Prosodi. Talets rytm och melodi I. Prosodi. Stavelser. Prosodi. Stavelser. Stavelser
|
|
- Britt-Marie Ek
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Prosodi Prosodi Talets rytm och melodi I Inom såväl fonologin som fonetiken brukar man göra en uppdelning mellan det segmentella och det som man ibland kallar det suprasegmentella. Med suprasegmentell menar man då företeelser som verkar på en nivå över segmenten - som verkar på större domäner än segment är ett annat sätt att uttrycka det. Prosodi De suprasegmentella egenskaperna kallar man ofta för talets prosodi. De företeelser vi då främst tänker på och som vi ska behandla här är: betoning kvantitet accent intonation Men först några ord om stavelser som spelar en central roll för alla de nämnda prosodiska företeelserna. Eftersom stavelser befinner sig på en nivå över segmenten består stavelser normalt av flera segment. Det centrala elementet, stavelsens kärna, är normalt en vokal. Men som vi sagt tidigare kan det även förekomma att konsonanter är det. Fram för allt nasaler är ofta stavelsbildande. Stavelse är ett delvis kontroversiellt begrepp och det finns fonologer som inte accepterar stavelsen som en analyskategori över huvud taget. Även fonetiskt kan det vara svårt att avgöra var stavelsegränser går och ser man till talets rytmiska struktur så är det ansatsen av vokalen som utgör de rytmiska förankringspunkterna snarare än stavelsen början i morfologisk mening.
2 stavelse σ syllable Men om vi lämnar dessa teoretiska problem och accepterar stavelser i morfologisk mening så brukar stavelsernas struktur beskrivas på ett sätt som bäst illustreras av ett träddiagram. ansats; rim kärna; koda O R N Co onset; rhyme nucleus; coda C V C b i l Även mer komplexa stavelser kan beskrivas med den här modellen. C O σ R N Co C V V C Intimt förknippat med stavelser är begreppet sonoritet. Uttrycket betyder egentligen klangfullhet, men används av fonologer för att förklara stavelsestruktur som funktion av hur sonora olika segment är. I denna teori anses öppna vokaler mest sonora och tonlösa klusiler minst sonora. s p i k De mest sonora elementen, typiskt vokaler, föredras som stavelsekärnor. Runt dessa grupperar sig mindre sonora element. Tanken är att elementens sonoritet avtar med avståndet från kärnan när denna omges av konsonantkluster. I grova drag verkar detta stämma, men en del segment som tex. /s/ verkar inte passa in särskilt väl. Även rent artikulatoriskt ligger det en viss rim och reson i sonoritetsbegreppet. Tanken är då att käköppningen varierar på så sätt att den är störst vid uttalet av stavelsekärnorna och mindre mellan dem. Om man tänker sig att denna rörelse beskriver ett gradvis öppnande och stängande stämmer ju detta ganska väl överens med fonologins beskrivning av hur sonoriteten varierar med avståndet till kärnan.
3 Man ska nog inte övertolka dessa samband, men Björn Lindblom har i en experimentell studie visat att det faktiskt existerar ett relativt tydligt samband mellan käkens öppningsgrad vid tal och den på teoretiska grunder framtagna sonoritetshierakin. Här ett diagram från Lindboms undersökning som visar sambandet mellan fonologernas sonoritetshierarki och käkens öppningsgrad. Ord Nästa steg i hierarkin är ordet. Men observera då att i fonologin betyder ord inte lexikala ord utan s.k. prosodiska ord vilket betyder ord eller sekvenser av ord som uttalas som om de vore enskilda ord. Lexikala ord hör förstås hit, men även fasta utryck av typen Vita Huset, Triumfbågen, etc. Ord När det gäller den prosodiska analysen av ord spelar ordbetoning den centrala rollen (åtminstone i språk som har ordbetoning, vilket inte alla språk har). Ordbetoningens viktigaste prosodiska funktion är att vara demarkativ, dvs. att avgränsa orden i den kontinuerliga talströmmen. En annan viktig egenskap hos ordbetoning är att den är kulminativ, dvs. det finns bara en huvudbetoning per ord. Ordbetoning Ordbetoningens placering i ordet kan vara av två huvudtyper fast betoning rörlig betoning Ordbetoning Fast betoning betyder att betoningen alltid ligger på samma stavelse i ordet, tex. den sista eller den första. Finska är ett exempel på ett språk med betoning på första stavelsen., Udmurt ett med betoning på den sista. Rörlig betoning betyder att betoningens placering varierar mellan olika ord. Placeringen kan vara lexikalt bestämd (ryska) eller bestämd av någon egenskap hos stavelsen (svenska).
4 Betoningstypologi Betoningstypologi Typologi ingen ordbetoning: japanska ordbetoning fast betoning rörlig betoning Fast betoning på 1:a stavelsen (finska) 2:a stavelsen (araucanian) näst sista (polska) sista (turkiska) Betoningstypologi Rörlig betoning tyngdkänslig: placeringen bestäms av stavelsens kvantitet (svenska) eller tyngd (manam) ej tyngdkänslig: placeringen bestäms lexikalt (ryska) Rörlig betoning ger upphov till minimala par som skiljer sig åt enbart genom betoningens placering svenska formel for mell spanska cántara cantara cantará Språk med fast betoning Det finns en mycket stark tendens i världens språk att betoningen placeras på någon av de två första eller två sista stavelserna. Ja, i själva verket finns det inga pålitliga belägg för något undantag från den regeln. Språk med fast betoning Schemat nedan visar de olika möjliga betoningsplaceringarna för språk med fast betoning. Siffrorna ovanför stavelserna (σ = stavelse, w [ = ordgräns) talar om hur pass vanlig typen är bland världens språk. (1 = vanligast, 4 = ovanligast) Språk med tyngdkänslig betoning Även för dessa språk är det vanligast att betoningen hamnar på någon av de två första eller två sista stavelserna. Men här är reglerna något mer komplicerade så jag tror vi spar den beskrivningen till nästa kurs w[σσ... σσ] w
5 Vi har i den typologiska beskrivningen placerat svenskan i gruppen kvantitetskänsliga (tyngdkänsliga) språk. Vi ska hålla i minnet att kvantitet i detta sammanhang inte ska tolkas i som enbart längd utan ges en mer generell tolkning - någon strukturell egenskap hos stavelserna. Är svenskans ordbetoning förutsägbar? Ja, i stor utsträckning. Ett sätt att hitta den betonade stavelsen i ett svenskt ord är att analysera ordets morfologiska struktur. Sammanställning av de vanligaste ordformerna och vilka konsekvenser formen får för betoningens placering Morfemtyp Rotmorfem Två rotmorfem Avledningssuffix typ 1 Prefix typ 1 Prefix typ 2 Avledningssuffix typ 2 Avledningssuffix typ 3 Avledningssuffix typ 4 Avledningssuffix typ 5 Ordtyp Enkelt Sammansatt Exempel bil, last, ton, språk last+bil, ton+språk språk+sam, läs+bar, en+het av+lasta, sam+språk, be+tona, för+säkra läs+ning, språk+lig, typ+isk, tjock+is diet+ist, inform+ant, form+era prins+essa, lejon+inna Det där verkar ju fungera ganska bra, men vart tog egentligen betoning som en funktion av stavelseegenskaper vägen? De här reglerna verkar ju i första hand morfologiskt motiverade. Ja, svaret är att det finns två olika infallsvinklar på det här problemet och att de inte är så olika som man vid första anblicken kan tycka. Låt oss titta på tabellen ur ett annat perspektiv! Här har jag istället betraktat ordens stavelsestruktur. # står för stavelsegräns Morfemtyp Rotmorfem Två rotmorfem Avledningssuffix typ 1 Prefix typ 1 Prefix typ 2 Avledningssuffix typ 2 Avledningssuffix typ 3 Avledningssuffix typ 4 Avledningssuffix typ 5 Ordtyp Exempel Enkelt bil, last, ton, språk Sammansatt last#bil, ton#språk språk#sam, läs#bar, en#het av#lasta, sam#språk, be#tona, för#säkra läs#ning, språk#lig, typ#isk, tjock#is die#tist, infor#mant, for#mera prin#sessa, lejo#ninna Vi kan börja med att observera att alla betonade stavelser är tunga i fonologisk mening. När det finns två fonologiskt tunga stavelser är det den första av dem (eller näst sista beroende på hur man ser det) som erhåller betoning. En fullständig analys blir mer komplicerad än så men redan denna enkla observation räcker ganska långt.
6 Låt mig, innan vi lämnar de fonologiska aspekterna på betoning, påminna om det jag sa i början - betoningen är kulminativ. Det betyder att det bara får finnas en huvudbetoning i varje prosodiskt ord. Däremot får det finnas sekundära betoningar (bibetoningar). Det andra ledet i sammansättningar som tex. lastbil erhåller sekundärbetoning. Även detta är vanligt i världens språk. Det finns en stark tendens att stavelser på jämna avstånd från huvudbetoningen erhåller sekundärbetoning. I ordet lastbilsflak kan vi tex. lätt konstatera att sekundärbetoningen flyttat från bil till flak. Den här typen av sekundärbetoning på varannan stavelse är betydelsefull för det rytmiska intrycket av ett språk. Företeelsen brukar därför kallas rytmisk alternering. Här ett exempel på ett fyrstavigt sammansatt ord där den rytmiska alterneringen är mycket tydlig. stormansdräkten Efter den här genomgången med fonologisk infallsvinkel ska vi titta lite på hur de olika prosodiska kategorierna realiseras fonetiskt. Låt oss ta dem i tur och ordning och börja med betoning. Låt oss granska det tidigare använda minimala paret formel - formell lite närmare. Jämförelse mellan de bägge orden (absoluta värden) Första stavelsen Andra stavelsen F0 Dur Ampl. F0 Dur Ampl. formel 148 Hz 350 ms 62 db 80 Hz 378 Hz 53 db formell 95 Hz 188 ms 53 db 137 Hz 473 ms 56 db Förändring som funktion av betoningen formel/ formell Första stavelsen F0 Dur Ampl. 53 Hz 162 ms 9 db Andra stavelsen F0 Dur Ampl. 57 Hz 95 ms 3 db
7 Vi kan alltså konstatera att betoningen har en betydande inverkan på alla de tre uppmätta variablerna F0 (grundton), duration (längd) och amplitud (ljudstyrka). F0, duration och styrka är korrelat till betoning i alla språk med samma typ av betoning som svenska, men precis hur de varierar kan skilja ganska mycket från språk till språk. Även vokalkvaliteten påverkas av betoningen. Det hör man ganska tydligt om man lyssnar på vokalerna isolerat. Skillnaden i vokalkvalitet är så pass stor att man vid en noggrann transkription skulle använda olika symboler åtminstone för vokalen i den andra stavelsen. [f rm l] [f rm l] Kanske också för den första [f rm l] [f rm l] Representerar man vokalerna i en akustisk vokalfyrsiding framträder skillnaderna ännu tydligare F /e/ /o/ betonad obetonad De obetonade vokalerna är tydligt centraliserade F2 Även när det gäller hur mycket vokalkvaliteten påverkas av betoning skiljer det ganska mycket mellan olika språk. Här ett exempel från spanskan som visar att ändringen är ganska liten speciellt för de slutna vokalerna där den är knappt märkbar.
Talapparaten - flera oberoende delsystem. Ex: Stämbanden kan reglera röstens tonhöjd samtidigt som olika vokaler formas med tunga och läppar.
Prosodi: Talets rytm och melodi Betoning, kvantitet, accent och intonation Talapparaten - flera oberoende delsystem Ex: Stämbanden kan reglera röstens tonhöjd samtidigt som olika vokaler formas med tunga
Läs merProsodi och prosodiska drag. Prosodi talets rytm och melodi
Prosodi talets rytm och melodi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Prosodi och prosodiska drag Vokaler och konsonanter brukar kallas för segment eller segmentella drag och är naturligtvis
Läs merProsodi Talets rytm och melodi II
Prosodi Talets rytm och melodi II Detta att språk utnyttjar de akustiska korrelaten olika för att markera betoning får konsekvenser för hur ett språks rytm uppfattas. Låt oss lyssna på några exempel. Först
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn UMU-14401 Spanish A1 Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Innehåller frågor/ begrepp med svar
Läs merPerception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag
Perception Akustiska och perceptoriska drag Samband mellan akustiska och perceptoriska drag Tyngpunkt på perceptorisk relevanta drag Prosodi Vokaler Konsonanter Perception i största allmänhet Primära akustiska
Läs merProsodi: Talets rytm och melodi. Det här ska handla om prosodiska drag, särskilt. betoning accent intonation och kvantitet.
Talapparaten - flera oberoende delsystem Prosodi: Talets rytm och melodi Betoning, kvantitet, accent och intonation Ex: Stämbanden kan reglera röstens tonhöjd samtidigt som olika vokaler formas med tunga
Läs merHur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i
Läs merFonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?
Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet
Läs merInst f lingvistik, GU, vt 04 Jonas Lindh Omtentamen, Fonetik, fonologi och grafonomi, Lördag 8 maj 2004, kl
Några svarsförslag producerade av Anders E. Men observera att några svar är mycket utförligare än vad jag skulle kräva av er in det gällde en skrivning. Jag har också försökt förklara på ett ganska utförligt
Läs merfoner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8
Facit till övning 1 foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8 Några problem: 1) lång resp. kort variant av en vokal, är de
Läs merfonetik fonotax + prosodi
Svenska språkets struktur: fonetik fonotax + prosodi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Fonotax språkspecifika regler regler för möjliga och omöjliga ljudföljder som
Läs merNeurolingvistik - Fonologi
Neurolingvistik - Fonologi Fonologi Strukturalism - system Fonem Särdrag (art-ställe, artsätt, ton, rundning) + Prosodi (intensitet, frekvens, duration) Icke-linjär fonologi Fenomen i afasi att beskriva
Läs merMöjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering?
Kap 2: Typologi Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering? Orden skulle bli mycket långa för att varje morfem skulle ha sin egen vokalisering, eftersom det behövs så
Läs merFernando Álvarez Montalbán fernando@montalban.se
Sång som didaktiskt redskap i språkundervisningen Fremmedspråksenteret, Tromsö 24-09-15 Spanska toner Voces y letras Sång i sfi Fernando Álvarez Montalbán fernando@montalban.se MÅL Erbjuda eleverna möjligheten
Läs merUttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling
Uttalsutveckling Språkstruktur! Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att små delar bygger upp större delar som bygger upp ännu större delar Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik,
Läs merSvenskan i tvärspråkligt perspektiv. Fonologi. Solveig Malmsten
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Fonologi Solveig Malmsten Ett språks uttal Fonemsystem Allofoner regionala varieteter assimilationer etc Stavelsestruktur Förhållandet mellan uttal och stavning Intonation
Läs merProsodi i svenskans ordbildning och ordböjning 1
Prosodi i svenskans ordbildning och ordböjning 1 Tomas Riad den 12 november 2009 tomas.riad@nordiska.su.se 1 De grundläggande idéerna i detta arbete härrör från projektet Prosodi i svenskans morfologi
Läs merSvenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.
Svenska språkets struktur: fonetik kända svårigheter i svenska som andraspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Om läraren vet vilka uttalsfel som är frekventa och också
Läs merUttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text
Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Handitek Gewa AB BOX 92, MALMVÄGEN 55, 191 22 SOLLENTUNA TEL: 08-594 694 00 TEXTTEL: 08-594 694 18 FAX: 08-594 694 19 E-MAIL: info@gewa.se WEB: www.gewa.se
Läs merProsodiska särdrag i finlandssvenska
Mikko Kuronen, Tammerfors tekniska universitet, Språkcentret Kari Leinonen, Tammerfors universitet, Institutionen för språk och översättning Prosodiska särdrag i finlandssvenska 1. Bakgrund Det finlandssvenska
Läs merFonetik. Dolores Meden
Fonetik Dolores Meden Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Allmänt...4 2.1 Vad är fonetik?...4 2.2 Talproduktion...4 2.2.1 Konsonanter...5 Stämbandston...5 Artikulationsställe...5 Artikulationssätt...5
Läs merSvenskans ljudsystem i relation till världens språk
Svenskans ljudsystem i relation till världens språk Fonetisk typologi Inte bara en fråga om att definiera olika grupper av språk som delar vissa fonetiska egenskaper Vi vill också fråga: Kan man hitta
Läs merFonetisk text och förkortningar i. Dialog Nova och Polycom Dialog
Fonetisk text och förkortningar i Dialog Nova och Polycom Dialog Fonetisk text och förkortningar i Dialog Nova och Polycom Dialog Version: 3.1 Dok.nr: 10.0183 A1 Producerat av: Polycom Technologies AB
Läs merKörläsning, konsonanter och betonade stavelser
GÖTEBORGS UNIVERSITET Körläsning, konsonanter och betonade stavelser -om uttalsundervisning inom Sfi och svenska som andraspråk Björn Fleischmann LAU690 Handledare: Anders-Börje Andersson Examinator: Tore
Läs merIdag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription
Tillägg i schemat 21/9 slutar 16.00 ist f 15.00 5/10 slutar 16.00 ist f 15.00 Idag talkommunikationskedjan ljudvågor, enkla och sammansatta vågrörelser frekvens och amplitud ljudtryck, decibel källa-filter-modellen
Läs merSpråkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys
Akustik, akustiska elementa och talanalys Språkljudens akustik Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Talsignalen mer lättåtkomlig än andra delar av talkommunikationskedjan Det finns
Läs merÖvningar till Taltranskription (Per Lindblad 2005) Fonetik, Språk- och Litteraturcentrum, Lunds Universitet (Sammanställda av Susanne Schötz)
Övning 1 - Kardinalvokalerna Lyssna på främst de primära kardinalvokalerna i webbövningarna flera gånger och skriv ned tecknen för dem. Öva att såväl ljuda vokalerna högt som att härma dem tyst. 1. [ ]
Läs merGrammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid
Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning
Läs merTalets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16.
Talets fysiologi, akustisk fonetik David House Lungorna och struphuvudet utandningsluft - alstra ljud luftstrupen: trachea struphuvudet: larynx brosk, muskler och ligament röstspringan: glottis stämläpparna:
Läs merman kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.
LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande
Läs merVokaler. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Vokaler och Konsonanter. Skillnad: bildningssätt. Vokaler och Konsonanter
Vokaler Vokaler och Konsonanter Indelning av språkljud Vokaler och Konsonanter IPA, bakgrund & principer Vokalernas beskrivning i IPA Vokalfyrsidingen Tidigare benämningar Vokaler: självljud Konsonanter:
Läs mer! Susanne Schötz! ! akustisk-fonetisk analys! ! grupparbete!! om vi hinner: introduktion till Praat (kort demo)!
Introduktion till akustisk analys (av tal)!! akustiska elementa!! akustisk analys!! grupparbete: akustisk analys!! om hinner: introduktion till Praat!! mina bilder finns att ladda ner här: http://person2.sol.lu.se/susanneschotz/teaching_files/intro_ak.pdf!
Läs merTeoriboken praktisk musikteori
Teoriboken praktisk musikteori 8 Använd musikens språk Hasse Nylén, Petra Andersson Ku r s å t ta använd musikens språk innehållsförteckning Lektion ett Le k t i o n t v å Lektion tre Le k t i o n f y
Läs merFacit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan
Facit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan Segmentuppgift 1 Redogör för så många assimilationer som möjligt i standardsvenska. Ge exempel. Tonassimilation: Tonande konsonanter blir
Läs merBetoningsorsakade durationsökningar för svenska inlärare av franska en studie av två inlärargruppers vokaldurationer
Lunds universitet Institutionen för lingvistik Betoningsorsakade durationsökningar för svenska inlärare av franska en studie av två inlärargruppers vokaldurationer Olof Sandgren C-uppsats i fonetik Höstterminen
Läs merFonembegreppet 2011-02-22
Fonembegreppet 2011-02-22 Hur tillägnar sig ett barn språkets ljudsystem? Är språket medfött? Ett specifikt språk (som svenska, t.ex.) är förstås inte medfött. Även om man tror att språkinlärningsförmågan
Läs merKurslitteratur Taltranskription: Introduktion
Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Köp: Lindblad, P. (2005). Taltranskription. Kompendium. Lingvistik, Lunds universitet. Låna: IPA,
Läs merRysk fonetik 5 hp föreläsning II. Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A
Rysk fonetik 5 hp föreläsning II Institutionen för moderna språk Karine Åkerman Sarkisian Ryska A Talproduktion Alla språkljud kan ses som produkten av en ljudkälla och ett filter. Tal sker i regel på
Läs merProsodisk transfer av ordaccenter från svenska till engelska
Lunds universitet Institutionen för lingvistik Handledare: Joost van de Weijer C-uppsats i fonetik Prosodisk transfer av ordaccenter från svenska till engelska Akustisk analys av hur förstaspråksdialekter
Läs merSpråktypologi och språksläktskap
Språktypologi och språksläktskap Andersson 2e december 2010 Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december 2010 1 / 11 Språkklassifikation Genetisk klassifikation Hur är språk släkt med varandra?
Läs merUttalssvårigheter i svenska som andraspråk hos personer med thailändska som primärspråk.
Estetisk-filosofisk fakulteten Svenska Angelica Björkman Uttalssvårigheter i svenska som andraspråk hos personer med thailändska som primärspråk. Pronunciation difficulties in Swedish as a second language
Läs merÖrat. Johnson, Kap 3. Basic audition
Det här kapitlet handlar om det man brukar kalla det perifera hörselsystemet och lite om hur processningen på den nivån ser ut och vilka skalor som bäst kan beskriva detta. Så låt oss då först bara påminna
Läs merfonetik repetition fonologi + fonotax och prosodi
Svenska språkets struktur: fonetik repetition fonologi + fonotax och prosodi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Ljudens samspel i talet reduktion att hoppa över vissa
Läs merFonetiklabb för FFG VT05
Namn: Fonetiklabb för FFG VT05 1. Dubbelklicka på ikonen för Praat. 2. Spela in ordet äng genom att trycka menyn New Record mono Sound (obs kolla om utslaget är bra innan ni spelar in till gult gärna)
Läs merKursbeskrivning med litteraturlista VT-14
Kursbeskrivning med litteraturlista VT-14 Muntlig språkfärdighet, 7.5 hp Delkurs inom Franska I, 30 hp. Består av: 1) föreläsningar i allmän och fransk fonetik, 2) gruppundervisning i muntlig framställning,
Läs merSvenska inlärares svårigheter vad gäller uttal och perception av talad franska
Sida: 1 (5) Projektplan uttal och perception av talad franska Sida: 2 (5) Innehåll 1 Mål... 3 1.1 Bakgrund och projektidé... 3 1.2 Bidrag till strategiska mål... 4 1.3 Projektmål... 4 2 Plan... 4 2.1 Beslutspunkter,
Läs merGRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI
GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum. Det är
Läs merIntroduktion. Koartikulation (1)
Det dynamiska talet - - Assimilation - - Ljudförändringar Introduktion Talproduktion består inte av diskreta, sekventiella enheter utan av ett kontinuerligt flöde av sammanflätade artikulatoriska gester
Läs merKapitel 4. Scanlon svarar genom att förneka att han skulle mena något sådant. (Se också introduktionen.)
Kapitel 4 En viktig invändning mot kontraktualismen: det är orimligt att påstå att handlingar är fel därför att det inte går att rättfärdiga dem inför andra. Det är snarare tvärtom. (Se s. 391n21) Scanlon
Läs mer/r/ i några svenska dialekter
/r/ i några svenska dialekter Damra Muminovic och Olle Engstrand 1. Inledning R-ljuden uppvisar stor artikulatorisk variation mellan och inom språk och dialekter (Lindau 1985). I den svenska dialektlitteraturen
Läs merInstitutionen för lingvistik och filologi HT 2007
Övningsfrågor för Dag 1, 3 september 2007: Lingvistik och grammatik, världens språk, språktyper och skriftsystem 1. Vad är skillnaden mellan infallsvinklarna deskriptiv och preskriptiv lingvistik? Vilken
Läs merSundberg: Kap 4 Artikulation
Sundberg: Kap 4 Den viktigaste lärdomen av det här diagrammet är att man inte kan ändra på en enskild formant utan att det får konsekvenser för hela spektrum. Sundberg och Lindbloms artikulatoriska modell
Läs merAtt sätta uttalet på plats
Svenska språket Handledare: Ulla Strümpel Examinator: Sofia Ask G3 GO1193 15 hp 2010-06-04 G2 G3 Avancerad nivå Att sätta uttalet på plats Uttalsträning i andraspråksundervisning Veronica Erlandsson Sammanfattning
Läs merHandledare: Gösta Bruce Lunds Universitet, vt-07. Toner & tonaccent
C-uppsats i lingvistik med inriktning på fonetik Handledare: Gösta Bruce Lunds Universitet, vt-07 Toner & tonaccent en studie i pedagogiken kring toner och tonaccent i mandarin, japanska och svenska Susanna
Läs mer3. Metoder för mätning av hörförmåga
3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest
Läs merNamn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud?
UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK Svenska som andraspråk B: Fonetik och uttal 5p Prov 2006-01-14 Tid: Lärare Bosse Thorén Namn:.. Personnr:. Frågorna ska besvaras på själva skrivningen
Läs merUTTAL SOM EN DEL AV SVENSKUNDERVISNINGEN. Gymnasielärares uppfattningar om uttalsundervisningens ställning, prioritering och förverkligande
UTTAL SOM EN DEL AV SVENSKUNDERVISNINGEN Gymnasielärares uppfattningar om uttalsundervisningens ställning, prioritering och förverkligande Jenna Heikkilä Kandidatavhandling i nordisk filologi Humanistiska
Läs merSpecialarbete, 10 poäng Svenska som andra språk, SIX 420 (41-60 poäng) Höstterminen 2005 Handledare: Anders-Börje Andersson
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Svenska som andra språk UTTAL OCH SPRÅKLIG KOMPETENS Jämförande analys av två nybörjargrupper inom Svenska för invandrare, sfi Pia Adams och Elisabeth
Läs merLAB 1. FELANALYS. 1 Inledning. 2 Flyttal. 1.1 Innehåll. 2.1 Avrundningsenheten, µ, och maskinepsilon, ε M
TANA21+22/ 5 juli 2016 LAB 1. FELANALYS 1 Inledning I laborationerna används matrishanteringsprogrammet MATLAB. som genomgående använder dubbel precision vid beräkningarna. 1.1 Innehåll Du ska 1. bestämma
Läs merKlang min vackra bjällra
Klang min vackra bjällra En studie om sång som didaktisk metod vid uttalsundervisning i svenska som andraspråk Lisa Hedblom Institutionen för språkdidaktik Självständigt arbetet 15 hp, avancerad nivå Kurskod:
Läs merArtikulatorisk fonetik
Artikulatorisk fonetik Tomas Riad Detta kompendium riktar sig särskilt till studenter på grundnivå i nordiska språk. För den som vill läsa utförligare beskrivningar av fonetik hänvisas till de arbeten
Läs merNågra ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi. Några ord om fonologi
Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i ett givet språk Hur tar man reda på vilka dessa ljudenheter är? Kommutationstest minimala par Kommutationstest innebär att man systematisk varierar ett
Läs merAcapela TTS. Inställningar och korrigering av uttal. Emma och Erik
Acapela TTS Inställningar och korrigering av uttal Emma och Erik Innehåll Inledning... 3 Inställning av talsyntesens parametrar... 4 Förklaring av Flikar... 5 Info... 5 General... 5 Pauses... 5 Reading...
Läs merDags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk.
Dags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk. Bosse Thorén Thorén, B. 2013. Dags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk. I Bihl, B., Andersson, P. och Lötmarker,
Läs merFRANSKA I ALLMÄN FONETIK. Inga hjälpmedel är tillåtna vid skrivningar (information om undantag finns på vår hemsida).
Personnummer: Första tre bokstäverna i efternamnet: FRANSKA I ALLMÄN FONETIK Provtillfälle 2 Provdatum: 09-04-27 Skrivtid: 9-11 Obs! Provet trycks dubbelsidigt! Läs varje sida noggrant! Inga hjälpmedel
Läs merLexikon: ordbildning och lexikalisering
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke
Läs merfonetik konsonanter + fonologi
Svenska språkets struktur: fonetik konsonanter + fonologi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Att beskriva konsonanter Tre särdrag anges för att beskriva konsonanter:
Läs merI. GRUNDERNA I RYSK FONOLOGI
I. GRUNDERNA I RYSK FONOLOGI Inledning: fonetik vs fonologi Språk uppfattas och produceras primärt som ljud, sekundärt också i skriftlig form. För att ljud skall kunna fungera i språket måste de uppfattas
Läs merTalapparaten. Bildkälla: Engstrand, O: Fonetik light. lungorna luftströmsprocess energi. struphuvudet larynx fonation ljudkälla.
Talapparaten Bildkälla: Engstrand, O: Fonetik light lungorna luftströmsprocess energi struphuvudet larynx fonation ljudkälla gomseglet oro-nasal process velum munhåla artikulationsprocess ljudkälla resonans
Läs merDärför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Därför uttalas Kjell som Kille och Sture som Store En kontrastiv studie om uttalsavvikelser hos andraspråksinlärare med arabiska som förstaspråk.
Läs merAnmälan till EY1B13 Kontrastiv engelska för lärare (Contrastive English for Teachers) 7,5 hp vårterminen 2011.
Institutionen för Språk och litteraturer Anmälan till EY1B13 Kontrastiv engelska för lärare (Contrastive English for Teachers) 7,5 hp vårterminen 2011. Personnummer Efternamn Förnamn Adress Postnummer
Läs mer1. Turkologisk transkription och notation
1. Turkologisk transkription och notation 1. Transkription Läroboken The Turkic Languages använder den officiella turkietturkiska ortografin när turkietturkiska ord citeras. De turkiska språk som talas
Läs merVilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1?
Vilka färdigheter ska vi sträva efter för att ge våra barn en god grund för åk 1? Skolans uppdrag Leverera verktyg till elevens verktygslåda Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade.
Läs merCentrala begrepp och musikteori
Centrala begrepp och musikteori Puls All musik utgår från en grundpuls. När man spelar tillsammans måste alla känna samma puls om det ska funka. Puls är en serie slag som återkommer med jämna mellanrum.
Läs merKommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs B
Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs B Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande
Läs merFilosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium. v. 2.0, den 29/ III. Metalogik 17-19
Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar/kompendium IV v. 2.0, den 29/4 2013 III. Metalogik 17-19 Modeller för satslogiken 18.1 Vi har tidigare sagt att en modell är en tolkning av en teori
Läs merPassiva stimulusstyrda processer. Talperceptionsteorier. Sekundära perceptoriska. Primära perceptoriska. Aktiva hypotesstyrda processer
Talperceptionsteorier Passiva stimulusstyrda processer Passiva stimulusstyrda processer Aktiva hypotesstyrda processer Perceptionsteorier Testmetoder Specifik, akustisk information för att identifiera
Läs merAllmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi
Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1 Lingvistik och grammatik Fonetik och fonologi Världens språk Världens sex största språk Kinesiska ca 1120 miljoner Engelska ca 480 miljoner Spanska ca 332 miljoner
Läs merLär dig engelska med bilder Mappia AB Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab
Lär dig engelska med bilder Mappia AB www.mappia.se Facebook.se/mappia Twitter/mappiaab Hur funkar metoden? Att lära sig ett nytt språk innebär alltid arbete. Vi behöver lära in och träna på en stor mängd
Läs merH LH L] fonologikompendium] (x.) (.x) Tomas Riad Sep.tem.ber mcmxcvii
σ µµ Svenskt H LH L] fonologikompendium] (x.) (.x) Tomas Riad Sep.tem.ber mcmxcvii Detta kompendium ger en introduktion till svensk fonologi. Förutom att presentera fonologins olika delar har jag har strävat
Läs merTre somaliska inlärares svenska uttal En kontrastiv studie
Tre somaliska inlärares svenska uttal En kontrastiv studie Författare: Sofie Karlsson Handledare: Elisabeth Zetterholm Examinator: Gunilla Byrman Termin: VT14 Ämne: Svenska som andraspråk Nivå: G3 Kurskod:
Läs merAllmän fonetik (och fonologi)
Allmän fonetik (och fonologi) Med övningar på www.wordalist.com Gå med och gör övningarna under sökordet fonetik 2010 Milan Bílý Stockholm universitet Slaviska institutionen Sida 2 Innehållsförteckning
Läs merKÄLLA-FILTER. Repetition. Talapparaten i källa-filter perspektivet. Repetition (ff) Ljudkällor i talapparaten (ff) Ljudkällor i talapparaten
KÄLLA-FILTER Repetition - Repetition av resonans och filter Komplexa ljudvågor: deltoner Amplitudspektrum - Talapparaten som resonator - Talapparaten som källa-filtersystem - Spektrum, Spektrogram, spektrograf
Läs mer17 februari 2016. Läs- och skrivutredningskurs
Läs- och skrivutredningskurs 17 februari 2016 Inledning och presentation av kursupplägg Erfarenhetsutbyte SBU-rapporten Jag lär mig det mesta själv Elevers erfarenheter av ipad som ett alternativt verktyg
Läs merUttalsundervisning. f.d. Sfi-lärare Universitetslektor i svenska som andraspråk www.bossethoren.se
Uttalsundervisning på stabil grund - prioritering, pragmatism och prosodi Bosse Thorén Fil dr i fonetik f.d. Sfi-lärare Universitetslektor i svenska som andraspråk www.bossethoren.se Vad består talet av?
Läs merUttalsundervisning i praktiken
Språk-, läs- och skrivutveckling Grundskola åk 7-9 eller Gymnasieskola språkintroduktion Modul: Nyanländas språkutveckling Del 7: Uttalsundervisning Uttalsundervisning i praktiken Liv Linjer Fridefors,
Läs merUTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET
UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion
Läs merHan låter svensk. En undersökning av svenskfödda lyssnares upplevelse av andraspråkstalares uttal
Han låter svensk En undersökning av svenskfödda lyssnares upplevelse av andraspråkstalares uttal Författare: Johanna Eriksson Handledare: Helge Räihä Examinator: Jenny Rosén Ämne: Svenska som andraspråk
Läs merSituationen i Sverige
Situationen i Sverige 3 olika teorier om språkf kförändringar Stamträd Våg Sociohistoria Den Indoeuropeiska språkfamiljen Till språkfamiljen hör språk som: Svenska Tyska Engelska Franska Italienska Men
Läs merNATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D VÅREN 2002
Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap. 3 sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen fram till utgången av juni 00. Anvisningar NATIONELLT
Läs merSkillnader på vokaler och konsonanter?
Talproduktion: vokaler Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Skillnader på vokaler och konsonanter? 1. Bildningssätt Undantag: halvvokaler Vokaler: - luftströmmen har fri väg genom svalget,
Läs merFöretagets slogan eller motto MUSIK
Företagets slogan eller motto MUSIK GITARREN HUVUD STÄMSKRUVAR HALS KROPP BAND 1 E 2 A STRÄNGARNAS TONNAMN STALL 3 D 4 G 5 B 6 E ÖPPNA ACKORD PIANO/KEYBOARD Tonernas namn kommer från alfabetets a b c d
Läs merSvenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1
Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt
Läs merSpråkpsykologi/psykolingvistik
Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande
Läs merSanningsvärdet av ett sammansatt påstående (sats, utsaga) beror av bindeord och sanningsvärden för ingående påståenden.
MATEMATISK LOGIK Matematisk logik formaliserar korrekta resonemang och definierar formellt bindeord (konnektiv) mellan påståenden (utsagor, satser) I matematisk logik betraktar vi påståenden som antingen
Läs merBetygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp
Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp astställda av institutionsstyrelsen 2012-05-09. Gäller fr.o.m. ht 12. elkurs 1: et talade språket, 7,5 hp örväntade studieresultat
Läs merStavelsen och dess fonetik
Stavelsen och dess fonetik Björn Lindblom Sammanfattning Människan saknar talorgan. Evolutionen är känd för att föredra att bygga vidare på existerande resurser framför att skapa helt nytt. Ett exempel
Läs merBLOCK 1. 1A. Att komma igång
BLOCK 1 1A. Att komma igång Blocket omfattar sidorna 8 23 i läseboken och sidorna 7 8 i grammatikboken samt hörövningar. 1. Vem är du? 2. Vilka fyra färdigheter är viktiga vid språkinlärning? 3. Hur många
Läs merSkillnader vokaler - konsonanter. Konsonanters akustiska mönster. Vokaler. Konsonanter. Konsonantklasser. Sonoranter
Konsonanters akustiska mönster Ô Skillnader vokaler - konsonanter Ô Indelning konsonanter Ô Enskilda konsonantklassers typiska drag Ô Artikulationsställe och akustisk representation Skillnader vokaler
Läs merTATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor
TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor Johan Thim 22 augusti 2018 1 Vanliga symboler Lite logik Implikation: P Q. Detta betyder att om P är sant så är Q sant. Utläses P medför Q
Läs mer