspråk) TALET TAR FORM (Björn Lindblom) Förståelse kommer
Läs merMEDMÄNSKLIGHET I SVERIGE
MEDMÄNSKLIGHET I SVERIGE Svenska folkets attityder till medmänsklighet 218 BAKGRUND Att känna en medkänsla med andra människor är den mest grundläggande förutsättningen för ett solidariskt samhälle. Ändå
Läs merBokoteket. Barnböcker på arabiska. Eva-Kristina Salameh Språkens Hus. Bokoteket Språkens Hus Eva-Kristina Salameh
Bokoteket Barnböcker på arabiska Eva-Kristina Salameh Språkens Hus Förord Att använda barnböcker för att stimulera små barns språkutveckling har länge använts av yrkesföreträdare som arbetar med barns
Läs merHare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.
Huvudsyftet med delen: att beskriva uppdelningen i två nivåer för moraliskt tänkande, den kritiska och den intuitiva. Först dock lite bakgrund. H:s metaetik är en form av non-kognitivism som han själv
Läs merPM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund
PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.
Läs merfonetik intro + vokaler
Svenska språkets struktur: fonetik intro + vokaler Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Fokus i denna kurs Vi ska i den här kursen fokusera på hur vi skapar språkljuden
Läs merVetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin
Vetenskap och dataanalys Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin Syftet är att ge en grund för förståelsen av det stoff som presenteras på kursen rent allmänt. Vetenskapen söker kunskap om de mest skilda
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för
Läs merOrdinarie tentamen ht 2011 för biologimomentet i Klimatförändringar orsaker och verkan.
Ordinarie tentamen ht 2011 för biologimomentet i Klimatförändringar orsaker och verkan. Observera att a) dina svar måste vara läsbara för att du ska få poäng för dem, samt b) grafer måste ha axelbenämningar
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr årgång 9
tidskrift för politisk filosofi nr 1 2005 årgång 9 Bokförlaget thales om den personliga egalitarismen om den personliga egalitarismen replik till rabinowicz Jonas Gren, Niklas Juth och Ragnar Francén i
Läs merFonetisk distansmätning av ord i lexikon
Examensarbete Fonetisk distansmätning av ord i lexikon Henrik Wache henrikw@stp.ling.uu.se Språkteknologiprogrammet Institutionen för lingvistik Uppsala universitet Handledare: Hans Runehov, Telia Promotor
Läs merMoralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Läs mer3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan
3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt
Läs merKapitel 5. Kontraktualismen säger följande:
Kontraktualismen säger följande: En handling är fel om och endast om den skulle förbjudas av varje princip för allmän handlingsreglering som ingen person rimligen kan förkasta, givet att personen ifråga
Läs merDatorövning 2 Statistik med Excel (Office 2007, svenska)
Datorövning 2 Statistik med Excel (Office 2007, svenska) Denna datorövning fokuserar på att upptäcka samband mellan två variabler. Det görs genom att rita spridningsdiagram och beräkna korrelationskoefficienter
Läs merNeutralt eller inte? Språkliga analyser av Finanspolitiska rådets sammanfattningar och pressmeddelanden
Rapport till Finanspolitiska rådet 2018/1 Neutralt eller inte? Språkliga analyser av Finanspolitiska rådets sammanfattningar och pressmeddelanden 2012 2017 Anna-Malin Karlsson Institutionen för nordiska
Läs merÖversikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1
Översikt Experimentell metodik Vad är ett kognitionspsykologiskt experiment? Metod Planering och genomförande av experiment Risker för att misslyckas Saker man måste tänka på och tolkning av data 2 Människan
Läs merDialektalitet som ålders- och könsmarkör i arjeplogsdialekten: ett auditivt test och mätningar på preaspiration och VOT
Institutionen för lingvistik Stockholms universitet Dialektalitet som ålders- och könsmarkör i arjeplogsdialekten: ett auditivt test och mätningar på preaspiration och VOT Katrin Stölten Det sägs ibland
Läs mer! Susanne Schötz! ! akustisk-fonetisk analys! ! grupparbete!! om vi hinner: introduktion till Praat (kort demo)!
Introduktion till akustisk analys (av tal)!! akustiska elementa!! akustisk analys!! grupparbete: akustisk analys!! om hinner: introduktion till Praat!! mina bilder finns att ladda ner här: http://person2.sol.lu.se/susanneschotz/teaching_files/intro_ak.pdf!
Läs merSemantik och pragmatik (Serie 3)
Semantik och pragmatik (Serie 3) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 37 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker (ofta) tankar. Uttrycksrikedom
Läs merFonembegreppet 2011-02-22
Fonembegreppet 2011-02-22 Hur tillägnar sig ett barn språkets ljudsystem? Är språket medfött? Ett specifikt språk (som svenska, t.ex.) är förstås inte medfött. Även om man tror att språkinlärningsförmågan
Läs merfonetik fonologi + fonotax
Svenska språkets struktur: fonetik fonologi + fonotax Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se fonologi Ljuden påverkar varandra i naturligt tal. Språkljuden närmar sig varandra
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merInst f lingvistik, GU, vt 04 Jonas Lindh Omtentamen, Fonetik, fonologi och grafonomi, Lördag 8 maj 2004, kl
Några svarsförslag producerade av Anders E. Men observera att några svar är mycket utförligare än vad jag skulle kräva av er in det gällde en skrivning. Jag har också försökt förklara på ett ganska utförligt
Läs merMatematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. för samtliga skriftliga provdelar
Kursprov, vårterminen 2012 Matematik Bedömningsanvisningar för samtliga skriftliga provdelar 1a Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov
Läs merSlumpförsök för åk 1-3
Modul: Sannolikhet och statistik Del 3: Att utmana elevers resonemang om slump Slumpförsök för åk 1-3 Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Andreas Eckert, Linnéuniversitetet I följande text beskrivs
Läs merOptimala koder. Övre gräns för optimala koder. Gränser. Övre gräns för optimala koder, forts.
Datakompression fö 3 p.3 Datakompression fö 3 p.4 Optimala koder Övre gräns för optimala koder En prefixkod kallas optimal om det inte existerar någon annan kod (för samma alfabet och sannolikhetsfördelning)
Läs merOptimala koder. Det existerar förstås flera koder som har samma kodordsmedellängd. Enklaste fallet är att bara byta 0:or mot 1:or.
Datakompression fö 3 p.1 Optimala koder En prefixkod kallas optimal om det inte existerar någon annan kod (för samma alfabet och sannolikhetsfördelning) som har lägre kodordsmedellängd. Det existerar förstås
Läs merBARNS SPRÅKUTVECKLING
BARNS SPRÅKUTVECKLING BARNS SPRÅKUTVECKLING Hur lär sig barn sitt språk? Vad skiljer barns språkutveckling från vuxnas språkinlärning? Hur kan vi forska om barns språkutveckling? Vad säger språkutvecklingen
Läs merTolkhandledning 2015-06-15
Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och
Läs merKapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening?
Det är trivialt att en desire i dispositionell mening alltid måste finnas med i varje handlingsförklaring, eftersom vad som helst som motiverar handling är en disposition att handla i vissa omständigheter.
Läs merLKT325/LMA521: Faktorförsök
Föreläsning 2 Innehåll Referensfördelning Referensintervall Skatta variansen 1 Flera mätningar i varje grupp. 2 Antag att vissa eekter inte existerar 3 Normalfördelningspapper Referensfördelning Hittills
Läs merFonetik och fonologi. Ljud och ljudsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2
Fonetik och fonologi Ljud och ljudsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 2 Periodiska systemet Internationella IPA-alfabetet Konsonanter Vokaler Diakritiska tecken Vokaler av lat. vox, vocix röst
Läs merSvenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Svenska som andraspråk GR (A), Uttal och kommunikation A1, 7,5 hp Swedish as a Second Language Ba (A), Pronounciation and Communication A1, 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod
Läs merListan på egna rapporter inkluderar rapporter från TIDPLAN.MDB
Vad är nytt i Easy Planning 6.52 Detta är en stor uppdatering som innehåller många förbättringar samt en del nya funktioner. Vi rekommenderar alla våra kunder att uppdatera till denna version. 1. Bokningsvy
Läs merSpråkljud Test. Kartläggning av uttal med bilder. Gunnel Wendick
Språkljud Test Kartläggning av uttal med bilder Gunnel Wendick Om Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie strukturerade kartläggnings- och träningsmaterial som säkrar viktiga basfärdigheter
Läs merDärför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Därför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store En kontrastiv studie om uttalsavvikelser hos andraspråksinlärare med arabiska som förstaspråk.
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden
Bild 1 Om man accepterar Kuhns teori kan man ändå tala om distinktionen mellan pseudovetenskap och vetenskap? Det är ju paradigmet som avgör vad som är vetenskap. Bild 2 Även om tanken att man skall definiera
Läs merEn studie om fonetiska svårigheter hos andraspråksinlärare med grekiska som modersmål
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket En studie om fonetiska svårigheter hos andraspråksinlärare med grekiska som modersmål Marianna Andersson Glinatsi Specialarbete, 15 hp Svenska som
Läs merVi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en
o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där
Läs merRysk fonetik 5 hp föreläsning II. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A
Rysk fonetik 5 hp föreläsning II Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Talproduktion Alla språkljud kan ses som produkten av en ljudkälla och ett filter. Tal sker i regel på
Läs merTvå innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval
Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
Läs merH LH L] fonologikompendium] (x.) (.x) Tomas Riad Sep.tem.ber mcmxcvii
σ µµ Svenskt H LH L] fonologikompendium] (x.) (.x) Tomas Riad Sep.tem.ber mcmxcvii Detta kompendium ger en introduktion till svensk fonologi. Förutom att presentera fonologins olika delar har jag har strävat
Läs merMedvetenhetens intåg...
Medvetenhetens intåg... Att förebygga med hjälp av språklekar. Skolpsykolog Jörgen Frost Bornholm,, Danmark Syftet med projektet var att visa hur ett förebyggande program kan ge effekt på den första läsinlärningen.
Läs merLärarhandledning Mönster
Lärarhandledning Mönster Innehåll Aktivitet Mönster 2 Bakgrund Mönster 4 Kartläggningsunderlag Mönster 5 Elevexempel Mönster 6 KARTLÄGGNING FÖRSKOLEKLASS HITTA MATEMATIKEN. SKOLVERKET 2018. 1 Mönster Aktivitet
Läs mer