Uttalsundervisning. f.d. Sfi-lärare Universitetslektor i svenska som andraspråk

Transkript

1 Uttalsundervisning på stabil grund - prioritering, pragmatism och prosodi Bosse Thorén Fil dr i fonetik f.d. Sfi-lärare Universitetslektor i svenska som andraspråk

2 Vad består talet av? Ett ytterst intrikat planerande från talintention till artikulation. En uppsättning distinktiva språkljud Villkor för språkljudens kombinerande En prosodisk organisation som strukturerar talet temporalt och tonalt Ett intrikat muskelarbete för att producera Ett intrikat muskelarbete för att producera språkljuden och ge talet rätt struktur

3 Inte säkert att det är viktigt att lära sig bara för att det är svårt

4

5 Vid andraspråkstal kan uttalet låna drag från förstaspråket Det kallas utländsk brytning eller utländsk accent Brytningen kan vara allt från knappt märkbar till helt obegriplig. Brytningen kan ofta avslöja talarens förstaspråk Brytningen består av L1-drag i kombination med universella fenomen

6

7 BT vill lägga till: Vilka uttalsavvikelser?

8 Vi antar att vissa uttalsavvikelser stör kommunikationen och andra är mer skönhetsfel Avvikelser i ordbetoning gör det svårt för den svenska lyssnaren att känna igen orden. Avvikelser i tonfall och vokalkvalité gör oftast att talaren låter annorlunda men går bra att förstå. Det typiskt sådant som skiljer dialekter från varandra.

9 Idealiska och mindre idealiska stavelser och ord Idealisk = konsonant + vokal (CV) Lite svårare: CCV eller CVC Ännu svårare: CCCV eller CVCC Några svenska ord spänst CCVCCC text CVCCC skriva CCCVCV skratta CCCVC:V

10 Konsonantkombinationer inkl. enstaka finala konsonanter (finala är värst) Pspspsps ksksks tptptptp ktktktkt pkpkpk mat sås grabb lag sol tuff tupp ask läsk asp visp bank rast vips Max minst längst finsk text falsk växt finskt svenskt franskt / skälmskt västkustskt blå spår kniv mjöl bra smet skriva skräp spruta skruva skvaller skvätta

11

12 Meningar att jobba med (gör jobbet meningsfullt) 1. Vilken text hade ni i hemläxa? 2. Jag har min lägenhet på andra sidan stan. 3. Det finns svenskar som läser arabiska. 4. Bosse jobbar på högskolan i Falun 5. Slå upp sidan trettiosex tti i läseboken. 6. Jag åt kex med mjukost och drack te. 7. Min pappa var lastbilschaufför i Kurdistan. 8. Om det blir åskväder har vi lektion som vanligt. 9. Jag har tappat mina solglasögon. l 10.Det var hemskt att se det där TV-programmet.

13 Arbetsgång med övningsmeningarna Ta ställning till satsbetoningen. Vilka ord bör betonas? Vilka grader? Vilka olika möjligheter finns? Allmän diskussion i Betoning och längd i de valda betonade orden. Allmän diskussion Segmentella finesser. Allmän diskussion Hur öva? Typiska svårigheter? Allmän Hur öva? Typiska svårigheter? Allmän diskussion

14 Vilken tekst hade ni i hemläksa? Två ord måste vara betonade. Vilka? Vilka möjligheter till varierad satsbetoning finns det? Vad ska man tänka på i text? Vad ska man tänka på i hemläxa? P t i d Presentera en version med markerad längd

15 Jag har min lägenhet på a(n)dra sidan stan Tre ord måste vara betonade. Vilka? Vilka möjligheter till varierad satsbetoning finns det? Vad ska man tänka på i jag har min? Vad ska man tänka på i lägenhet? P t i d Presentera en version med markerad längd

16 Det finns svenskar som läser arabiska. Två ord måste vara betonade. Vilka? Vilka möjligheter till varierad satsbetoning finns det? Vad ska man tänka på i ordgränserna (lila)? Presentera en version med markerad längd

17 Bosse jobbar på högskolan i Falun Tre ord måste vara betonade. Vilka? Vilka möjligheter till varierad satsbetoning finns det? Vad ska man tänka på i ordgränserna (lila) Vad ska man tänka på i högskolan? P t i d Presentera en version med markerad längd

18 Slå upp sidan trettioseks i läseboken. Tre ord måste vara betonade. Vilka? Vilka möjligheter till varierad satsbetoning finns det? Vad ska man tänka på i ordgränsen (lila)? Vad ska man tänka på i trettiosex? Presentera en version med Presentera en version med markerad längd

19 Jag åt keks med mjukost och drack te. Tre ord måste vara betonade. Vilka? Vilka möjligheter till varierad satsbetoning finns det? Vad ska man tänka på i ordgränsen (lila)? Vad ska man tänka på i kex och mjukost? Presentera en version med markerad längd

20 Min pappa var lastbilschaufför i Kurdistan. Tre ord måste vara betonade. Vilka? Vilka möjligheter till varierad satsbetoning finns det? Vad ska man tänka på i ord- gränserna (lila)? Vad ska man tänka på i lastbilschaufför? Presentera en version med markerad längd

21 Om det blir åskväder har vilektion som vanligt Tre ord måste vara betonade. Vilka? Vilka möjligheter till varierad satsbetoning finns det? Vad ska man tänka på i ordgränserna (lila)? Vad ska man tänka på i åskväder? Presentera en version med markerad längd

22 Jag har tappat t mina solglasögon l Två ord måste vara betonade. Vilka? Vilka möjligheter till varierad satsbetoning finns det? Vad ska man tänka på i ordgränsen (lila)? Vad ska man tänka på i solglasögon? Presentera en version med markerad längd

23 Det var hemskt att se det där TeVe- programmet Tre ord måste vara betonade. Vilka? Vilka möjligheter till varierad satsbetoning finns det? Vad ska man tänka på i ordgränserna (lila)? Vad ska man tänka på i hemskt och i TVprogrammet? Presentera en version med markerad längd

24 Prioritering inom uttalsundervisning Prioritering i i sker antingen vi vill eller ej, eftersom vi inte hinner med allt. Bättre med en medveten prioritering. Det vi vet om vad som gör svenska begriplig eller obegriplig är ca 90% erfarenhet och 10% forskning. Erfarenheten och forskningen är samstämmiga: betoning är avgörande på svenska.

25 Prioriteringen avspeglas i språkbeskrivningen Vilka egenskaper tar man med i en beskrivning? Alla? Presenteras alla som lika viktiga? Hur långt ner i fonetisk detalj är det rimligt att gå, t.ex. i en lärobok?

26 Ibland prioriterar man sådant som är svårt att lära sig Typexempel; akut o grav accent, ett visst sort sj-ljud, j exakta (centralsvenska) vokalkvalitéer. Tänk om dessa svåra, intressanta och exotiska uttalsdrag inte spelar så stor roll för kommunikationen Tänk om man lägger ner stor möda på att korrigera en uttalsavvikelse som finns i regionala varianter av svenska

27 Betoning och konsonantljud: två viktiga uttalsmoment Infödda svenskar verkar känna igen ord mycket med stöd av deras betoningsstruktur (rytm). Det finns dubbelt så många konsonantfonem som vokalfonem, vilket ungefär avspeglas i talet. Konsonanter kan uppträda flera i rad och är svårare att förutsäga än vokalerna

28 Vad är betoning för något? Betoning är ett sätt att framhäva en stavelse En framhävd stavelse kan framhäva hela ordet Alla språk betonar inte på samma sätt en del betonar inte alls.

29 Betoning på olika sätt Med skärpt artikulation av vokaler Med intonation: huvudsignal i många språk, hjälpsignal på svenska Förlängning av betonade stavelser: huvudsignal på svenska

30 En utgångspunkt: Svenska är ett språk med obligatorisk förlängning av betonade stavelser

31 Eller: Svenska är ett språk med obligatorisk i förlängning av betonade stavelser

32 Eller: SVENNNska är ett SPRÅÅÅK med obligatooorisk förlännngning av betooonade STAAAvelser

33 Vi behöver en striktare definition iti av ordet betoning, i detta sammanhang Till vardags använder man betoning på en mängd olika sätt, och det är ok. Inom svensk prosodi finns det en terminologi sedan 1977 (Bruce), där betoning står för temporal struktur (tajming/rytm). Om vi låter betoning stå för en rytmisk egenskap, får vi bättre ordning på den praktiska prosodin och uttalsundervisningen.

34 Betoning är tajming Tre trestaviga ord med olika betoning: Sakerna potatis telefon B O O O B O O O B Sakerna potatis telefon

35

36

37 Grundprinciper för svensk språkrytm I ett yttrande är ett eller flera ord betonade. Ett betonat ord innehåller en, eller högst två betonade stavelser. En betonad stavelse har längre varaktighet och är mer framträdande än omgivande obetonade stavelser. Längden hos en betonad stavelse ligger huvudsakligen på stavelsens vokal eller närmast följande konsonant. Exempel Kalle och Lena ska åka karusell

38 Ljudexempel Jag var lite envis och försökte och sökte om och om. Lyssna på chiman_ vok Jag var lite envis och hförsökte ökt och sökte om och om Lyssna på chiman_langrevok

39 Ljudexempel När det är sista minuten när man stänger, det är jättefarligt. Lyssna på butiksman_kons När det är sista minuten när man stänger, det är jättefarligt. Lyssna på butiksman_längrekons k

40 Hur gör man när man prioriterar betoning? Man låter den vara med hela tiden Man illustrerar den på alla tänkbara sätt Man ser till att den förknippas med längd (varaktighet hos rätt språkljud) Man övar perceptuellt och produktivt Man överdriver den (med hjälp av längd) Man lär sig skilja mellan betoning (temporal) och ordaccent (tonal, acc1 o 2) och fokus (tonal)

41 Forts. hur prioriterar man Man lär sig skilja mellan vanlig betoning (mest grammatiskt styrd) och fokusintonation (innehålls-styrd, temarema ) Man korrigerar temporala avvikelser med större iver än avvikelser i vokalkvalité Man lär sig höra när/hur/var det fattas längd i elevernas e tal.

42 Fonologisk struktur i prosodin hur används temporala och tonala drag? B E T O N A T Obetonat

43 Vi tittade också på hur markering av långa och korta ljud i svenska speglar typisk förstaspråks- respektive andraspråksperspektiv Se nästa serie bilder

44

45 Diskutera detta i par eller smågrupper. Vad menar karln?

46

47 Pekar ut ett av flera korta ljud varför just detta ljud? Pekar ut ordets enda långa ljud Att peka ut ett kort ljud i betonad stavelse antyder att inläraren har det svenska systemet i ryggmärgen att det är just i betonad stavelse som något kan vara långt.

48

49 Obs om konsonantlängd Klusiler /b d g p t k/ ocklusionsfas, ej paus. PA(p)- ----Pa Ti(t) ----Ta /f/ /j/ /l/ /m/ /n/ /r/ /s/ /v/, håll ut längre; KAFFFe, KALLLe, MAMMMa, KASSSta etc. De pedagogiska överdrifterna ska förstärka befintliga egenskaper, inte ändra något.

50 Egen forskning (BT) En infödd svensk lyssnare kategoriserar mat-matt, vit-vitt, söt-sött, våt-vått mer efter duration (hos vokal och konsonant) än efter klangfärg. Vid tvetydig vokalduration i ord som ovan, kategoriserar en infödd svensk lyssnare med hjälp av konsonantduration. Många inspelningar av L2-talare som uttalade ord med möjlig uppfattning av den andra minimal-par-medlemmen

51 Forts BT-forskning Alla otvetydiga versioner hade tillämpad komplementär längd; /VːC/-/VCː/, dvs både vokal- och konsonantdurationer hade L1-liknande durationer En studie visade att svenskar förlänger konsonanter enligt /VCː/-mönster när de talar tyska och engelska. Läs om experimenten på min hemsida se

52 Terminologi Betoning: ger prominens åt en viss stavelse, styrs mest grammatiskt. Realiseras med ökad varaktighet. Fokus: ges åt frasens viktigaste ord, medför en tonuppgång Resyllabifiering: låtsas att en stavelsegräns flyttas. Detta sker när man tillämpar liaison. Man lånar en slutkonsonant från ett ord och låter den inleda ett ord som annars skulle börja på vokal. Se övningsmeningarna

53 Litteratur om svenskt uttal och uttalsundervisning Abrahamsson, Niclas; Fonologiska aspekter på andraspråksinlärning och svenska som andraspråk, i Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur, Lund [artikel om forskningsrön och mekanismer som underlättar eller försvårar inlärningen av ett andraspråksuttal] Bannert, Robert : På väg mot svenskt uttal. Studentlitteratur, Lund [Forskningsresultat och pedagogiska hypoteser, sammanställda till en lärobok för lärare i svenska som andraspråk och svenska som främmande språk. Boken innehåller en katalog med typiska uttalssvårig-heter för 25 invandrarspråk. Till boken hör en CD med prov på svenska med utländsk brytning] Bruce, Gösta: Allmän och svensk prosodi. Institutionen för lingvistik vid Lunds universi-tet [Mycket ingående orientering om prosodi, huvudsakligen inriktad på att förklara den svenska, men även med exempel från andra språk.] Engstrand, Olle: Fonetik light [lajt]. Studentlitteratur 2007 [Grundbok i fonetik] Garlén, Claes: Svenskans fonologi. Studentlitteratur 1988 [Noggrann genomgång av svensk fonologi + översikter över fonologin hos några invandrarspråk] Kjellin, Olle: Svensk prosodi i praktiken. Hallgren & Fallgren, Uppsala [Borde vara obligatorisk för alla som sysslar med svenskt uttal inom svenska som främmande språk eller svenska som andraspråk. Pedagogiskt fungerande förklaringar och övningar på svensk prosodi, passar både lärare och studerande som kommit en bit på väg] Kjellin, Olle: Uttalet, språket och hjärnan. Teori och metodik för språkundervisningen. Hallgren & Fallgrens förlag [Fascinerande läsning om språkinlärning i lingvistiskt, neurologiskt, biologiskt, fysiologiskt och pedagogiskt g perspektiv. p Dessutom presenteras en handfast metod för uttalsundervisning] Littman Catarina: Så ska det låta. Interaktiva uttalsövningar på CD-rom. Bilda förlag (Persson numera): [Övningar på allt man kan tänka sig inom svenskt uttal. Mycket användbart]. Rosenqvist Håkan: Uttalsboken Svenskt uttal i praktik och teori. Natur och kultur [Praktisk, handfast och kunnig handleding för inlärare och lärare] Slagbrand & Thorén: Övningar i svensk basprosodi. Semikolon, Boden [Lärarhandledning i prosodiundervisning + systematiskt utbyggda satsbetoningsövningar. Alla exempel och övningar på kassettband] Thorén, Bosse: Betoningshandboken. BT Bättre svenska, Stockholm :a reviderade upplagan [Kortfattad prosodihandbok för lärare. Tillgänglig digitalt, kontakta författaren] Thorén & Pettersson: Uttalsanvisningar, ingår i Svenska utifrån. Svenska institutet, Stockholm [Genomgång av svensk uttalslära; beskrivningar, exempel och övningar, kassett finns.] Några hemsidor: (Bosses info och reklam) (bra introduktion till fonetik) (Nationellt Centrum för sfi och svenska som andraspråk)

54 Tack för uppmärksamheten På min hemsida, länken Uppsala finns en mängd material som det går bra att titta på och använda Lycka till!