Talapparaten - flera oberoende delsystem. Ex: Stämbanden kan reglera röstens tonhöjd samtidigt som olika vokaler formas med tunga och läppar.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Talapparaten - flera oberoende delsystem. Ex: Stämbanden kan reglera röstens tonhöjd samtidigt som olika vokaler formas med tunga och läppar."

Transkript

1 Prosodi: Talets rytm och melodi Betoning, kvantitet, accent och intonation Talapparaten - flera oberoende delsystem Ex: Stämbanden kan reglera röstens tonhöjd samtidigt som olika vokaler formas med tunga och läppar. De båda systemen styrs alltså oberoende av varandra, kan kombineras relativt fritt. Detta oberoende är grundläggande för prosodin i jordens språk! I alla språk markeras ord och fraser med hjälp av betoning, och många språk har ordtoner eller ordaccenter. Sådana företeelse brukar kallas prosodiska (eller suprasegmentella). Det här ska handla om prosodiska drag, särskilt betoning accent intonation och kvantitet.... och då fram för allt deras roll i svenskans fonetik. Men lyssna först på exempel på prosodin i tre bekanta språk: Franska - La bise et le soleil se disputaient... Tyska - Einst stritten sich Nordwind und Sonne... Svenska - Nordanvinden och solen tvistade en gång... Lyssna på melodi och rytm! Vilka skillnader hör man? Och här tre till, kanske inte fullt så bekanta: Spanska - El viento norte y el sol porfiaban sobre cuál de ellos... Portugisiska - O vento norte e o sol porfiavam sobre qual deles... Arabiska -... Lyssna på melodi och rytm! Vilka skillnader hör man? Vi försöker oss på en analys. Utgångspunkt: svenska. A. Betonade och obetonade ord Betrakta & lyssna till följande mening och dess orddelar: Torsten hade vaknat på badstranden. Genom att lyssna till eller själv säga denna mening får man en vink om vilket slags ord som normalt betonas i en mening. Om vi gör en grov uppdelning i innehållsord (här Torsten, vaknat, badstranden) och funktionsord ( grammatiska ord, här hade, på) finner vi att innehållsord betonas funktionsord inte betonas. Innehållsorden är semantiskt tunga Funktionsorden semantiskt lätta. M.a.o: Innehållsorden är som namnet antyder laddade med mera betydelseinnehåll än funktionsorden. Tumregel: Semantiskt tunga ord är också fonetiskt tunga.

2 Och det verkar fungera ungefär likadant I de andra språken: Franska - La bise et le soleil se disputaient... Tyska - Einst stritten sich Nordwind und Sonne wer von ihnen beiden der stärkere wäre... Innehållsord tenderar att vara fonetiskt tunga också på ett annat sätt: De har som regel en komplexare uppbyggnad än funktionsord. Normalt säger man saker i ett sammanhang. Då tas vissa omständigheter för givna (t.ex. något som redan har nämnts i sammanhanget), medan andra utgör nyheter. Det är naturligt att uppmärksamheten riktas mot, eller fokuseras på, det nya. Man brukar säga att den nya informationen står i fokus. Regel: Det ord som står i fokus får en relativt stark betoning. Resten av meningen, som står utanför fokus, får en relativt svag betoning. Ex: Betrakta meningen: Och så kom Torsten till Rom. Anta av samtalet handlar om Torsten och hans resor. Då är det Rom som är nytt i sammanhanget och alltså står i fokus. Följaktligen betonas detta ord starkare än resten av meningen. Lyssna! Anta i stället att samtalet handlar om människor som brukar besöka Rom. Då ligger det nya i att just Torsten kom dit. Ordet Torsten står då i fokus och får den starkaste betoningen. Resten av meningen hålls undan. Lyssna! B. Betonade och obetonade stavelser Vi har sagt att ord kan vara mer eller mindre betonade. Men ord kan vara ganska långa, och betoningen fördelar sig inte jämnt över alla stavelser. I allmänhet är det en av ordets stavelser som uppbär det mesta av betoningen. Men som vi snart ska få se är det ibland motiverat att tala om huvudbetoning och bibetoning. Var i ordet d.v.s. på vilken stavelse som betoningen faller varierar mycket bland jordens språk. I vissa språk behöver man bara räkna stavelser för att veta var betoningen ska placeras. Exempelvis betonas ord i swahili och polska nästan alltid på andra stavelsen från slutet ( penultima ). I sådana språk är då betoningen helt förutsägbar. I svenska är det tydligen inte fullt så enkelt. Tänk på ord som dietist, typisk, uthållig. Där faller betoningen på första, andra resp. tredje stavelsen från slutet. Betoningstypologi Typologi ingen ordbetoning: japanska ordbetoning fast betoning rörlig betoning Fast betoning på 1:a stavelsen (finska) 2:a stavelsen (araucanian) näst sista (polska) sista (turkiska) Betoningstypologi Rörlig betoning tyngdkänslig: placeringen bestäms av stavelsens kvantitet (svenska) eller tyngd (manam) ej tyngdkänslig: placeringen bestäms av andra morfologiska egenskaper (ryska) Rörlig betoning ger upphov till minimala par som skiljer sig åt enbart genom betoningens placering svenska formel for mell spanska cántara cantara cantará Betoningstypologi på 2:a stav. araucanian

3 Språk med fast betoning Språk med fast betoning Språk med tyngdkänslig betoning Det finns en mycket stark tendens i världens språk att betoningen placeras på någon av de två första eller två sista stavelserna. Ja, i själva verket finns det inga pålitliga belägg för något undantag från den regeln. Schemat nedan visar de olika möjliga betoningsplaceringarna för språk med fast betoning. Siffrorna ovanför stavelserna (σ = stavelse, w[ = ordgräns) talar om hur pass vanlig typen är bland världens språk. (1 = vanligast, 4 = ovanligast) w [σσ... σσ] w Även för dessa språk är det vanligast att betoningen hamnar på någon av de två första eller två sista stavelserna. Men här är reglerna något mer komplicerade så jag tror vi spar den beskrivningen till nästa kurs. Men åter till svenskan. Är svenskans ordbetoning förutsägbar? Ja, i stor utsträckning, men tydligen inte på ett lika enkelt sätt som i swahili och polska. Hemligheten är: För att hitta den betonade stavelsen i ett svenskt ord måste man analysera ordets morfologiska struktur. Låt oss ta en schematisk titt på hur svenska ord kan vara uppbyggda och hur betoningen faller ut i olika ordkonstruktioner: Morfemtyp Ordtyp Exempel 1 Rotmorfem Enkelt stor, man, dräkt 2 Två rotmorfem Samman-satt stor+man, stor+mans+dräkt 3 Prefix typ 1 Avlett av+lasta, sam+språk, 4 Prefix typ 2 Avlett be+tona, för+säkra 5 Avledningssuffix Avlett läs+bar, en+het typ 1 6 Avledningssuffix Avlett läs+ning, språk+lig, typ 2 7 Avledningssuffix typ 3 Avlett typ+isk, tjock+is 8 Avledningssuffix typ 4 Avlett diet+ist, inform+ant, form+era; prins+essa, lejon+inna 9 Böjningssuffix typ 1 Böjt fråg+or, väg+de, stor+a 10 Böjningssuffix typ 2 Böjt lag+en, läs+er, hög+re Vi går igenom de olika fallen. Hur beter sig betoningen i de olika fallen? 1) Enkla ord bestående av enstaviga rotmorfem. Inga problem tar betoning på sin enda stavelse. 2) Två rotmorfem. Urtypen för s.k. sammansatta ord. Sammansättning är en ytterst vanlig och produktiv operation i svensk ordbildning. Notera att sammansättningsoperationen kan upprepas (t.ex. storman, stormansdräkt...). En sammansättning är en kombination av två innehållsmorfem. Därför naturligt att båda leden får betoning. Flerledade sammansättningar får betoning på första och sista ledet (t.ex. stormansdräkt). Den första betoningen brukar kallas huvudbetoning (eller huvudtryck, den andra stark bibetoning (eller starkt bitryck). Flerstaviga sammansatta ord får dessutom ofta en rytmiskt alternerande betoning som tex. ordet stormansdräkten där första och tredje stavelsen är starkare betonade än andra och fjärde. stormansdräkten 3) Prefix typ 1 (av-, sam- etc). Har ett relativt fylligt betydelseinnehåll. Tar betoning på samma sätt som första ledet i sammansättningar. De avledda ord som bildas med dessa prefix har alltså precis samma betoningsmönster (d.v.s. huvud- och bibetoning) som sammansättningarna Ex. av-lasta.

4 4) Prefix typ 2 (be-, för- etc). Helt obetonade prefix. De avledda ord som bildas med dessa prefix har alltså all betoning på rotmorfemet. Ex. be-tona 5) Avledningssuffix typ 1 (-bar, -het etc). Har betoning på samma sätt som sista ledet i sammansättningar. De avledda ord som bildas med dessa suffix har samma betoningsmönster som sammansättningarna. Ex. Läs-bar 6) Avledningssuffix typ 2 (-ning, -lig etc). Har ett visst mått av betoning, ibland kallat svag bibetoning (eller svagt bitryck). Huvudbetoningen ligger på rotmorfemet. Ex. läs-ning 7) Avledningssuffix typ 3 (-isk, -is etc). Helt obetonade; all betoning ligger på rotmorfemet. Ex. typ-isk 8) Avledningssuffix typ 4 (-ist, -ant etc). Mest suffix med romanskt ursprung. De är speciella i det att de själva tar all betoning. Rotmorfemet alltså obetonat. Ex. diet-ist 9) Böjningssuffix typ 1 (-or, -de etc). Har svag bibetoning. Resulterande ord påminner betoningsmässigt om avledningssuffixen av typ 2 (-ning, -lig). Ex. fråg-or 10) Böjningssuffix typ 2 (-en, -er etc). Obetonade. De ord som bildas påminner därför till sin betoning om avledningssuffixen av typ 3 (-is, -isk). Ex. lag-en C. Betoningens fonetiska uttryck Vilka ljudliga medel tillgriper vi för att markera betoning? Detta varierar inom inte alltför vida ramar i jordens språk. Om vi tar svenska som exempel finner vi två huvudsakliga sätt att uttrycka betoning fonetiskt. Vi konstaterar först att: betonade stavelser är långa stavelser. Betrakta följande mening med tillhörande vågform och spektrogram: PrinSESSan SOVer på ÄRTen (betonade stavelser markerade med stora bokstäver). Betonade stavelser är långa!

5 Inte nog med det: Om vi jämför stavelserna sess och sov finner vi också att: i sess är vokalen relativt kort medan följande konsonant är lång i sov är vokalen relativt lång medan följande konsonant är kort. Lyssna igen! Är detta en tillfällighet? Svar nej! Det finns en systematisk och enkel alternation mellan vokal- och konsonantlängder i betonade svenska stavelser. Termen här är kvantitet. Den återkommer vi till strax. Den andra viktiga sättet att markera betoning är att betonade stavelser åtföljs av en markant tonal rörelse, och betonade stavelser har högre tonhöjd än obetonade stavelser. Figuren visar en avbildning av melodiförloppet i meningen Prinsessan sover på ärten. Vad vi ser mer exakt är variationerna i röstens grundtonsfrekvens under loppet av meningen. Vi observerar att det betonade stavelserna genomgående når upp till en högre grundtonsfrekvens än de obetonade. T.ex: Den första (obetonade) vokalen ligger på ca. 133 Hz Den andra (betonade) vokalen ligger på ca. 147 Hz. Skillnaden, 14 Hz, är inte så stor, men den är klart hörbar. Lyssna! Obetonad: Betonad: Det sägs ofta att röststyrka förutom längd och tonhöjd är en väsentlig fonetisk markör för betoning. Men detta har aldrig påvisats experimentellt för svenskans del. D. Kvantitet Betonade stavelser är långa stavelser. Men stavelser kan vara långa på olika sätt. Titta på följande spektrogram som representerar orden bada och badda. jas k a b a d a ja s ka b a dd a Orden bada och badda illustrerar att svenskan använder längdskillnader för att konstruera olika ord med samma segmentella uppbyggnad (d.v.s. samma vokaler och konsonanter). Det framgår att a i bada är längre än a i badda, samt att d i bada är kortare än d i badda. Det verkar som om vokal- och konsonantdurationerna tar ut varandra de båda VC-sekvenserna blir ungefär lika långa. Ett komplementärt förhållande mellan V- och C- durationerna När ljuds längd fungerar betydelseskiljande på detta sätt säger man att språket har kvantitet, eller mer precist att kvantitet är distinktiv i språket ifråga. Kvantitet i svenska Svenskan hade tidigare ett kvantitetssystem som omfattade alla fyra logiskt möjliga kombinationer av vokal- och konsonantlängd, dvs lång lång, lång kort, kort lång och kort kort. Numera finns bara lång kort och kort lång kvar i de flesta dialekter och i standardsvenskan. Rester av det gamla systemet finns dock kvar i en del dialekter. Kortstavighet (kort kort) finns tex. bevarad i pitemålet. Lite om kvantitetstypologi Kvantitet är en något tvetydig term i fonologin. Det kan dels betyda just det man normalt menar med kvantitet i svenska, nämligen längdförhållanden inom stavelsen, men det har också en generaliserad betydelse där det kan betyda stavelsetyngd som då kan vara just längd men också andra saker som har med stavelsens segment att göra. Stavelser som slutar med en nasal räknas tex. som tunga i många språk. Lite om kvantitetstypologi Typologi språk utan kvantitetsskillnader: grekiska, polska språk med kvantitetsskillnader begränsat till betonad stavelse: svenska, danska ej begränsat till betonad stavelse: finska, tjeckiska

6 Lite om kvantitetstypologi Lite om kvantitetstypologi Lite om kvantitetstypologi Kvantitetsskillnader begränsade till betonad stavelse (tex. i germanska språk) enbart vokal: danska enbart konsonant: italienska komplementär längd: svenska antingen lång vokal och kort eller ingen konsonant eller kort vokal och lång konsonant eller kluster Kvantitetsskillnader ej begränsade till betonad stavelse enbart vokal: tjeckiska vokal eller konsonant: japanska vokal eller konsonant : finska maximalt utnyttjandet tule tuule tulle tulee tuulle tullee tuulee tuullee Kvantiteten är som regel lexikalt bestämd. Den är m.a.o. inte förutsägbar. Om ett svenskt ord har lång eller kort vokal i betonad stavelse måste man lära sig utantill. Undantag: vissa böjningsformer, t.ex. vit vitt. Vilka tidsmarginaler handlar det om i absoluta tal? Från spektrogrammen kan vi uppskatta att den längsta vokalen (a i bada) är drygt 250 millisekunder (tusendelar av en sekund, förkortat ms) och att den kortaste konsonanten (d i bada) är mindre än 100 ms. Alltså om skillnader i storleksordningen 150 tusendelar mellan extremvärdena. Ganska litet, men fullt tillräckligt för att uppfattas! Vi lägger också märke till en annan skillnad mellan spektrogrammen för bada och badda: a-formanterna tycks vara olika i de båda orden. Vi vet att formanternas frekvenslägen motsvarar vokalernas klangfärg. Och om man uttalar bada och badda i följd hör man ju direkt att de båda a- vokalerna faktiskt har olika klangfärg och lyssnar man på vokalerna isolerat blir skillnaden ännu mer märkbar. Det senaste exemplifierar ett mycket vanligt fenomen: Ljud kontrasterar ofta på flera sätt samtidigt. I det här fallet samverkar längd och klangfärg till skillnaden mellan långt och kort a. Detta verkar rationellt, eftersom kontrasten mellan ord som bada och badda då blir robustare. Olika faktorers betydelse kan dock variera från ljud till ljud. När det gäller kvantitet har det visats att: skillnaden mellan ord som ful och full med stor klangfärgsskillnad mellan lång och kort vokal huvudsakligen uppfattas med ledning av klangfärgen ord som väg och vägg med liten klangfärgsskillnad särskiljs huvudsakligen på basis av längd. LYSSNA på: val vall ful full väg vägg Var är skillnaden störst? E. Ordaccenter Betonade stavelser kännetecknas av en rörlig tonkontur. Tonhöjden når typiskt en topp i samband med en betonad stavelse. Men även här gör svenskan ytterligare en intrikat distinktion som inte är så vanlig i andra europeiska språk:

7 Det finns två tonala ordaccenter grav och akut. Den grava accenten kallas också accent 2 och den akuta accent 1. Observera att det är bara i betonade stavelser som man gör kontrasten mellan grav och akut accent. När har man grav resp. akut accent i svenska? (Obs. att vi får inskränka oss till mellansvenskt standarduttal som alltid finns det en stor dialektal variation.) Låt oss återvända till den tabell vi tidigare tittade på, nu i en utbyggd version: Morfemtyp Betoning? Accent? Exempel Ett rotmorfem betonad akut last, språk, ton Två rotmorfem båda grav ton+språk (sammansättning) betonade Prefix typ 1 betonad grav av+lasta, sam+språk, Prefix typ 2 obetonad akut be+tona, för+säkra Avledningssuffix typ 1 båda grav läs+bar, en+het betonade Avledningssuffix typ 2 obetonad grav läs+ning, språk+lig, mån+e Avledningssuffix typ 3 obetonad akut typ+isk, tjock+is Avledningssuffix typ 4 betonad akut diet+ist, inform+ant, form+era; prins+essa, lejon+inna Böjningssuffix typ 1 obetonad grav fråg+or, väg+de, stor+a Böjningssuffix typ 2 obetonad akut mån+en, läs+er, hög+re Vi ser att olika ordkonstruktioner tycks utlösa olika accenter: enstaviga ord akut sammansättningar grav betonade prefix grav obetonade prefix akut Avledningssuffix utlöser grav accent i de flesta fall. Undantag: avledningssuffix typ 3 (huvudsakligen de som räknas upp i tabellen) avledningssuffix typ 4 (som tar bort betoning från rotstavelsen). De finns flera regler, bl.a. för böjningssuffix, men det blir för mycket! Slutsats: Svenska är inte ett tonspråk i samma mening som kinesiska eller vietnamesiska. En skillnad: svenskans accenter är till största delen grammatiskt förutsägbara ordtoner är typiskt lexikalt betingade. Tonhöjdskurvorna för grav- och akutaccentuerade ord kan karakteriseras så här: grava ord har en tontopp tidigt i den huvudbetonade vokalen; sedan faller tonkurvan under loppet av vokalen. grava ord har också en tontopp på den stavelse som har bibetoning; denna accent förstärks om ordet står i fokus. Följande meningar kan illustrera skillnaden mellan grav och akut accent: Vi har enar i milan. LYSSNA! Vi har Enar i Milan. Här är ett exempel på hur man med accentens hjälp kan skilja mellan fraser som stor mans dräkt stormans dräkt stor mansdräkt stormansdräkt LYSSNA! F. Intonation Svenskans intonation betingas till största delen av ordaccenternas variation grav mot akut, fokuserad mot ofokuserad. Men: Placering av fokus får konsekvenser för hela meningens intonation. Ett exempel: Det som kommer efter fokus hålls undan mer än det som kommer före. Plattare tonkontur. Jämför: Nordanvinden och solen GRÄLADE hela tiden. Nordanvinden och solen... Det var HEMSKT vad nordanvinden och solen grälade....nordanvinden och solen... Alltså: En menings intonation är inte bara en linjär kombination av ord- och fokusaccenter.

8 Prosodin i jordens språk representerar variationer på samma grundtema: Alla språk utnyttjar i stort sett samma grundläggande ljuddimensioner. Det mesta av prosodin i jordens språk bygger på Men världens språk använder dessa uttrycksmedel lite olika. ljuds tonhöjd ljuds duration Det faktum att språken utnyttjar mycket allmängiltiga ljudegenskaper är intressant tyder på att människans språkförmåga bygger på allmängiltiga biologiska förutsättningar.

Prosodi Talets rytm och melodi II

Prosodi Talets rytm och melodi II Prosodi Talets rytm och melodi II Detta att språk utnyttjar de akustiska korrelaten olika för att markera betoning får konsekvenser för hur ett språks rytm uppfattas. Låt oss lyssna på några exempel. Först

Läs mer

Prosodi och prosodiska drag. Prosodi talets rytm och melodi

Prosodi och prosodiska drag. Prosodi talets rytm och melodi Prosodi talets rytm och melodi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Prosodi och prosodiska drag Vokaler och konsonanter brukar kallas för segment eller segmentella drag och är naturligtvis

Läs mer

Prosodi: Talets rytm och melodi. Det här ska handla om prosodiska drag, särskilt. betoning accent intonation och kvantitet.

Prosodi: Talets rytm och melodi. Det här ska handla om prosodiska drag, särskilt. betoning accent intonation och kvantitet. Talapparaten - flera oberoende delsystem Prosodi: Talets rytm och melodi Betoning, kvantitet, accent och intonation Ex: Stämbanden kan reglera röstens tonhöjd samtidigt som olika vokaler formas med tunga

Läs mer

Prosodi. Talets rytm och melodi I. Prosodi. Stavelser. Prosodi. Stavelser. Stavelser

Prosodi. Talets rytm och melodi I. Prosodi. Stavelser. Prosodi. Stavelser. Stavelser Prosodi Prosodi Talets rytm och melodi I Inom såväl fonologin som fonetiken brukar man göra en uppdelning mellan det segmentella och det som man ibland kallar det suprasegmentella. Med suprasegmentell

Läs mer

fonetik fonotax + prosodi

fonetik fonotax + prosodi Svenska språkets struktur: fonetik fonotax + prosodi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Fonotax språkspecifika regler regler för möjliga och omöjliga ljudföljder som

Läs mer

Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi. Kommutationstest. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet i

Läs mer

Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har? Fonologi Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se (Morfem = minsta betydelsebärande enhet i ett språk) Fonem = minsta betydelseskiljande ljudenhet

Läs mer

Perception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag

Perception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag Perception Akustiska och perceptoriska drag Samband mellan akustiska och perceptoriska drag Tyngpunkt på perceptorisk relevanta drag Prosodi Vokaler Konsonanter Perception i största allmänhet Primära akustiska

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn UMU-14401 Spanish A1 Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Innehåller frågor/ begrepp med svar

Läs mer

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription Tillägg i schemat 21/9 slutar 16.00 ist f 15.00 5/10 slutar 16.00 ist f 15.00 Idag talkommunikationskedjan ljudvågor, enkla och sammansatta vågrörelser frekvens och amplitud ljudtryck, decibel källa-filter-modellen

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text

Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text Handitek Gewa AB BOX 92, MALMVÄGEN 55, 191 22 SOLLENTUNA TEL: 08-594 694 00 TEXTTEL: 08-594 694 18 FAX: 08-594 694 19 E-MAIL: info@gewa.se WEB: www.gewa.se

Läs mer

Svenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.

Svenska språkets struktur: fonetik. kända svårigheter i svenska som andraspråk. Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu. Svenska språkets struktur: fonetik kända svårigheter i svenska som andraspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Om läraren vet vilka uttalsfel som är frekventa och också

Läs mer

Handledare: Gösta Bruce Lunds Universitet, vt-07. Toner & tonaccent

Handledare: Gösta Bruce Lunds Universitet, vt-07. Toner & tonaccent C-uppsats i lingvistik med inriktning på fonetik Handledare: Gösta Bruce Lunds Universitet, vt-07 Toner & tonaccent en studie i pedagogiken kring toner och tonaccent i mandarin, japanska och svenska Susanna

Läs mer

Fernando Álvarez Montalbán fernando@montalban.se

Fernando Álvarez Montalbán fernando@montalban.se Sång som didaktiskt redskap i språkundervisningen Fremmedspråksenteret, Tromsö 24-09-15 Spanska toner Voces y letras Sång i sfi Fernando Álvarez Montalbán fernando@montalban.se MÅL Erbjuda eleverna möjligheten

Läs mer

Facit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan

Facit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan Facit till peer-uppgifterna, som även är vägledande för tentan Segmentuppgift 1 Redogör för så många assimilationer som möjligt i standardsvenska. Ge exempel. Tonassimilation: Tonande konsonanter blir

Läs mer

Språktypologi och språksläktskap

Språktypologi och språksläktskap Språktypologi och språksläktskap Andersson 2e december 2010 Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december 2010 1 / 11 Språkklassifikation Genetisk klassifikation Hur är språk släkt med varandra?

Läs mer

Fonetisk text och förkortningar i. Dialog Nova och Polycom Dialog

Fonetisk text och förkortningar i. Dialog Nova och Polycom Dialog Fonetisk text och förkortningar i Dialog Nova och Polycom Dialog Fonetisk text och förkortningar i Dialog Nova och Polycom Dialog Version: 3.1 Dok.nr: 10.0183 A1 Producerat av: Polycom Technologies AB

Läs mer

Namn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud?

Namn:.. Personnr:. 1. (4 p) I vilket av följande ord kan man i central rikssvenska höra 6 språkljud? UPPSALA UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR NORDISKA SPRÅK Svenska som andraspråk B: Fonetik och uttal 5p Prov 2006-01-14 Tid: Lärare Bosse Thorén Namn:.. Personnr:. Frågorna ska besvaras på själva skrivningen

Läs mer

foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8

foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8 Facit till övning 1 foner fonem stol 4 4 mamma 4 2 sjukskötare 9 8 gata 4 3 stat 4 3 Haparanda 9 6 heter 5 4 el. 5 kärvänlig 8 el. 9 7 el 8 Några problem: 1) lång resp. kort variant av en vokal, är de

Läs mer

Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion

Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Kurslitteratur Taltranskription: Introduktion Mattias Heldner KTH Tal, musik och hörsel heldner@kth.se Köp: Lindblad, P. (2005). Taltranskription. Kompendium. Lingvistik, Lunds universitet. Låna: IPA,

Läs mer

Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp

Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp astställda av institutionsstyrelsen 2012-05-09. Gäller fr.o.m. ht 12. elkurs 1: et talade språket, 7,5 hp örväntade studieresultat

Läs mer

Inst f lingvistik, GU, vt 04 Jonas Lindh Omtentamen, Fonetik, fonologi och grafonomi, Lördag 8 maj 2004, kl

Inst f lingvistik, GU, vt 04 Jonas Lindh Omtentamen, Fonetik, fonologi och grafonomi, Lördag 8 maj 2004, kl Några svarsförslag producerade av Anders E. Men observera att några svar är mycket utförligare än vad jag skulle kräva av er in det gällde en skrivning. Jag har också försökt förklara på ett ganska utförligt

Läs mer

Ansvarig lärare: Jörgen Larsson Mariann Bourghardt Telefonnummer:

Ansvarig lärare: Jörgen Larsson Mariann Bourghardt Telefonnummer: 11F320 15 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen svenska, nr 1 Ladokkod: Tentamen ges för: Grundläggande svenska och matematik i förskoleklass och årskurs 1-3 TentamensKod: Tentamensdatum: 8 mars 2012

Läs mer

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA MÅL ATT UPPNÅ I ÅR 7 Delta i samtal samt lyssna på andra Redovisa ett arbete muntligt utifrån stödord om något man sett, läst, hört eller upplevt Kunna läsa och tillgodogöra

Läs mer

Prosodi i svenskans ordbildning och ordböjning 1

Prosodi i svenskans ordbildning och ordböjning 1 Prosodi i svenskans ordbildning och ordböjning 1 Tomas Riad den 12 november 2009 tomas.riad@nordiska.su.se 1 De grundläggande idéerna i detta arbete härrör från projektet Prosodi i svenskans morfologi

Läs mer

Prosodisk transfer av ordaccenter från svenska till engelska

Prosodisk transfer av ordaccenter från svenska till engelska Lunds universitet Institutionen för lingvistik Handledare: Joost van de Weijer C-uppsats i fonetik Prosodisk transfer av ordaccenter från svenska till engelska Akustisk analys av hur förstaspråksdialekter

Läs mer

Ku soo dhawaada Jaamacadda Göteborg!

Ku soo dhawaada Jaamacadda Göteborg! Ku soo dhawaada Jaamacadda Göteborg! Institutionen för språk och litteraturer Afrikanska språk Arabiska Engelska Fornkyrkoslaviska Franska Grekiska Japanska Kinesiska Latin Ryska Somaliska Spanska Tyska

Läs mer

Övningar till Taltranskription (Per Lindblad 2005) Fonetik, Språk- och Litteraturcentrum, Lunds Universitet (Sammanställda av Susanne Schötz)

Övningar till Taltranskription (Per Lindblad 2005) Fonetik, Språk- och Litteraturcentrum, Lunds Universitet (Sammanställda av Susanne Schötz) Övning 1 - Kardinalvokalerna Lyssna på främst de primära kardinalvokalerna i webbövningarna flera gånger och skriv ned tecknen för dem. Öva att såväl ljuda vokalerna högt som att härma dem tyst. 1. [ ]

Läs mer

Situationen i Sverige

Situationen i Sverige Situationen i Sverige 3 olika teorier om språkf kförändringar Stamträd Våg Sociohistoria Den Indoeuropeiska språkfamiljen Till språkfamiljen hör språk som: Svenska Tyska Engelska Franska Italienska Men

Läs mer

Kan myndigheternas webbplatser bli tillgängliga för alla? Ett svenskt språkpolitiskt perspektiv. Rickard Domeij Språkrådet i Sverige

Kan myndigheternas webbplatser bli tillgängliga för alla? Ett svenskt språkpolitiskt perspektiv. Rickard Domeij Språkrådet i Sverige Kan myndigheternas webbplatser bli tillgängliga för alla? Ett svenskt språkpolitiskt perspektiv Rickard Domeij Språkrådet i Sverige Flerspråkig webbtillgänglighet Vägledningen för flerspråkig information

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK De första grunderna i språket, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta återkommande och rutinmässiga kommunikationssituationer.

Läs mer

Lyssna, läs och uttala. Eva Askling och Britt Wahlström-Ståhl

Lyssna, läs och uttala. Eva Askling och Britt Wahlström-Ståhl Lyssna, läs och uttala Eva Askling och Britt Wahlström-Ståhl OrdAF AB Postadress: Domherrevägen 16, 871 65 Härnösand Telefon: 0611-55 50 95 E-post: astrid.frylmark@telia.com Hemsidor: www.frylmark.net

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING,

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, , Det andra inhemska språket och främmande språk, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kunskapsnivå A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta

Läs mer

Hur påverkar Parkinsons sjukdom språket och kommunikation? Merle Horne Lingvistik (SOL-centrum) Lunds Universitet

Hur påverkar Parkinsons sjukdom språket och kommunikation? Merle Horne Lingvistik (SOL-centrum) Lunds Universitet Hur påverkar Parkinsons sjukdom språket och kommunikation? Merle Horne Lingvistik (SOL-centrum) Lunds Universitet Parkinsons påverkar rörelse, inklusive rörelse av talorganen. T.ex. tungrörelser, läpprörelser,

Läs mer

Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi

Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1. Lingvistik och grammatik. Fonetik och fonologi Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 1 Lingvistik och grammatik Fonetik och fonologi Världens språk Världens sex största språk Kinesiska ca 1120 miljoner Engelska ca 480 miljoner Spanska ca 332 miljoner

Läs mer

Uttalssvårigheter i svenska som andraspråk hos personer med thailändska som primärspråk.

Uttalssvårigheter i svenska som andraspråk hos personer med thailändska som primärspråk. Estetisk-filosofisk fakulteten Svenska Angelica Björkman Uttalssvårigheter i svenska som andraspråk hos personer med thailändska som primärspråk. Pronunciation difficulties in Swedish as a second language

Läs mer

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Sara Edén, leg logoped Lena Åberg, leg logoped Talkliniken, Danderyds sjukhus AB 20 mars 2013 Introduktion Presentation Flerspråkighet Språkstörning

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Dags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk.

Dags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk. Dags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk. Bosse Thorén Thorén, B. 2013. Dags att skrota lång och kort vokal inom svenska som andraspråk. I Bihl, B., Andersson, P. och Lötmarker,

Läs mer

Vägledning för detaljerad utformning av Denison webbenkät angående företagskultur och lönsamhet.

Vägledning för detaljerad utformning av Denison webbenkät angående företagskultur och lönsamhet. Vägledning för detaljerad utformning av Denison webbenkät angående företagskultur och lönsamhet. 6/18/2010 Utarbetad i samarbete med S&P AB/AG Vägledning för utformning av enkät I det här dokumentet beskriver

Läs mer

Uttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling

Uttalsutveckling. Språkstruktur. Språkstruktur. Språkstruktur. Det mänskliga talet. Barns tidiga språkutveckling Uttalsutveckling Språkstruktur! Principen bakom alla mänskliga språks struktur är att små delar bygger upp större delar som bygger upp ännu större delar Barns tidiga språkutveckling Institutionen för lingvistik,

Läs mer

Talets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16.

Talets fysiologi, akustisk fonetik. Lungorna och struphuvudet. Röst 2016.01.28. David House: Talets fysiologi, akustisk fonetik VT16. Talets fysiologi, akustisk fonetik David House Lungorna och struphuvudet utandningsluft - alstra ljud luftstrupen: trachea struphuvudet: larynx brosk, muskler och ligament röstspringan: glottis stämläpparna:

Läs mer

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs B

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs B Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs B Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande

Läs mer

Uttalsundervisning. f.d. Sfi-lärare Universitetslektor i svenska som andraspråk www.bossethoren.se

Uttalsundervisning. f.d. Sfi-lärare Universitetslektor i svenska som andraspråk www.bossethoren.se Uttalsundervisning på stabil grund - prioritering, pragmatism och prosodi Bosse Thorén Fil dr i fonetik f.d. Sfi-lärare Universitetslektor i svenska som andraspråk www.bossethoren.se Vad består talet av?

Läs mer

Lärarhandledning Vi berättar och beskriver

Lärarhandledning Vi berättar och beskriver Lärarhandledning Vi berättar och beskriver Innehåll Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver 2 Bildunderlag 1 5 Blankett för individuell kartläggning Aktivitet 1 6 1 Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver

Läs mer

Förord. Alla vokaler finns med plus de konsonanter som brukar vålla problem. Stort utrymme får övningar

Förord. Alla vokaler finns med plus de konsonanter som brukar vålla problem. Stort utrymme får övningar Förord Hör och härma är ett lättillgängligt material för uttalsträning i svenska som andraspråk. Det vänder sig dels till lärare som hjälp vid handledning och träning i klassrummet, dels till studerande

Läs mer

Love Peace and Understandning

Love Peace and Understandning Love Peace and Understandning Små ämnen: samarbete, arbetsfördelning och koncentration vad kan vi göra i Norden? Vad menar vi med ett småämne? Definitionen kan variera tex < 50 studenter -2 lärare på professors/lektorsnivå

Läs mer

Är den komplementära konsonantlängden i svenska distinktiv?

Är den komplementära konsonantlängden i svenska distinktiv? Är den komplementära konsonantlängden i svenska distinktiv? Bosse Thorén Inledning Svenska har en möjlighet till kvantitetsdistinktion i betonad stavelse. Vi skiljer i alla dialekter på mat-matt, söt-sött,

Läs mer

Röstteknik och Läsmetod

Röstteknik och Läsmetod Röstteknik och Läsmetod Jan Alpsjö www.lentos.se tel: 0705-120206 RÖSTTEKNIK OCH LÄSMETOD Till vardags talar vi lite si och så. Ibland otydligt, ibland obegripligt, ibland hela meningar och ibland halva,

Läs mer

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier)

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) Antalet i Nationalbibliografin registrerade monografiska publikationer År Böcker (över 48 s.) Broschyrer (under 49 s.) böcker och broschyrer Doktorsavh.

Läs mer

Guide till att använda Audacity för uttalsövningar

Guide till att använda Audacity för uttalsövningar Guide till att använda Audacity för uttalsövningar Victoria Johansson Humlabbet, SOL-center, Lund IT-pedagog@sol.lu.se 28 mars 2006 1 Inledning Audacity är ett program som kan användas för att spela in

Läs mer

Etiopiska språk Fisksätra bibliotek 42 Etiopiska språk Nacka Forum bibliotek 7 Etiopiska språk Orminge bibliotek 3 Fang Saltsjöbadens bibliotek 1

Etiopiska språk Fisksätra bibliotek 42 Etiopiska språk Nacka Forum bibliotek 7 Etiopiska språk Orminge bibliotek 3 Fang Saltsjöbadens bibliotek 1 Statistiktyp: Exemplarstatistik Statistikprofil: Mångspråk i Nacka per enhet, titlar 2018 Org. enhet: n Fr.o.m. datum: 2018-10-25 T.o.m. datum: 2018-10-25 Språk Gruppering Enhet Titlar Afrikaans Fisksätra

Läs mer

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande

Läs mer

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande

Läs mer

Världens språk. Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1

Världens språk. Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1 Världens språk Lingvistik och grammatik Världens språk Språkstrukturer och skriftsystem Allmän Grammatik och Fonetik HT07 Dag 1 Världens språk Världens sex största språk Kinesiska Engelska Spanska Arabiska

Läs mer

Svenska inlärares svårigheter vad gäller uttal och perception av talad franska

Svenska inlärares svårigheter vad gäller uttal och perception av talad franska Sida: 1 (5) Projektplan uttal och perception av talad franska Sida: 2 (5) Innehåll 1 Mål... 3 1.1 Bakgrund och projektidé... 3 1.2 Bidrag till strategiska mål... 4 1.3 Projektmål... 4 2 Plan... 4 2.1 Beslutspunkter,

Läs mer

StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga

StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga Oktober 2015 Appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga Flertalet appar som nämns

Läs mer

Talapparaten. Bildkälla: Engstrand, O: Fonetik light. lungorna luftströmsprocess energi. struphuvudet larynx fonation ljudkälla.

Talapparaten. Bildkälla: Engstrand, O: Fonetik light. lungorna luftströmsprocess energi. struphuvudet larynx fonation ljudkälla. Talapparaten Bildkälla: Engstrand, O: Fonetik light lungorna luftströmsprocess energi struphuvudet larynx fonation ljudkälla gomseglet oro-nasal process velum munhåla artikulationsprocess ljudkälla resonans

Läs mer

Lärarhandledning Vi berättar och beskriver

Lärarhandledning Vi berättar och beskriver Lärarhandledning Vi berättar och beskriver Innehåll Aktivitet 1. Vi berättar och beskriver 2 Bildunderlag 1 5 Blankett för individuell kartläggning Aktivitet 1 6 KARTLÄGGNING FÖRSKOLEKLASS HITTA SPRÅKET.

Läs mer

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier)

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) Antalet i Nationalbibliografin registrerade monografiska publikationer År Böcker (över 48 s.) Broschyrer (under 49 s.) böcker och broschyrer Doktorsavh.

Läs mer

NYHETER från Mantra Lingua

NYHETER från Mantra Lingua NYHETER från Mantra Lingua Äntligen finns den nya talande pennan PENpal i lager. PENpal har samma funktioner som RecorderPEN men är enklare att använda, mer robust i utförandet, batterierna är laddningsbara

Läs mer

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs C

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs C Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs C Stockholms universitet Institutionen för språkdidaktik Global bedömning Den globala bedömningen representerar bedömarens första intryck och är en övergripande

Läs mer

Neurolingvistik - Fonologi

Neurolingvistik - Fonologi Neurolingvistik - Fonologi Fonologi Strukturalism - system Fonem Särdrag (art-ställe, artsätt, ton, rundning) + Prosodi (intensitet, frekvens, duration) Icke-linjär fonologi Fenomen i afasi att beskriva

Läs mer

fonetik repetition fonologi + fonotax och prosodi

fonetik repetition fonologi + fonotax och prosodi Svenska språkets struktur: fonetik repetition fonologi + fonotax och prosodi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Ljudens samspel i talet reduktion att hoppa över vissa

Läs mer

Betoningsorsakade durationsökningar för svenska inlärare av franska en studie av två inlärargruppers vokaldurationer

Betoningsorsakade durationsökningar för svenska inlärare av franska en studie av två inlärargruppers vokaldurationer Lunds universitet Institutionen för lingvistik Betoningsorsakade durationsökningar för svenska inlärare av franska en studie av två inlärargruppers vokaldurationer Olof Sandgren C-uppsats i fonetik Höstterminen

Läs mer

fonetik repetition prosodi + skriftspråk

fonetik repetition prosodi + skriftspråk Svenska språkets struktur: fonetik repetition prosodi + skriftspråk Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Prosodi betoning (tryck) längd (kvantitet) intonation (accent)

Läs mer

Studenternas attityder till språk och språkstudier

Studenternas attityder till språk och språkstudier Studenternas attityder till språk och språkstudier Sammanfattning av undersökning genomförd vid Mälardalens högskola 2010-03-01-2010-03-08 Sammanfattning Undersökningen genomfördes som en e postenkät till

Läs mer

Körläsning, konsonanter och betonade stavelser

Körläsning, konsonanter och betonade stavelser GÖTEBORGS UNIVERSITET Körläsning, konsonanter och betonade stavelser -om uttalsundervisning inom Sfi och svenska som andraspråk Björn Fleischmann LAU690 Handledare: Anders-Börje Andersson Examinator: Tore

Läs mer

Fonetik. Dolores Meden

Fonetik. Dolores Meden Fonetik Dolores Meden Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Allmänt...4 2.1 Vad är fonetik?...4 2.2 Talproduktion...4 2.2.1 Konsonanter...5 Stämbandston...5 Artikulationsställe...5 Artikulationssätt...5

Läs mer

Nordiska språk. Cecilia Jonsson Smedshagsskolan 15-03-18

Nordiska språk. Cecilia Jonsson Smedshagsskolan 15-03-18 Nordiska språk Cecilia Jonsson Smedshagsskolan 15-03-18 http://cwasteson.blogspot.se/2011/01/spraktrad-i-farg.html Historia Urnordiskan Det äldsta nordiska språk forskarna känner till. Urnordiska, eller

Läs mer

Det sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord

Det sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi SPRIND, HT 2006, Tillfälle 9 SPRÅKPSYKOLOGI SPRÅKINLÄRNING (de två artiklarna om barnspråk) TALET TAR FORM (Björn Lindblom) Förståelse kommer

Läs mer

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier)

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) Antalet i Nationalbibliografin registrerade monografiska publikationer År Böcker (över 48 s.) Broschyrer (under 49 s.) böcker och broschyrer Doktorsavh.

Läs mer

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier)

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier) Antalet i Nationalbibliografin registrerade monografiska publikationer År Böcker (över 48 s.) Broschyrer (under 49 s.) böcker och broschyrer Doktorsavh.

Läs mer

/r/ i några svenska dialekter

/r/ i några svenska dialekter /r/ i några svenska dialekter Damra Muminovic och Olle Engstrand 1. Inledning R-ljuden uppvisar stor artikulatorisk variation mellan och inom språk och dialekter (Lindau 1985). I den svenska dialektlitteraturen

Läs mer

Guide till SWED 2030 HT 2009 Sidan 1 av 7

Guide till SWED 2030 HT 2009 Sidan 1 av 7 GuidetillSWED2030HT2009Sidan1av7 1.Repetitionenavpluralochobestämdochbestämdform 75%avorditidningstextären ordord. Ordpåmänniskorochdjurären ord(undantag:ettbarn,ettfår) Ordsomslutarpå aären ord Artikel

Läs mer

Dialektal variation i svensk ordmelodi - sammansatta ord Schötz, Susanne; Bruce, Gösta; Segerup, My

Dialektal variation i svensk ordmelodi - sammansatta ord Schötz, Susanne; Bruce, Gösta; Segerup, My Dialektal variation i svensk ordmelodi - sammansatta ord Schötz, Susanne; Bruce, Gösta; Segerup, My Published in: Svenskans beskrivning : 31, Förhandlingar vid Trettioförsta sammankomsten för svenskans

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2009 Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:

Läs mer

Språkpsykologi/psykolingvistik

Språkpsykologi/psykolingvistik Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande

Läs mer

Acapela TTS. Inställningar och korrigering av uttal. Emma och Erik

Acapela TTS. Inställningar och korrigering av uttal. Emma och Erik Acapela TTS Inställningar och korrigering av uttal Emma och Erik Innehåll Inledning... 3 Inställning av talsyntesens parametrar... 4 Förklaring av Flikar... 5 Info... 5 General... 5 Pauses... 5 Reading...

Läs mer

Hör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby

Hör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby Hör och härma Röda boken lite lättare Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk Unni Brandeby spår 1 FÖRORD till den studerande Den här boken är till dig som just ska börja lära dig svenska.

Läs mer

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder. LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande

Läs mer

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.

Läs mer

StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga

StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga April 2018 Innehåll Spåra och forma bokstäver... 3 Öva ljud och bokstavskoppling...

Läs mer

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid

Grammatiska morfem kan också vara egna ord, som t ex: och på emellertid Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Språkteori grammatik VT 1994 Robert Eklund MORFEMANAYS Vi kan dela in ord i mindre enheter, segmentera orden. Här följer en liten kortfattad beskrivning

Läs mer

Tala, samtala och lyssna

Tala, samtala och lyssna Modersmål åk 4-6 - Centralt innehåll Muntliga presentationer Uttal, betoning och satsmelodi Jämföra uttal i modersmålet med uttal i svenskan. Tala, samtala och lyssna Berättande texter och sakprosatexer

Läs mer

Lingvistik. introduktion. Dolores Meden. Dolores Meden 2009-12-11 1

Lingvistik. introduktion. Dolores Meden. Dolores Meden 2009-12-11 1 Lingvistik introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2009-12-11 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 Vad är språk? 3. Världens språk 4. Skriften 5. Hur studerar man språk? Dolores Meden 2009-12-11 2 1.

Läs mer

fem olika sätt fem olika grupper obestämd form bestämd form Den bestämda formen

fem olika sätt fem olika grupper obestämd form bestämd form Den bestämda formen Substantiv plural Man bildar (=gör) plural i svenskan på fem olika sätt. Man delar in substantiven i fem olika grupper. har precis som singular en obestämd form och en bestämd form. Den bestämda formen

Läs mer

Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering?

Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering? Kap 2: Typologi Möjligt med språk utan fonologisk struktur, bara morfem med viss vokalisering? Orden skulle bli mycket långa för att varje morfem skulle ha sin egen vokalisering, eftersom det behövs så

Läs mer

BLOCK 1. 1A. Att komma igång

BLOCK 1. 1A. Att komma igång BLOCK 1 1A. Att komma igång Blocket omfattar sidorna 8 23 i läseboken och sidorna 7 8 i grammatikboken samt hörövningar. 1. Vem är du? 2. Vilka fyra färdigheter är viktiga vid språkinlärning? 3. Hur många

Läs mer

Vad du ska känna till om språk så här långt.

Vad du ska känna till om språk så här långt. Vad du ska känna till om språk så här långt. Hur många språk finns det i världen? Det finns ingen exakt siffra, men någonstans mellan 6000 och 7000 språk talas i världen. Vissa språk saknar skriftspråk.

Läs mer

LÄSLANDET - BOKSTÄVER OCH ORD

LÄSLANDET - BOKSTÄVER OCH ORD LÄSLANDET - BOKSTÄVER OCH ORD Programmet består av 21 övningar som övar förmågan att känna igen bokstäver och ord. Här tränas såväl läsning som stavning och bokstavsordning. Du får hela tiden stöd av inspelat

Läs mer

Flerspråkighet och interkulturalitet

Flerspråkighet och interkulturalitet Flerspråkighet och interkulturalitet Här kommer tips på övningar och material som kan användas i barngrupperna för att stimulera flerspråkande med interkulturella glasögon. Vi ser varandra Syfte: Lekarna

Läs mer

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella

Läs mer

Kursbeskrivning med litteraturlista VT-14

Kursbeskrivning med litteraturlista VT-14 Kursbeskrivning med litteraturlista VT-14 Muntlig språkfärdighet, 7.5 hp Delkurs inom Franska I, 30 hp. Består av: 1) föreläsningar i allmän och fransk fonetik, 2) gruppundervisning i muntlig framställning,

Läs mer

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007 Övningsfrågor för Dag 1, 3 september 2007: Lingvistik och grammatik, världens språk, språktyper och skriftsystem 1. Vad är skillnaden mellan infallsvinklarna deskriptiv och preskriptiv lingvistik? Vilken

Läs mer

Växtfrön sprids med vinden eller med djur. Hur sprids kryddörtens frön? Växtfrön sprids med vinden eller med djur. Hur sprids kittelgräsets frön?

Växtfrön sprids med vinden eller med djur. Hur sprids kryddörtens frön? Växtfrön sprids med vinden eller med djur. Hur sprids kittelgräsets frön? 52 53 Växtfrön sprids med vinden eller med djur. Hur sprids kryddörtens frön? Växtfrön sprids med vinden eller med djur. Hur sprids kittelgräsets frön? 54 55 Vilken/vilka av växterna på Mundus behöver

Läs mer

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer